#189 Barocken

I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att börja hallucinera? Daniel Berg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och disputerade nyligen på avhandlingen "Giftets värde" som handlar om opiumhandeln i Sverige 1870-1925. Kristian Pettersson är religionshistoriker vid Uppsala universitet och forskar om bruket av psykedeliska droger i andliga syften. Isabelle Ståhl är idéhistoriker vid Stockholms universitet och forskar om experiment med hallucinogena droger inom psykiatrin i 1920- och 30-talens Tyskland. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

1 Mar 201759min

Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil?  Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar? Veckans gäster är Moa Ekbom, latinist vid Uppsala universitet, och Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

22 Feb 201756min

Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och vad gjorde hon Rom? Gäster i studion är litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota, tyskprofessorn Elisabeth Wåghäll Nivre och historikern Joakim Scherp. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

15 Feb 201758min

Det brukar kallas "det stora oväsendet", den period mellan 1668 och 1676 då häxförföljelserna rasade som värst i Sverige. Under de åren avrättades omkring trehundra personer för häxeri, men långt många fler ställdes inför rätta för trolldom, bortförande av barn till Blåkulla och allmän vidskepelse. Vad var det egentligen som hände? Vilka var de drivande krafterna bakom förföljelserna? Vad utmärkte de svenska processerna? Vilken roll spelade barnens vittnesmål i domarna? Hur lät de vanligaste försvaren och bekännelserna? Och vad var en "visgosse"? Veckans avsnitt fördjupar sig i en av historiens värsta rättsskandaler. Gäster i studion är Göran Malmstedt, Helena Bodin och Hjalmar Fors. Göran Malmstedt är professor i historia vid Göteborgs universitet, Helena Bodin är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och Hjalmar Fors är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.  Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

8 Feb 201759min

Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av sin egen image? Och vilken betydelse hade egentligen de där "dämonerna"? Veckans bildningspodd reder ut fenomenet Ingmar Bergman. Veckans gäster är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, och Jan Holmberg, filmvetare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman. Avsnittet spelades in live på Göteborgs filmfestival den 30 januari. Vi beklagar den dåliga ljudkvalitén. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Foto: Bengt Wanselius/Stiftelsen Ingmar Bergman.

31 Jan 20171h 7min

Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna. Gäster i studion är Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker: Christine Eriksdotter Nordgren.

14 Des 201659min

Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna. Gäster i studion är Klas Nyberg, ekonomihistoriker och professor i modevetenskap, och Paula von Wachenfeldt, universitetslektor i modevetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

7 Des 201656min

Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och Simone de Beauvoir till Frantz Fanon och Judith Butler. Veckans avsnitt introducerar Hegels filosofi, fokuserar på det stora verket "Andens fenomenologi" (1807) och hans så kallade dialektiska tänkande. Och så reder vi ut Hegels mest citerade anekdot, om herren och slaven. Gäster i studion är Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Victoria Fareld, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

30 Nov 201659min