Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder.

Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det.

Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta.

– Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs.

I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald.

Reporter: Sara Sällström
sara.sällstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Episoder(1000)

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen (R)

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen (R)

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet. I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Jul 201919min

Månen – människorna som tog oss dit (R)

Månen – människorna som tog oss dit (R)

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de – och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter:Olof Peterson Producent och programledare:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Jul 201919min

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen (R)

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen (R)

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. I programmet hörs: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Programmet är en repris från 8 februari 2019. Programledare:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se Producent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Jul 201919min

Fötterna är livet för Ulla

Fötterna är livet för Ulla

Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60. Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du köper nya skor. Programledare:Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

11 Jul 201919min

Kvantpricken – ett fängelse i noll dimensioner (R)

Kvantpricken – ett fängelse i noll dimensioner (R)

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund, har använder forskarna kvantprickar på nanotrådar, för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Programmet är en repris från 11 oktober 2018. ProgramledareOlof Peterson ProducentCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Jul 201919min

Massutdöendena – Vad kan de lära oss? (R)

Massutdöendena – Vad kan de lära oss? (R)

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter har försvunnit. Med hjälp av ny teknik, kan vi återskapa vad som hände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hos Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna. I programmet hörs: Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programmet är en repris från 24 januari 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Jul 201919min

Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling – något som kommer att förändra hans liv för alltid. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sahlgrenska sjukhuset, Annette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från 20 november 2018. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Jul 201919min

Nobelupptäckterna – Att möta sin livräddare (R)

Nobelupptäckterna – Att möta sin livräddare (R)

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. Programmet är en repris från 19 november 2018. ProgramledareKatarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Jul 201919min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
dekodet-2
tomprat-med-gunnar-tjomlid
forskningno
villmarksliv
doktor-fives-podcast
rss-paradigmepodden
rss-nysgjerrige-norge
rss-overskuddsliv
abid-nadia-skyld-og-skam
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
psykopoden
fjellsportpodden
tidlose-historier
katastrofe-i-hjernen