Till folkbildningens försvar

Folkbildning har varit en av de starkaste sammanhållande krafterna i det svenska samhället. Den förenade bildningens frigörande kraft med ansvar, ordning och gemensamma värden samlade människor över politiska, sociala och kulturella gränser. Genom sina pedagogiska metoder har folkbildningen stärkt tillit, samarbetsförmåga och ett gemensamt kunskapskapital hos unga och gamla, oavsett bakgrund.

Idag, när folkbildningens roll ifrågasätts och försvagas, ser vi konsekvenserna i form av minskad läsning, ökade motsättningar och osäkerhet kring demokrati, kunskap och samhällsvärden.

I Till folkbildningens försvar belyser Sverker Sörlin folkbildningens rika historia, kritiska betydelse för framtiden samt hur vi kan säkerställa dess fortsatta existens.

Sagt om boken:
”Alarmism – som kan vara värd att lyssna på”
Fredrik Sixtensson, SvD 

”I Till folkbildningens försvar får läsaren en grundlig genomgång av den svenska folkbildningens idé, dess utveckling och betydelse för demokratin och för människors utveckling. Sörlin lyckas med sitt syfte att tydliggöra folkbildningen som han anser har blivit alltför diffus och ofullständigt känd för många beslutsfattare. […] Avslutningsvis kopplar han samman folkbildningens framtidsfrågor med ett intressant resonemang utifrån att demokratin är satt under press på den globala nivån, tendenser som han tycker sig se också i Sverige. […] Boken kan med fördel användas i olika typer av utbildningssammanhang.” Helhetsbetyg: 5/5
Christer Olsson, BTJ-häftet nr 20, 2026