Chattbotarna – en ny kompis att prata med om allt
AI-tjänster som Chat GPT och Copilot har snabbt blivit något som många av oss använder på jobbet och privat. Hälsa, psykiskt mående och allvarliga samtal varvas med väldigt konkreta frågor, enligt en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bredden i frågorna överraskar internetexperten Måns Jonasson på Internetstiftelsen som ligger bakom den årliga rapporten Svenskarna och internet. Och han menar att AI-tjänsterna är till stor hjälp för många, men manar också till försiktighet och källkritik, för chattbotarna är väldigt måna om att vara till lags, säger han.När vi frågar människor i Stockholm så får vi exempel på stor fantasi och variation i frågorna till AI, som gäller allt från Darth Vaders stridskrafter till vårt psykiska välbefinnande.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
29 Sep 19min
Svenska labbet ska ta AI ut i rymden
Satelliter som kan göra beräkningar med hjälp av AI utvecklas inom rymdsektorn. Användningsområdena är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att flytta ut AI-verktygen i rymden kan bland annat hjälpa oss att klara av extremväder bättre, eftersom det ger möjlighet att följa till exempel översvämningar mer noggrant. Då blir det också lättare att snabbare göra räddningsinsatser eller förebyggande åtgärder.På forskningsinstitutet RISE i Stockholm har det öppnats ett nytt AI-rymdlabb under den europeiska rymdorganisationen ESA:s paraply.Här kommer både hårdvara och mjukvara för den nya tekniken att utvecklas.Programledare och producent: Lars BroströmReporter: Sara Sällström
26 Sep 19min
Så mår vår planet – och här finns hoppet om läkning
Nu har även havens försurning passerat en kritisk gräns, liksom tidigare den biologiska mångfalden och klimatutsläppen. Men på andra områden har internationellt samarbete hållit oss på rätt sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi summerar den nya rapporten Planetary Health Check 2025 med en av författarna, Albert Norström vid Stockholm resilience centre. Sedan den senaste genomgången för två år sedan har ännu en av de s.k. planetära gränserna passerats. Men på två områden håller vi oss kvar på säkert område, och något som enligt Norström ger hopp är att detta skett tack vare internationella avtal som vänt utvecklingen.Albert Norström själv har varit med och skrivit ett kapitel om positiva tecken på att delar av världens samhällen tar till sig lägesbilden och agerar. Medverkande: Albert Norström, docent i hållbarhetsvetenskap på Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet och science director vid Earth commission. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
25 Sep 19min
Så föddes Mumin – och därför blev trollet en tidlös barnboksklassiker
Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under brinnande världskrig. Hur präglades böckerna av tiden? Och varför berör de oss än idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 19/5-2025. Mumintrollets födelse och andra världskrigetMumintrollen förknippas ofta med trygghet, nostalgi och barndomens sagovärld. Men Tove Jansson skapade sina mest älskade karaktärer mitt under andra världskrigets mörker, i en tid av oro, bombningar och flykt. Trots sin popularitet som barnböcker är Muminvärlden laddad med filosofiska och existentiella frågor som speglar världens tillstånd under och efter kriget.Mumintrollet fyller 80 – men fortsätter vara aktuellDet är 80 år sedan Mumintrollen såg dagens ljus, men berättelserna fortsätter att beröra. Vad är det i Muminböckerna som gör dem så tidlösa? Och varför speglar de kanske vår egen tid mer än någonsin?Muminvärlden genom forskarens ögonI Vetenskapsradion besöker vi Boel Westin, professor i litteraturvetenskap och en ledande expert på Tove Jansson och Mumintrollen. Hon förklarar hur krig, sorg och existentiella frågor genomsyrar Muminböckerna, och blandas med äventyr och sagor. Westin ger oss en djupare förståelse för hur Muminvärlden speglar Tove Janssons tidens oro, och varför dessa berättelser fortsätter att fascinera både forskare och läsare.Reporter: Emelie Bredmaremelie.bredmar@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
24 Sep 19min
Musiken med överallt – här är forskarnas tips för hur du skonar hörseln
Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör. Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing ResearchFull article: “It’s about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risksProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
23 Sep 19min
Glaciärens tysta reträtt – 600 meter is har försvunnit sen 1910
Glaciärens förändring speglar klimatets utveckling nu sätts årtal för när isen kan vara borta helt enligt forskarnas noggranna mätningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storglaciären i Kebnekaise har krympt med 600 meter sedan 1910. Den en gång mäktiga ismassan har blivit en låg, smutsig kant i fjällandskapet. I 80 år har forskare mätt glaciärens förändring med hjälp av borrade aluminiumstavar, snödata och volymberäkningar. Resultaten visar hur klimatet påverkar glaciärens så kallade massbalans – ett slags ekonomiskt bokslut där inkomsterna är snö och utgifterna är smältvatten. Förra året smälte nästan sex meter is bort på vissa platser, ett rekordår som väcker oro. I år ser det något bättre ut, men osäkerheten kring årstiderna försvårar forskningen. Tarfala forskningsstation, belägen i en extrem miljö nära Kebnekaise, har blivit ett nav för glaciologisk forskning i Sverige. FN har utsett 2025 till året för glaciärbevarande, och forskare har börjat sätta årtal för när glaciärer kan vara borta helt. För Storglaciären pekar prognosen mot 2087. Den tysta reträtten är ett konkret tecken på den globala uppvärmningen – och en påminnelse om vad som står på spel. Reporter Mats Carlsson Lénartvet@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
22 Sep 19min
”De starkaste tecknen på liv på Mars” – hör svenskarna som bidragit till forskningen
Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars. Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
19 Sep 19min
Motorsågar och kor ska stoppa Europas megabränder
Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
18 Sep 19min
