Husbesiktningar - vilket skydd har du om det blir fel?
Kaliber23 Maj 2016

Husbesiktningar - vilket skydd har du om det blir fel?

Vid en husaffär är köparen är skyldig att undersöka huset noggrant. Många anlitar ett proffs och tror att man då är säker. Men hur skyddad är du egentligen när besiktningsmannen har gjort fel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ja, man blir av med lite aggression i alla fall. För man är ju frustrerad och bitter. Men samtidigt ska det bli fantastiskt skönt att få ett nytt badrum. Men det är ju inte jag som borde betala för det här.

Det här är Kaliber där drömmen om ett hus blev en mardröm.

Om en husbesiktning som gick snett.

Om Marcus Lidstedts kamp för att få rätt mot det multinationella bolaget.

­­­– Här har vi katastrofområdet. Här har vi badrummet och två golvbrunnar. Badrummet är från 90-talet, det är kanske inte modernt i färg längre men är fint och fräscht. Och vi förväntade väl oss inte att det skulle vara några problem, säger Marcus Lidstedt.

Vi är hemma hos honom i Mjölby i Östergötland. Vid ett vackert putsat gult hus från början av förra sekelskiftet. I trädgården fruktträd och gungor.

– Här uppe har det varit en balkong tidigare, vad jag förstår. Men den har man satt igen. Så har de satt in det här fönstret som skickar in väldigt fint ljus in i hallen och matsalen.

Marcus Lidstedt visar runt och berättar om hur drömmen om hur ett eget hus till familjen började ta form en sommar för några år sedan.

– Jag växte upp i ett sådant här hus i Skänninge. Min sambo växte upp utanför Mjölby men när vi flyttade hit bodde vi på Ringvägen som korsar den här gatan. Då pluggade vi. Sen bodde vi på Lagmansgatan som är åt det hållet. Vi har hela tiden…man har ju varit i området här, men jag har aldrig lagt märke till huset för här åker du bara förbi. Men sen så en sommar så kände vi att jag höll på att bli tokig, jag orkade inte bo i lägenhet längre, då började vi leta. Då kom det här ut. Vi blev förälskade direkt. Och vi fick det.

Härligt. Hur kändes det?

– Det kändes väldigt bra. Väldigt bra.

Köparen skyldig att undersöka

Att köpa hus är för många en av livets största affärer. Och en köpare är skyldig att undersöka huset noggrant. För säljaren ansvarar inte för fel som är möjliga att upptäcka vid en noggrann besiktning, så kallade dolda fel som redan finns när bostaden köps. En del köpare besiktigar själva. Men de flesta anlitar en professionell besiktningsman för en så kallad överlåtelsebesiktning. Om besiktningsmannen slarvar kan han eller hon bli skadeståndsskyldig. På så sätt ska husköparen känna sig trygg och säker - är det tänkt.

Marcus Lidstedt är revisor. Han tycker inte om att ta risker, vare sig i sitt yrke eller till vardags. Så innan han skriver på kontraktet för drömhuset kontaktar han den största firman på marknaden när det gäller överlåtelsebesiktningar i Sverige. Nämligen Anticimex.

På hemsidan står:

”Vi har i mer än 20 års tid utfört besiktningar och gör närmare 25 000 överlåtelsebesiktningar varje år./…/ Att sälja ett hus är en stor och komplex affär. Ett fel som upptäcks efter affären kan få konsekvenser för både köpare och säljare. I ett hus kan det finnas många fel och brister som är svåra att upptäcka för ett otränat öga. /…/Med en överlåtelsebesiktning får du reda på vilket skick huset är i och minskar risken för tråkiga överraskningar när köpet är klart/…/Vi har lång praktisk erfarenhet av besiktningar och kunskap om byggteknik./…/Du får personlig service på plats i ditt hus och har möjlighet att ställa frågor direkt till besiktningsmannen.”

En trappa upp i huset ligger badrummet. Där finns toalett, handfat, ett badkar och ett duschutrymme. Marcus tar bort locket till golvbrunnen i duschen och börjar berätta vad som hände den där lördagen i november förra året när han kliver in i duschen – något som senare ska kosta honom över 200 000 kronor. Men det har han ingen aning om just då när han vrider på vattnet.

”Stäng av duschen, det rinner ned i källarentrén”

– Och när man duschar är det bra att vattnet tar vägen någonstans, gärna ned i ett rör. För att göra det när man lägger klinkers så lägger man ett tätskikt i botten vad jag förstår och sen lägger man på klinkers. Tätskiktet ska ju gå ned i golvbrunnen och slutas till med den gråa tätringen som är längst ned här. Så ser det inte ut här. Vad som hänt här är att här har duschen varit på och det har varit lite för mycket skräp i golvbrunnen, vilket gjorde att vattnet steg mer än det tilläts flöda ut. Det är ju sådant som kan hända. Man ska ju rensa, men ibland glömmer man och jag hade varit på affärsresa i två veckor och innan var det lite stressigt så jag tänkte tar det när jag kommer hem. När jag kommer hem tar jag en dusch och det går väl en minut ungefär så ropar min sambo på mig att ’stäng av duschen, det rinner ned i källarentrén’. Mycket riktigt, på våningen under är det fritt flöde ned.

Vad är det som är under här?

– Här har vi en källarentré klätt i träpaneler…vattnet har stigit upp här, kommit upp under tätringen, tillåtits tränga ut kanske en halv kvadratmeter i diameter och sen har det hittat vägen ned. Så man kunde väl duscha där nere också men vattnet var lite smutsigare.

Så det började droppa där nere…?

– Ganska rejält, ganska rejält.

Vad tänkte du då?

– Det ska man inte säga i radio. Blir ledsen. Rädd, vad har hänt? Hur stora är skadorna? Får ju panik mer eller mindre, berättar Marcus Lidstedt.

Trots att Marcus är noggrann och tar hjälp av den största firman på marknaden och tror han att han gör allt rätt, så blir det ändå fel. Vad hade besiktningsmannen egentligen för kompetens? Och hur kunde det gå så snett?

Finns inga formella krav

Varje år säljs drygt 55 000 småhus och 10 000 fritidshus i Sverige. En bostad säljs i det skick som den är i just när kontraktet skrivs. De flesta köpare låter en besiktningsman undersöka huset. Men i Sverige kan vem som helst kalla sig för besiktningsman. Det finns inga formella krav på yrkesbevis, certifikat, att man verkligen kan det man utger sig för att kunna.

Det som finns är en ideell yrkesorganisation för ingenjörer som jobbar inom fastighets- och byggbranschen som heter SBR Byggingenjörerna. De bedriver utbildning för besiktningsmän och utfärdar godkännanden. För att bli godkänd besiktningsman av SBR krävs en dokumenterad byggteknisk utbildning och att man gått organisationens grundkurs för överlåtelsebesiktning. Därefter kan man bli certifierad av Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP.

Idag finns 180 godkända besiktningsmän i landet av dem knappt 50 certifierade. Det finns inga exakta siffror på hur många besiktningsmän det finns totalt i Sverige. Men branschen själv uppskattar att det är mellan 500 och 600. Och åsikterna om deras kvalitet är många i de forum på nätet som diskuterar besiktningsmän.

Det är den 15 september 2010. Enligt besiktningsprotokollet är det halvklart väder och 14 grader i luften, när besiktningsmannen från Anticimex parkerar sin bil utanför det gula huset från 1910 på Bondegatan i Mjölby.

– Jag har kvar visitkortet här, men där står bara hans namn. Jag vet inte vad han har för kompetens.

Det var inget du frågade efter då?

– Nä, det var det inte. Det kanske var dumt. Jag utgick från att Anticimex skickar kompetent personal. Du skickar inte mig till kungliga operan för att göra en balett, jag är inte professionell nog. Då förutsätter jag att de inte skickar en sån yrkesperson hit, säger Marcus Lidstedt, och bläddrar i besiktningsprotokollet som enligt Anticimex kallas nivå två, som betyder en utökad besiktning av husets riskkonstruktioner och med fuktmätning ibland annat badrum.

– En grön bock.

Som betyder?

– Inget att notera. Det finns en liten legend vad en grön bock ska betyda. Denna symbol används då besiktningsteknikern inte ser några avvikelser i utrymmet eller byggnadsdelen.

Så då var du säker med ditt badrum?

– Det var jag.

Men besiktningsmannen såg inte allt som han borde ha sett.

– Jag undrar så klart vilka andra fel har han missat. Det oroar mest. Nu vet vi ju vad en av riskerna var. Jag tror han åkte hit, tyckte huset var trevligt, en trevlig säljare och det var ett trevligt besök och han noterade inte vad han skulle göra. Det är vad jag tror, säger Marcus Lidstedt.

Fick inte rätt trots konstaterad miss

Missen ska bli kostsam för Marcus när vattnet i duschen några år senare letar sig en helt ny väg ned genom huset. Med lätt panik och en vattenskada i huset ringer Marcus försäkringsbolaget som ger rådet att ringa Anticimex för att få skadan besiktigad.

– Han kommer hit, tittar ned i golvbrunnen och säger ’ja, den här golvbrunnen är felaktigt ansluten’. Så förklarar han hur det ska se ut och då säger jag att ni har ju haft det besiktigat när vi köpte huset. Borde han inte ha sett det här. Och det tar kanske en tio sekunder så säger han ’jo, det borde han ha gjort’. Jaha, då kommer jag att reklamera det här. ’Gör det du’, blir svaret då. Då ber jag honom titta i golvbrunnen vid badkaret också. Det är likadant här. Så här är lika stor risk. Jag fick ett protokoll från Anticimex där det konstateras att golvbrunnen är felaktigt ansluten vilket är orsaken till läckan. Felet är inte dolt. Så när jag kontaktar mitt försäkringsbolag så vill de inte de ersätta mig för skadan här i badrummet, berättar Marcus Lidstedt.

Anticimex som inspekterar skadan i Marcus hus erkänner nu själva att golvbrunnen är felmonterad. Ett fel som orsakade skadorna i huset. En felmonterad golvbrunn som en annan av bolagets besiktningsmän helt missade några år tidigare.

Nu tror Marcus att det ska gå lätt att få rätt mot Anticimex och att problemen snabbt ska lösas.

Men det är nu kampen börjar.

På Konsumentverket i Karlstad jobbar Daniel Gustafsson som jurist. Om till exempel en snickare, rörmokare eller golvläggare gör fel gäller tio års rätt att reklamera jobbet enligt konsumenttjänstlagen. Men för konsulttjänster, som en överlåtelsebesiktning, gäller inte den lagen. I stället är två år en skälig tid att reklamera; detta efter en dom i Högsta Domstolen från 2007.

Det här drabbar konsumenterna, anser Konsumentverket, som tycker det är en lucka i lagstiftningen och vill se en förändring.

– Man kan ju fråga sig varför just hantverkare ska ha större krav på sig med reklamationsfristen än vad en besiktningsman eller advokat eller vem som gör en så kallad immateriell tjänst. Absolut vore det önskvärt om det gick att vända sig mot en besiktningsman en längre tid. Det skulle ge en ökad trygghet, säg att det utsträcks till tio år då har man samma möjlighet att vända sig till besiktningsmannen om den gjort något fel som man har att vända sig till säljaren om dolda fel, säger Daniel Gustafsson.

Lagändring inte bästa vägen menar ansvariga

Hur tänker då lagstiftaren, politikerna, om luckan i lagen? Den som både Marcus i Mjölby och juristerna på Konsumentverket i Karlstad vill täppa till.

Kaliber har sökt justitieminister Morgan Johansson för att prata om varför inte husbesiktningar omfattas av konsumenttjänstlagen. Men han vill inte vara med i en intervju. Istället hälsar genom sin pressekreterare Sofie Rudh att frågan om att förändra lagstiftningen var uppe hos dåvarande regering 2009. Sofie Rudh skriver i ett sms att:

”Då ansågs inte en justering av lagen var den bästa vägen. Inte heller denna regering arbetar med ändring av lagen. Det skulle bland annat krävas särregler för olika typer av uppdrag och det skulle bli svårt att samordna med befintliga regler i konsumenttjänstlagen. Mot bakgrund av detta tackar Morgan Johansson nej till intervju denna gång.”

Regeringen anser att branschens egen certifiering som sker genom SBR Byggingenjörerna räcker som skydd för konsumenter. Men den här är en certifieringen som inte är lagstiftad utan frivillig och Daniel Gustafsson på Konsumentverket håller inte med regerings resonemang:

– Det är många branscher som har certifieringar och det blir fel i många branscher trots certifieringar, så det tror jag inte kan, tror inte det i sig räcker för att få trygga konsumenter, även om det givetvis höjer ribban lite grann.

Och Kaliber kan i dag visa att det regeringen tycker är tillräckligt skydd för husköpare - inte räcker. Även Konsumentverket tycker att skyddet är otillräckligt.

Certifieringen frivillig

Marcus Lidstedt har anmält Anticimex till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

– Tyvärr har jag inte den styrkan att anlita en advokat och bära den rättegångskostnaden om jag förlorar. Jag tror faktiskt att, det är därför jag driver det så hårt mot Anticimex, att jag har rätt. Ett konstruktionsfel är ett konstruktionsfel, det är inget som växer fram. Så jag tror nog det skulle kunna vinna i tinget, men den risken vill jag ju inte ta. Däremot gör jag så klart en ARN-anmälan. Deras beslut eller rekommendation är ju en indikation på vad en domstol skulle besluta, säger Marcus Lidstedt.

Varje år får reklamationsnämnden – dit missnöjda kunder kan vända sig - in mellan 1200 och 1500 anmälningar om jobb som gjorts på bostäder, som till exempel hantverkstjänster. Problem med husbesiktningar är en liten del av alla ärenden. Men en enskild kan drabbas hårt ekonomiskt om något går fel. Och kan man säga något om kunskapen hos landets besiktningsmän?

Kaliber har granskat samtliga anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden som handlar om överlåtelsebesiktningar de senaste fem åren. Flest anmälningar mot sig har Anticimex - 117 av totalt 318. Men Anticimex är också det enskilt största besiktningsbolaget på marknaden. Få anmälningar leder till fällning för det är den som anmäler som ska bevisa att besiktningsmannen varit vårdslös.

Men hälften, eller 19 fällningar de senaste fem åren, gäller Anticimex.

Vår kartläggning visar också att i de fall där reklamationsnämnden fällt Anticimex är bara en av deras besiktningsman godkänd enligt de certifieringskrav som yrkesorganisationen SBR Byggingenjörerna ställer. Den certifiering som regeringen tycker räcker som skydd för konsumenterna. Bland övriga besiktningsmän som fällts av ARN finns dem som både har och saknar certifiering.

Daniel Gustafsson på Konsumentverket blir förvånad över att så många av besiktningsmännen som fällts saknade certifiering eller godkännande:

– Det är intressant det du säger att där det gick snett var det oftast en besiktningsman utan den här certifieringen.

Kan man dra någon slutsats som konsument om man ska anlita en besiktningsman, ska man titta efter att den är certifierad?

– Ja, de data talar ju onekligen i den riktningen, säger Daniel Gustafsson.

Vi hör av oss igen till justitieminister Morgan Johansson. Nu för att höra hur han ser på att branschens egen certifiering som regeringen sagt räcker som skydd för konsumenter mot besiktningar som går fel - inte har den effekt det var tänkt. Något som Kalibers granskning visar.

Och också vad han tycker om Konsumentverkets krav på en förändrad lagstiftning.

Men det är frågor vi inte får ställa. För ministern vill fortfarande inte vara med i en intervju.

Anticimex säger ner till ersättning

I Mjölby står Marcus Lidstedt i byggdamm och river ned kakelplattor från väggarna. Allt ska rivas, ända ned till träbjälklaget. Sedan ska hantverkare göra nytt och göra rätt.

– Det gäller att få rätt vinkel, annars så fastnar du och halkar. Så ska du trycka till lite också. Det är väl bra för karaktären.

Vad heter det där?

– Det är väl en bilmaskin, va? Sägs det, jag är inte så kunnig på sånt. Men bilmaskin skulle jag säga, med ett litet huvud för att komma in bakom. Kanske borde haft en bred, den kanske inte fastnar lika lätt. Men ja, ja…

Vad gör ni idag?

– Tanken är att vi slår ned väggarna till bjälklag och isolering. Golvet…jag måste tänka på om vi ska vänta med det. Jag måste måla här på något sätt. Jag har ju hjälp i dag, men….

Marcus får ingen ersättning av Anticimex – trots att deras besiktningsman missade att se den felaktigt monterade golvbrunnen – som ledde till skador i huset. Anledningen är att mer än två år gått mellan överlåtelsebesiktningen och skadan.

– Det blir väl pasta till lunch så man får mer energi. Pizza sa vi, men jag vet inte…

”Högt kundvärde och bra kvalitet”

Anticimex finns idag i 15 länder och har cirka 4 000 anställda. Skadedjursverksamhet är företagets huvudsyssla och därefter är överlåtelsebesiktningar en stor och viktig del. Den svenska delen av Anticimex gick 2014 med drygt 483 miljoner kronor – nästan en halv miljard - i vinst. Enligt företaget var vinsten extra hög på grund av försäljning av fastigheter och ett bolag i Luxemburg.

Med de siffrorna i minnet uttrycker Marcus Lidstedt sin besvikelse i ett brev till Anticimex - och får svar från företagets vd Mikael Roos:

– Han svarar mig så här: ’Hej Marcus. Tack för ditt mejl. Även om det naturligtvis är tråkigt att du är så missnöjd med våra tjänster. Vi strävar som du förstår alltid efter att leverera tjänsterna med högt kundvärde och bra kvalitet. Och när vi tyvärr emellanåt misslyckas vid enstaka tillfällen så försöker vi alltid lära oss för att bli bättre. När vi utför överlåtelsebesiktningar har vi liksom hela branschen, samma reklamationsvillkor…’

Kaliber kontaktar företagets vd Mikael Roos för att höra vad han menar med brevet han skrev till Marcus, där han beklagar att det ibland blir fel men ändå inte kan hjälpa Marcus.

Mobilsvar: ”Hej, du har kommit till Mikael Roos på Anticimex”.

– Hej Mikael. Jag heter Christian Ströberg ringer från Sveriges Radio. Du får gärna ringa mig på 011- 495….”

Men Mikael Roos tackar nej till en intervju med Kaliber och hänvisar i mejl till Per Bergström som är affärsansvarig.

Först lovar företaget att svara på våra frågor, men efter några dagar ändrar de sig och vill inte ställa upp alls. Till sist går de med på en intervju – men under förutsättning att inte svara på några frågor som har med Marcus Lidstedts ärende att göra eftersom det nu ligger hos Allmänna reklamationsnämnden.

– Hej, Per Bergström heter jag. Välkommen in.

Vi ställer ändå frågan till Per Bergström vad Mikael Roos egentligen menar i brevet som han skrev till Marcus Lidstedt.

I ett mejl skriver Mikael Roos att "ni strävar som du förstår alltid mot att leverera tjänsterna med högt kundvärde och bra kvalitet." Rent generellt; vad innebär en sån formulering?

– Ja, vi skulle ju inte kommentera det här enskilda ärendet sa vi. Utan vi får göra när det är färdigt så kan vi även kommentera det utlåtandet.

Nu var det ju inte det enskilda ärendet jag ville ha kommenterat utan rent generellt vad innebär en sån formulering att ni alltid strävar mot att leverera tjänster med högt kundvärde och bra kvalitet?

– Det är ju om jag ska kommentera det utifrån vad vi pratat om att vi jobbar med att utveckla våra tekniker, att följa upp det som blir fel, att försöka lära av misstag, och det är väl för att leverera bra kvalitet med högt kundvärde.

Hur mäter man sånt?

– Kundnöjdhet, vilket vi också mäter.

Så när man köpt en tjänst av er då får man också ett formulär där man får svara på ett antal frågor?

– Ja, absolut. Vi har alltså ett verktyg där det går ut ett mejl till kunderna. Vi har nyligen lagt ut överlåtelsebesiktning. Vi har successivt gått ut med alla våra tjänster så vi får en kontroll på vad våra kunder tycker.

Vad säger era kunder om överlåtelsebesiktningar?

– Ja, vi har inte hunnit få något resultat än, för det är helt nytt.

Okej, så pass.

– Men vi har väldigt många nöjda kunder, så är det, annars hade vi inte haft den position vi har, säger Per Bergström.

Anticimex eget system

Anticimex väljer att fokusera på de kunder som är nöjda och Per Bergström vill inte prata om en av de missnöjda kunderna, Marcus Lidstedt.

Anticimex har cirka 200 personer som utför överlåtelsebesiktningar. Bara sex av dem är godkända enligt SBR Byggingenjörerna – och det som regeringen tycker räcker som garanti för att kunskapen är tillräcklig hos landets besiktningsmän. I stället har Anticimex en egen utbildning för sin personal, berättar Per Bergström och säger att många av besiktningsmännen också har någon form av byggteknisk utbildning i botten och gärna lite arbetslivserfarenhet från byggbranschen.

Så hur ska då en vanlig husköpare veta vem som har tillräcklig kunskap för att göra en ordentlig besiktning?

Blir det inte otydligt när ni har ett system och SBR har ett annat?

– Jo, klart om man utgår från den delen att måttet är den typen av certifiering då kan det väl vara otydligt att en har och inte den andre har. Men om man nu tittar på det faktiska som vi gör, så kanske det inte är så otydligt. Eftersom vi gör exakt samma sak.

Ni vet säkert vad ni gör men för kund blir det otydligt.

– Jo, absolut, absolut, Det kan absolut vara så att det är en otydlighet i vad som är rätt eller fel då, säger Per Bergström.

I de fällningar av Allmänna reklamationsnämnden som Kaliber granskat var ingen av Anticimex besiktningsmän certifierad. Endast en var godkänd av organisationen SBR Byggingenjörerna.

Men Per Bergström tycker inte att det säger något om kunskapen hos Anticimex besiktningsmän:

– Nej, jag vill påstå att det inte gör det. Sen att det blir fel ibland…men det blir ju fel även om man är certifierad. Jag är lite envis i att vi har en modell för utbildning och krav som gör att vi följer upp, vi vet när vi släpper ut någon, vi följer upp, på samma sätt som jag tror SBR gör, eller kanske mer intensivt eftersom vi har en koppling till varje kontor och tekniker. Sen blir det givetvis fel ibland och det är beklagligt att det blir fel. Så är det absolut.

Men det faktum att ingen är certifierad och en var godkänd. Säger det ingenting, menar du?

– Inte vad jag ser och vet om certifieringskraven. Återigen vill jag påstå att vi har väl så bra och samma utbildning och samma kontroll som övrig marknad har.

Men när jag ska välja besiktningsman eller företag. Hur ska jag tänka?

– Ja, där kan det finnas en poäng i det du säger att då letar man efter någon som är certifierad, kanske. Och är ju inte vi då, i det här fallet.

Kan göra undantag

En missnöjd Anticimexkund har två år på sig att reklamera en besiktning, en gräns som ju Högsta domstolen tycker är skälig. Per Bergström säger att de kan göra undantag från tvåårsregeln om felet är grovt.

– Men beroende på hur uppenbart och hur stor en brist kan vara i förhållande till det ekonomiska värdet, givetvis.

Så trots att företaget som gjorde nästan en halv miljard kronor i vinst kan vara mer generös mot en missnöjd kund hänvisar de till en reklamationstid på två år.

– Det finns ju en betydande ekonomisk risk givetvis i att dra det här mycket, mycket längre. Så är det helt klart, och vi har inte tjänat de där pengarna på den här verksamheten givetvis. Utan nu har du tittat i en total verksamhet. Så om vi nu gör någon normal handelsvinst på besiktningen så är den bygd utifrån en sån här tvåårsgräns, säger Per Bergström.

Kaliber har i dag visat att det regeringen tycker är skydd för konsumenter mot fel som besiktningsmän gör – nämligen ett frivilligt system med godkännande och certifiering – inte har den effekt det var tänkt.

I Marcus Lidstedts fall var besiktningsmannen godkänd av både av organisationen SBR och Anticimex. Men han missade ändå att golvbrunnen i badrummet var felaktigt monterad. En miss som ledde till omfattande vattenskador.

Och trots att Anticimex själva erkänt att de gjorde en miss får Marcus ingen ersättning från bolaget, eftersom det gått mer än två år från besiktning till att skadan skedde.

I Mjölby är Marcus' badrum omgjort och nästan klart. Det har kostat Marcus drygt 200 000 kronor och en hel del arbete.

– Så här ser det ut nu, då.

Oj, vad fint det blev.

– Ja, det blev faktiskt jättefint. Så vi har nu golvvärme eldriven, vi har snyggt och prydligt plattor och en korrekt ansluten golvbrunn.

Ja, där är den nya.

– Ja, så här ska det se ut.

Gjort efter konstens alla regler?

– You bet!

Under våren har han övervägt att stämma Anticimex inför domstol, men om han förlorar tvisten får han ersätta företaget för deras rättegångskostnader. Plus betala sina egna advokatkostnader.

Sådana är reglerna. Och den risken vågar han inte ta.

I stället har han alltså gjort en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden och hoppas på att få rätt. Och på att luckan i lagen någon gång i framtiden täpps igen.

Vi ska också lägga till att när programmet var klart i fredags hörde Anticimex av sig i ett mejl, där de skriver att de nu startat en process för att låta tredje part certifiera företagets besiktningsmän. Det innebär också att de gör en översyn av sin process för överlåtelsebesiktningar.

Reporter: Christian Ströberg

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Avsnitt(590)

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa är kvar i jourhemmet och enligt läkarna har det skett en dramatisk förbättring. När Ekot och Kaliber går igenom sjukvårdsjournalerna ser vi att det läkarna uppgett i orosanmälningarna inte stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsas näringsdropp trappas ner och hon börjar äta mer mat. Hon beskrivs som pigg och glad och orkar gå i skolan hela dagarna.I orosanmälningarna skriver vården att Elsa har fullt näringsdropp, men vi kan se att hon haft samma mängd näring i droppet sedan hon var två år. Droppet har bara täckt hälften av den näring hon behöver.I ett vittnesförhör medger Elsas läkare att det står fel i orosanmälningarna. Han säger också att de insatser som nu genomförs i jourhemmet inte erbjudits föräldrarna eftersom mamman rapporterat in så många jobbiga symptom.Elsa planerar en fest när hon får komma hem och föräldrarna är hoppfulla inför utslaget i kammarrätten.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: David Rune

10 Dec 22min

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Den 8-åriga flicka, som vi kallar Elsa, finns i ett jourhem och får inte ha kontakt med sina föräldrar. Ekots och Kalibers granskning visar att det finns stora brister i socialtjänstens utredning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkare och sjukvårdspersonal har varit oroliga för flickan under en längre tid och har orosanmält till socialtjänsten. Vi kan se att flera av de uppgifter som lämnas till socialtjänsten inte stämmer.Elsas mamma Viktoria är anklagad för att ha misshandlat henne via sjukvårdsinsatser, Münchhausen by proxy.Föräldrarna överklagar beslutet om tvångsplacering. Domstolen avfärdar anklagelserna om misshandel. Men socialtjänsten har strax före förhandlingen lämnat in en ny anklagelse – att Viktoria överdriver flickans symptom.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Ludvig Jansson

10 Dec 23min

Elsa får inte komma hem | Del 1/3

Elsa får inte komma hem | Del 1/3

På skolavslutningsdagen hämtas en 8-årig flicka, som vi kallar för Elsa, och förs till ett jourhem. Ekot och Kaliber har granskat hur det kunde bli så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsa har en allvarlig och mycket ovanlig mag- och tarmsjukdom. Diagnosen sätts av specialisterna på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Men det är något som inte stämmer. Hon är trött och orkeslös, mår illa och har ont. Det är svårt att orka hela skoldagen.Mamma Viktoria är missnöjd med vården och vill byta till ett annat sjukhus. Vad hon inte vet är att hon snart kommer att bli anklagad för något av det värsta en förälder kan tänka sig.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Elin Hagman

10 Dec 25min

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Lucas förlorar oskulden och döms senare för oaktsam våldtäkt. - Det fanns signaler som jag missade, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan lagen om samtycke började gälla 2018, har antalet fällande domar för våldtäkt ökat kraftigt. Ökningen gäller, enligt BRÅ, framför allt våldtäkter, där våld eller hot inte förekommer alls och där bevisningen i ännu större utsträckning enbart är muntlig.Många som döms är i tonåren, de är sexuellt oerfarna och vissa dejtar någon för första gången via en dejtingapp.LucasDet är söndag. Lucas, som vi kalla honom, är glad. Han går i högstadiet, och igår förlorade han oskulden med en tjejkompis han strulat lite med innan. Det är i alla fall vad han tror, då. - Vi hade träffats ett par gånger tidigare och aldrig gått så långt som vi gjorde den här kvällen.Tillbaka i skolan märker lärarna att tjejen är ledsen. Hon berättar att Lucas legat med henne, trots att hon sa nej. En polisutredning drar igång och Lucas får byta klass.Det som hänt är att Lucas och tjejkompisen setts hemma hos henne, utan föräldrar. De lägger sig på hennes säng. Hon säger att hon inte vill ha sex men Lucas lyssnar inte. Han börjar ta på henne och kyssa henne. Han tjatar om att de ska ha sex och försöker få henne att ändra sig.- Det fanns signaler som jag missade, säger Lucas.Hon säger åt honom att använda kondom, men hon gör det på ett sätt som ska få honom att förstå att hon egentligen inte vill, tycker hon. Han har sex med henne, mot hennes vilja.Efteråt följer hon honom till ytterdörren och säger hejdå. När han går bryter hon ihop. Det känns som att någon dött.- Jag har alltid sett det här som i grund och botten ett missförstånd mellan mig och den här tjejen. Ett missförstånd som fick allvarliga konsekvenser för hennes psykiska mående. Vilket jag har full förståelse för.Lucas döms för oaktsam våldtäkt, ett brott som kom i samband med att samtyckeslagen infördes.För att dömas för oaktsam våldtäkt krävs det inte längre uppsåt att våldta, utan det räcker med grov oaktsamhet.Förenklat: Personen har inte velat våldta men borde ha förstått eller åtminstone misstänkt att han gjorde det. Inte sällan är de som döms unga och oerfarna.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Utom rimligt tvivel – Ord mot ord | Del 2/3

Utom rimligt tvivel – Ord mot ord | Del 2/3

Det frivilliga sexet upphör mitt i akten och Joakim döms för våldtäkt. När Nima ställs inför rätta efter vad han menar är frivilligt sex försvinner bevis på vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. JoakimDet är fredag, det är vår och Joakim och hans kompis har fixat några öl. Joakim är 17 år, går på gymnasiet. Det stora intresset är bilar, men han har ännu inget körkort. – Så blev vi sugna på Donken, McDonalds. Men vi kunde inte ta oss dit på något sätt.Dom skriver runt och får till slut tag på en tjej, som har en EPA-traktor och kan skjutsa. Vi kallar henne för Emma. Joakim känner igen henne, men har aldrig pratat med henne. – Jag sa ju det till henne, att jag tycker du ser väldigt bra ut.Emma flörtar tillbaka. Hon tycker att Joakim är snygg.Efter att de varit på Mc Donalds ska de köra hem. Plötsligt stannar Emma bilen mitt på vägen.– Men då stannade hon mitt i gatan och sa: Vi ska knulla. Jag bara: Ja, okej, visst.Efteråt tror Joakim att allt är som det ska, men Emma ska komma att anmäla honom för en brutal våldtäkt.NimaNima och Maja har träffats av och till under ett tag och haft sex ungefär varannan helg. När Nima kommer hem till henne den här kvällen så är det för att göra slut på deras träffar. Trots det har de sex.Fem veckor senare blir Nima kallad till förhör hos polisen.– Och då började tankarna snurra, jag tänkte varför? Har jag varit med om något? Är jag vittne för någonting eller vad kan det handla om liksom? Och sen så säger polisen: det är så att du är misstänkt för våldtäkt.Maja säger att han tvingat ner hennes huvud mellan hans ben för oralsex och att han tvingat i sär hennes ben och hållit fast henne i handlederna.Under rättegången används sms som bevis mot Nima. Rätten får inte veta att det finns sms som talar till hans fördel, som slängts i slasken.RättsprocessernaRättsfall som Joakims, som bygger på muntligt bevisning, har enligt Brottsförebyggande rådet blivit vanligare sedan samtyckeslagen infördes, även i fall där våld har sagts förekomma, men inte går att bevisa.Många jurister menar att det därför har blivit svårare att förutsäga hur det kommer att gå. Bengt Ivarsson är advokat och var expert i utredningen om samtyckeslagen. – Ja, i och med att det bygger så mycket på muntliga uppgifter så blir det ju lite lotteri, hur det går. Och jag vet också att många domare tycker att det här är bland de absolut svåraste mål man kan ha.Josefin Wetter har arbetat både som målsägarbiträde för kvinnor i våldtäktsmål och som försvarare. I grunden är hon positiv till lagstiftningen. – Och jag tänker också att det är väldigt viktigt för unga människor som ska göra sina sexuella debuter. Att man är noggrann över att undersöka: Är vi båda med på detta? Och vad är vi med på? Så det är absolut positivt. De negativa delarna är ju förstås precis som i det här fallet som vi talar om nu.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Utom rimligt tvivel – En våldtäktsman | Del 1/3

Utom rimligt tvivel – En våldtäktsman | Del 1/3

Hugo anklagas och döms för våldtäkt efter en natt med, vad han menar, frivilligt sex. En granskning om hur de rättsliga processerna kring våldtäkter har påverkats sedan samtyckeslagen infördes 2018. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 börjar en stark opinion växa fram i Sverige. Målet är att Sverige ska införa en ny samtyckeslag. En lag där det inte bara framgår att ett nej är ett nej - utan där det tydligt ska framgå att båda vill ha sex. Det finns dom som är kritiska, framför allt jurister, som bland annat menar att en lagändring riskerar att leda till godtyckliga bedömningar av om det finns samtycke eller inte. Men i den allmänna debatten blir dom överröstade. 2018 klubbas den nya lagen igenom.Hugos kvällEfter att ha druckit några öl med en gammal kompis dyker kompisens flickvän upp. Paret börjar bråka, det blir våldsamt och polisen kommer. Flickvännen, som vi kallar Sofia, får stanna kvar hos Hugo tills allt lugnat ner sig. Hon ska sova över.– Men medan jag står och bäddar sängen så hoppar hon upp i sängen och tar tag i min tröja, drar ner mig på sängen och börjar kyssa mig. Det leder till att vi har sex med varandra.Varför låg du med henne?– Det blir ett ögonblicksbeslut. Jag är inte alls beredd.För det jag undrar är…. Att du inte typ frågade “vill du verkligen ligga med mig när du lever i en misshandelsrelation och vi inte är tillsammans”?– Jag vet inte var man slänger in den frågan när man precis blivit neddragen på sängen.Men tänk om det var så att du våldtog henne utan att du förstod det?– Det finns ingenting i vare sig hennes eller mitt agerande den kvällen som gör att jag skulle ha den minsta tro på att det inte var frivilligt.Sofias berättelse om det som hände är en helt annan. Hon säger att hon låg och sov, och vaknade av att han började ha sex med henne, mot hennes vilja. Att hon blivit våldtagen av Hugo.Samtycke krävsPå ett advokatkontor i Göteborg jobbar Hanna Larsson Rampe. Hon är brottmålsadvokat, specialiserad på sexualbrott.– Det är klart att det krävs samtycke och att båda ska vara överens. Men så som lagstiftningen ser ut så har man hamnat i en situation där man i praktiken tillämpar en omvänd bevisbörda där den som är misstänkt för brott ska behöva bevisa att det fanns ett samtycke. Det är minst sagt olyckligt.RättegångSofias pojkvän är svartsjuk, och tidigare dömd för att ha misshandlat Sofia. Det är han som ringer polisen och anmäler Hugo för våldtäkt. Under polisutredningens gång upplever Hugo att polisen hakar upp sig på att han använt glidmedel. Han tycker det verkar som polisen tror att han använt det för att kunna våldta Sofia.Hugo har en hudsjukdom som gör huden torr, han tycker det gör ont att ha sex utan glidmedel, och använder därför alltid det. Han ber polisen hämta ut hans sjukjournaler, men när utredningen är nästan färdig får han veta att det inte finns några journaler. Polisen säger till honom att de inte kan trolla fram dem.– Jag får en total chock. Det där är ett av få bevis som går att lägga fram för att det jag säger är sant, säger han.Men journalerna finns visst, polisen har bara inte hittat dem. För polisen har kontaktat fel avdelning. De hör av sig till akuten.Polisen skickar en begäran till vårdcentralen också. De uppger att de skickat in alla Hugos journaler till polisen. Men bara fem sidor förs in i polisutredningen. Två saknas. De två sidor som saknas bekräftar det Hugo säger: Han har besvär med sin penis, en hudsjukdom.– Det är givetvis en brist som är allvarlig. Det finns ingen anledning för oss att bortse från journalanteckningar i sin helhet, säger lokalpolisområdeschef Susan Friberg.Tingsrätten får aldrig veta att det är misstag som ligger bakom att Hugo inte har några journaler. I domen skriver de att hans förklaring till varför han använde glidmedel framstår som påhittad. Rätten anser att det är klarlagt att Sofia sov när övergreppet startade, och han döms för våldtäkt.Hugo överklagar till hovrätten, och får själv fatt i sina journaler, men det spelar ingen roll. Hovrätten skriver att de inte gör någon annan bedömning än tingsrätten.Advokat Hanna Larsson Rampe säger att hon upplevt liknande när fall tas upp till hovrätten. För även om de gör en egen prövning, så bygger den i regel på inspelade förhör från tingsrättsförhandlingen. – Jag skulle nog säga att det är otroligt viktigt att man gör rätt i tingsrätten och presenterar allt man kan och satsar hårt på förhören.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

REPRIS MED UPPFÖLJNING: Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig ökning av strypvåldSara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.Han tog också stryptag på dig?– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året (2023) var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september (2024) är i kapp.Bättre dokumentation behövsBrita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play - och hör reporter Lisbeth Hermansson berätta vad som hänt sedan den sändes första gången den 23 september 2024. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

24 Nov 29min

Farliga läkare – år av anmälningar: ”Han borde bli stoppad” | Del 2/2

Farliga läkare – år av anmälningar: ”Han borde bli stoppad” | Del 2/2

En läkare skriver ut recept på narkotikaklassat läkemedel över stora av delar landet. Apoteken går ihop och anmäler läkaren. Trots det kan han fortsätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var som att han var påverkad av nånting. Läkaren tittar snabbt på Kristinas operationssår som smärtar och är rött och svullet. – Han var inte närvarande i rummet. Några dagar tidigare misstänker chefen på en annan vårdcentral att han är drogpåverkad på jobbet. Men det vet inte Kristina. – Sen träffar jag honom och jag ser tydligt en dysfunktion liksom hos en person Han skriver ut antibiotika. Och hon går hem. Knappt ett dygn senare spricker såret. – Såret öppnar sig och varet väller ut ur kroppen och jag får hög feber. Pappa hämtar en liten plastlåda som han börjar samla upp varet i, för varet bara väller ut. Så man förstår direkt att det här är en infektion i kroppen. Och man ringer 112Farliga läkare är en granskning i två delar om läkare som anmäls gång på gång men som kan arbeta på som vanligt.Misstänks vara drogpåverkad – träffar ändå nya patienterFarliga Läkare - år av misstag, handlar om en läkare som skriver ut narkotikaklassad medicin i mängder, till personer över hela landet.– Omfattningen av det här har vi inte sett tidigare, det förekom över hela landet, alla apotek reagerade. Om att en läkare som misstänks vara drogpåverkad på jobbet ändå kan träffa nya patienter. – Det borde inte förekomma. Han borde bli stoppad Och att det sen tar år att utreda och att det under tiden strömmar in nya larm. – Man kunde se att här är det några som har hittat ett kryphål i det svenska systemet.Reporter: Magdalena BranderProducenter: Johan Sundström och Malin MarckoSlutmix: Thobias Sandin

6 Nov 29min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
aftonbladet-krim
svenska-fall
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
aftonbladet-daily
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
rysarpodden