Lagligt, billigt och farligt
Kaliber12 Jan 2014

Lagligt, billigt och farligt

Elin fick hallucinationer och ont i hjärtat av drogen. Överläkaren ser unga som far illa av en drog de ofta vet väldigt lite om. Och beroendevården ser allt fler unga som väljer drogen. Syntetisk cannabis, eller spice som det ofta kallas är lätt att få tag på, billigare än vanlig cannabis, men också farligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En måndag i December. Snön knastrar när narkotikapolisen Niklas Lindroth tar bestämda steg mot det lilla vandrarhemmet. Vandrarhemmet ligger i en mindre kommun utanför Göteborg.

Inne på vandrarhemmet har Niklas Lindroth och hans kollegor hittat en ung kille som de tror är påverkad.

– Det som vi gör nu är att vi har hittat en person som ser påverkad ut. Vi har fått ett beslut om att göra husrannsakan i hans bostad, som i det här fallet råkar vara ett vandrarhem. Vad vi kan se på en gång är att det ligger en joint på bordet. Om det är cannabis eller spice, det kan vi inte säga ännu.

Niklas tar den lilla ihoprullade jointen och lägger i den i en plastpåse.

De flesta ungdomar som brukar narkotika i Sverige röker cannabis. Det visar stora enkätundersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Det är ett uppmärksammat problem som regeringen och Sveriges kommuner mött med satsningar på vård och förebyggande arbete.

Men på senare tid har cannabis fått en konkurrent som man kanske inte känner till lika väl. Som nummer två bland populära droger i CAN:s statistik hittar vi en drog som blir allt vanligare bland Sveriges ungdomar. Den kallas för spice. Spice är en syntetisk form av cannabis som inte kommer från hampa som traditionell cannabis gör. Spice görs på kemisk väg i laboratorier.

I dagens Kaliber vill vi få svar på frågorna varför många unga väljer Spice, hur farlig drogen är och om samhället bör oroa sig för konsekvenserna.

Narkotikapolisen Niklas Lindroth och hans kollega börjar leta igenom lägenheten i vandrarhemmet.

– Här ser vi att han har ju själv urinstickor som han testar sig själv med. Han måste säkert lämna urinprov till socialen. Då testar han sig själv innan så att han ser att det inte ger utslag då. De här preparaten som han rökar. Om det är Spice då.

Bland matrester och högar av kläder hittar Niklas flera plastförpackning som innehåller urintester. Och här får vi en ledtråd om en av anledningarna till att spice är så populärt bland unga. Niklas tror att killen vill kunna testa sitt urin hemma så han kan vara helt säker på att han kissar rent när han besöker socialtjänsten.

Det är nämligen väldigt svårt att hitta spår av spice i ett urin- eller blodprov. Därför blir spice ett attraktivt alternativ för den som vill röka på utan att bli påkommen, säger Niklas Lindroth.

– Spicen har ju tagit över mycket från cannabisen. Det har ju inte funnits så många metoder att se spice i urinen. Så det är svårare att upptäcka. Risken för upptäckt ur deras perspektiv är ju mindre om de använder spice. Åtminstone har det varit så tills nu då när vi börjar få andra metoder att testa.

De senaste åren har myndigheterna blivit bättre på att hitta spice i urin. Nya urinstickor och andra analysmetoder har kommit. Problemet är att det finns väldigt många spicesorter. Drygt 100 stycken. Och myndigheterna kan hitta långt ifrån alla i sina prover och analysmetoder.

Men det är inte det enda av myndigheternas bekymmer med spice.

– Men problemet är ju att det finns en stor del av de här spicepreparaten som inte är klassade. De är alltså inte klassade som narkotika. Då är de helt lagliga att inneha och även att bruka.

Av drygt 100 sorter är det endast ett 30-tal sorter spice som är olagliga i Sverige.

Eftersom det hela tiden kommer ut nya varianter av spice på marknaden måste svenska myndigheter hela tiden utreda nya substanser. Och när en populär typ av spice blir olaglig så ploppar snart en ny, oklassad variant upp. Och vet då den som röker om vilka sorter av spice som är lagliga och vilka som inte är det så kan man alltså röka på utan att begå något brott.

Medan Niklas Lindroth och hans kollega fortsätter att söka igenom lägenheten förflyttar vi oss till en liten skola i Göteborgsområdet.

Utanför regnar det. Det har gjort det i ett par dagar nu och alla spår av snö är borta. Inne i skolan sitter 16-åriga Elin i soffan i uppehållsrummet. Elin heter egentligen någonting annat.

– Jag började ju här för att jag skolkade från min gamla skola. Jag var inte där på två år ungefär. Jag hade problem med skolan så jag fick börja här. Så nu lämnar jag pissprov två dagar i veckan och har gjort det i snart två år.

Elin bytte skola för att det inte funkade i den gamla skolan.

-- Mycket bättre än en vanlig skola. Här får jag den hjälp jag behöver. Så jo det är bra.

Vad var det som inte funkade i din gamla skola då?

– Det var väl folket som gick där. Eleverna och lärarna. Man fick inte den hjälp man behövde och eleverna bara mobbades. Så det var därför jag valde att inte gå dit. Och började med spice och cannabis istället.

Precis som många andra som röker spice så hade Elin testat vanlig cannabis innan hon började med spice.

– Han frågade om vi skulle röka. Jag sa visst jag kan väl prova, en gång kan ju inte skada. Jag tyckte det var så roligt så jag bara fortsatte. Men det var cannabis då. Men sen fick jag börja lämna pisseprov och då tänkte jag att då kan jag inte röka cannabis utan jag får röka spice istället för det syns inte.

För Elin var det viktigt att hålla koll på vilken sorts spice de rökte. Hon ville veta vilka sorter som skulle avslöja henne och vilka som inte skulle göra det i ett urinprov.

– Vi visste ungefär vilka kemikalier det var i. De som syntes på pissprov kunde vi inte röka. Och de som inte syntes rökte vi. Så vi hade ganska bra koll på det faktiskt.

Hur skaffade ni det då?

– Vi fick nummer till langare då. Så skickade man ett sms till langaren och frågade om han hade en halva eller en five som man kallar det. Och sen gick man och mötte honom så bara bytte man pengarna och rökat.

Och en halva vad är det?

– Det är tre gram. Och det är billigare än cannabis också.

Spice brukar räknas till en grupp som kallas internetdroger. Spice säljs till stor del på internet. Då är det oftast de lagliga varianterna som säljs. Men på hemsidorna är det i regel 18 eller 20-års gräns för att köpa. Av den anledningen så köper de flesta ungdomar sitt spice på gatan. Från kompisar eller langare. Det är ofta vad de själva berättar för beroendevården.

På avdelning 306 på Östra Sjukhuset i Göteborg tar man emot unga mellan 16-21 år som är i akut behov av hjälp för sitt missbruk. Sektionschef Ulf Sammels, beskriver hur många av hans patienter som är inne just den här dagen som röker spice.

– Just nu är det så att 40 procent av de ungdomar vi har hos oss idag har spice som huvuddrog. Och 30 procent har det som sin sekundärdrog. Det är alltså 70 procent av de ungdomar som är inne här nu som röker spice dagligen eller provar på spice då och då. Och så såg det inte ut för några år sedan.

Och enligt Ulf Sammels är det just möjligheten att röka på utan att det syns i urinprov som lockar de flesta av hans patienter till spice.

– Det är ju en av de bidragande orsakerna som ungdomarna själva säger. Det är för att slippa upptäckt helt enkelt.

Vi stannar upp lite och sammanfattar de svar vi fått på varför så många unga människor väljer att röka spice. Flera sorters spice är lagliga vilket innebär att de kan röka på utan att begå något brott. Flera sorters spice syns inte på urinprov så de kan röka på utan att socialtjänst eller sjukvården märker det i prover. Dessutom är priset på spice ofta betydligt lägre än för vanlig cannabis. Många gånger hälften så dyrt. En femma med cannabis. Alltså fem gram. Kan kosta mellan 500 och 600 kronor. Samma mängd spice kostar sällan mer än 300 kronor. En anledning så god som någon för en tonåring som vänder på slantarna för att hålla igång sitt missbruk.

Ulf Sammels har märkt att spice påverkar hans patienter annorlunda än de som röker vanlig cannabis.

-- Det är ju ett cannabisliknande rus, men det slår ju mycket fortare. Det är ju en syntetisk drog så det som är det farliga med spicen också det är ju att du vet ju inte riktigt vad du får i dig. Det är ju inte testat, det finns ingen långvarig forskning på detta. Men det finns väl några saker som de flesta ungdomar säger att man får. Det är mycket högre ångest, mycket mer panikångestattacker än för de som röker vanlig cannabis. Man uppger också att man har mycket mer av overklighetskänslor. Det är något som jag tror nästan allihopa säger. Man pratar också om att man har en brännande känsla i huvudet efter att man har rökt.

Ulf Sammels i Göteborg är inte den ende som vittnar om att spice kan ha allvarliga biverkningar. Kaliber har ringt upp behandlare som möter unga inom beroendevården på flera håll i Sverige. Och mönstret är slående. Samtliga berättar om att drogen spice blir allt vanligare. Och samtliga beskriver allvarligare biverkningar hos de unga som rökt spice i jämförelse med de unga som röker vanlig cannabis.

Maria Almazidou, teamledare på Maria Malmö-mottagningen i Malmö.

– Det finns mer psykotiska inslag av ruset. Man upplever mer hallucinationer när man har rökt spice och tycker att det blir en starkt upplevelse som man inte vill vara med om.

Robert Gatugård, Socialsekreterare i Sundsvalls kommun, öppenvården för ungdomar med missbruk.

– Ungdomarna brukar tala om ett kraftigare rus, ett längre rus och ibland mycket hemskare rus än med vanlig cannabis. En mer fysisk påverkan med hjärtklappning, svettningar och oro.

Eva Lindvall jobbar på alkohol och drogrådgivningen i Visby.

– Min känsla är att det accelererat det senaste året. Det är många fler som vi möter som röker spice. Det som jag tycker mig se är att skadeverkningarna är kraftigare och kommer snabbare än vid cannabisrökning.

Eva Skeppstedt jobbar på beroendecentrum i Örebro med ungdomar mellan 16 och 25 år.

– Det många säger till mig är att man fastnar på spicen snabbare. Det är kraftfullare det är som en käftsmäll. Fast ruset går ur fortare.

Juan Figueroa, medicinskt ansvarig på Maria Ungdom i Stockholm

– Ungdomarna som missbrukar spice mår generellt sett alltså mycket sämre. Det vi kan se är att deras ångest och deras känsla är mer än vad vi kan se bland cannabisanvändarna. Spice har en psykisk påverkan som är mycket farligare än cannabis.

Elin började med att röka cannabis, men bytte sedan som många andra till spice för att inte fastna i urinprov. Och hon tycker också att det är stor skillnad mellan drogerna.

– Det sätter sig mer i huvudet. På cannabis är det mer kroppskänsla. På spice är det mer drömliknande effekt. Så det känns inte verkligt.

Jag frågar henne om hon tror att spice är farligare än vanlig cannabis. Om det kändes farligare.

– Ja det är det. Absolut det är det. Spice det är skit. Det är äckligt. Det tar på hjärnan och det tar på kroppen. Det tar på hälsan också.

För att lära oss mer om vad sjukvården har för erfarenhet av spice tar vi oss till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. På femte våningen jobbar Kai Knudsen överläkare i anestesi och intensivvård. Han jobbar speciellt med akuta förgiftningar.

– Och vad vi har problem med är att vi ser allt fler ungdomar som kommer in till följd av förgiftningar med olika droger som de har köpt på nätet. Jag kallar de för nätdroger.

Och Kai Knudsens bild är att bruket av spice kan få långt mycket allvarligare konsekvenser än vad bruket av vanlig cannabis innebär.

– Normalt får vi i stort sett aldrig in någon till intensivvården på grund av att man rökt vanlig cannabis. Men vi har alltså sett att vi får in ungdomar till följd av förgiftning med spice efter att man rökt spice och inget annat. På det viset skiljer det sig från vanlig cannabis därför att det är starkare och det ger allvarligare effekter. Man kan bli förvirrad, illamående och i vissa fall faktiskt också medvetslös. Vi har haft fall med kramper och vi har haft fall med njursvikt och nu finns det då rapporter från Tyskland till och med om dödsfall till följd av att det i de här blandningarna av syntetiska kemikalier i det man röker finns ämnen som är väldigt väldigt farliga.

Kaliber har tagit del av statistik som styrker bilden av att fler söker vård efter att de rökt spice.

Giftinformationscentralen registrerar fall, när någon har varit i behov av vård för en förgiftning. De senaste åren har de sett allt fler fall som handlar om just spice.

2008 såg de endast en handfull fall som handlade om spice.

2010 registrerades 141 fall om spice.

2013 såg de hela 236 fall där spice orsakat en förgiftning som krävde sjukvård.

Kaliber har tagit del av några av de fallen för att kunna beskriva vad som faktiskt ligger bakom siffrorna. Så här sammanfattas ett fall.

En 18-årig kille får en hemmarullad cigarett av en kompis. Cigaretten innehåller spice. Direkt efter att han har rökt den blir han medvetslös. Kompisarna berättar att han började krampa och kräktes. I ambulansen är han stel i musklerna och andas snarkande. Han blir bättre på vägen in till sjukhuset och inne på akuten är han vaken men inte helt medveten om var han är. Han har stora pupiller och höjd kroppstemperatur. Han får stanna kvar på sjukhuset för övervakning under natten innan han får gå hem.

Ett annat fall sammanfattas så här.

En 24-årig kille röker spice. Han har rökt det en gång tidigare. Får plötsligt hög puls, illamående och kräks en gång. Känner sig som om han är frånvarande och yr. Kallar på ambulans. När han kommer in till sjukhuset är han helt opåverkad.

Allt fler unga i Sverige använder sig av drogen spice. De röker det för att inte fastna i urinprov, för att det finns lagliga sorter och de röker det för att det är billigare än vanlig cannabis. De röker det många gånger också i tron att det ska ge en effekt som liknar cannabis.

Men beroendevården i norr, syd, öst och väst vittnar om att spice påverkar de unga mer negativt psykiskt. Med mer ångest, mer overklighetskänslor, och ibland även rent kroppsligt med illamående och värk i kroppen. Biverkningar de inte ser bland de som använder vanlig cannabis.

Och överläkare Kai Knudsen berättar att ungdomar får söka akutsjukvård på grund av medvetslöshet, kraftigt ångest och illamående. Och det är en beskrivning som styrks av att giftinformationscentralen får in allt mer samtal som handlar om förgiftningar orsakade av spice.

Vi förflyttar oss tillbaka till narkotikapolisen Niklas Lindroth. Han och hans kollega står utanför en tågstation.

Folk kommer och går. På väg till eller från buss eller pendeltåg.

Civilt klädda letar de både poliserna efter unga personer som de antingen vet har missbrukat tidigare eller som på något sätt uppträder misstänksamt. Dagen har varit lugnare än de räknat med. Flera av de ungdomar som de har haft koll på sedan tidigare har inte visat sig idag.

Men så plötsligt.

Niklas ser en kille han känner igen. Killen blir nervös. Han har spice på sig. Han erkänner det ganska fort. Det är inte första gången han träffar Niklas och det är inte första gången han åker fast heller.

Killen som är i tjugoårsåldern ska med till polisstationen. Det hela går väldigt lugnt till. Medan kollegan förhör killen går Niklas in i ett annat rum för att hantera urinprovet som killen just lämnat.

– Han har lämnat urinprov och det har vi hällt upp i två rör. Och det ska skickas till Rättsmedicinalverket för analys. Det tar en tre till fyra veckor att få tillbaka det analysbeskedet. Och resten gör vi ett snabbtest på. Det gör vi för att sociala myndigheter ska kunna sätta in insatser så fort som möjligt utan att behöva invänta vårat provresultat från Rättsmedicinalverket.

Det ena röret med urin ska analyseras hos Rättsmedicinalverket. Från den analysen kommer Niklas få svar på ifall killen tagit en av de substanser som de kan hitta i urin. De kan alltså hitta en del spicesorter, men inte alla. Med det andra röret med urin gör Niklas ett snabbtest. Men där kan man bara hitta spår av klassisk narkotika.

– Vi tittar då på snabbtestet. Vi kan inte se här om han är positiv på spice. Men vi kan se att han är positiv på amfetamin. Och tyvärr är det väl så ofta att man börjar någonstans och nu har han halkat in på de mer klassiska klassade preparaten också. Han har inte varit positiv på amfetamin förut.

När Niklas Lindroth är klar med urinprovet så tittar han lite närmare på påsen med spice som de hittade på killen.

– Jag kanske ska beskriva det jag har i handen. Det är växtdelar. Ser ut lite som Oregano kanske. Luktar till och med Oregano. Det kan vara att det är Oregano som man har besprutat med någon syntetisk Cannabinoid. Han säger ju själv att det är spice, men han vet inte vilken sort det är då. Han säger att han har köpt det färdigblandat och inte blandat det själv.

Spice behöver blandas innan det går att röka den syntetiska drogen. Själva drogen i sin renaste form är ett vitt pulver som ser ut ungefär som bakpulver. Mer eller mindre allt spicepulver tillverkas i kinesiska labb för att sen exporteras till länder över hela världen. Vem som sen faktiskt blandar ut pulvret till en massa som kan rökas varierar. Kanske är det användaren själv, langaren eller någon annan mellanhand.

Det finns alltså över hundra olika kända spicesorter. Med varierande styrka och effekt. Och den som röker spice vet inte alltid vad det är de får i sig säger Niklas Lindroth.

– Nej han visste inte själv vilken sort det var. Han hade köpt det färdigblandat och han sa att det var spice.

Brukar det vara så att man inte har så stor koll på exakt vad det är?

– Det beror lite på. Lite från person till person. En del har exakt koll på vad det är. Särskilt de som själva säljer. De vet vilka sorter som är klassade och inte. Andra är mindre insatta och bara röker för att se vad de får för effekt.

Kaliber kan visa att sjukvården märkt av att allt fler söker vård på grund av att man rökt spice och att beroendevården på flera håll i landet ser allvarliga psykiska biverkningar som de inte ser bland vanliga cannabisrökare. Samtidigt vet vi att allt fler väljer att röka spice.

Enligt Överläkare Kai Knudsen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg finns det anledning till oro.

– Vi har inte haft IVA fall, alltså intensivvårdsfall till följd av spice förut. Det är först i år. Och det är så klart oroväckande.

Även inom beroendevården ser man på utvecklingen med oro säger Ulf Sammels på beroendevården i Göteborg.

– Att stoppa i sig saker som man egentligen inte vet vad det innehåller. Som det inte finns forskat på. Det är ju inte bra. Och sen om man tittar på vad de säger med ökar paranoia, panikångestattacker och det vet man ju inte hur det kommer påverka de här ungdomarna i framtiden. Men det finns ju en uppenbar risk och det är en stor fara skulle jag vilja säga.

Och Elin som länge tyckte att det var härligt att röka spice berättar att det tillslut blev mer obehagligt än positivt.

– I slutet var det det. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade.

Och du tror det beror på spicet?

– Antagligen.

Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre?

– Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en.

Elin minns precis stunden då hon bestämde sig för att sluta.

– Vi passade runt på en och varje gång den kom till mig tackade jag nej, och det brukar jag aldrig göra. Jag kände att något var fel. Jag tänkte att jag vill inte hålla på med det längre. Så jag bara slutade den dagen jag tänkte så.. Jag mår så mycket bättre utan droger. Det hjälpte mig inte att ta droger. Jag får den hjälp jag behöver nu och jag är nöjd så.

Reporter Adam Samara adam.samara@sverigesradio.se
Researcher Jenny Hellström jenny.hellstrom@sverigesradio.se
Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

Avsnitt(590)

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa får inte komma hem | Del 3/3

Elsa är kvar i jourhemmet och enligt läkarna har det skett en dramatisk förbättring. När Ekot och Kaliber går igenom sjukvårdsjournalerna ser vi att det läkarna uppgett i orosanmälningarna inte stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsas näringsdropp trappas ner och hon börjar äta mer mat. Hon beskrivs som pigg och glad och orkar gå i skolan hela dagarna.I orosanmälningarna skriver vården att Elsa har fullt näringsdropp, men vi kan se att hon haft samma mängd näring i droppet sedan hon var två år. Droppet har bara täckt hälften av den näring hon behöver.I ett vittnesförhör medger Elsas läkare att det står fel i orosanmälningarna. Han säger också att de insatser som nu genomförs i jourhemmet inte erbjudits föräldrarna eftersom mamman rapporterat in så många jobbiga symptom.Elsa planerar en fest när hon får komma hem och föräldrarna är hoppfulla inför utslaget i kammarrätten.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: David Rune

10 Dec 22min

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Elsa får inte komma hem | Del 2/3

Den 8-åriga flicka, som vi kallar Elsa, finns i ett jourhem och får inte ha kontakt med sina föräldrar. Ekots och Kalibers granskning visar att det finns stora brister i socialtjänstens utredning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkare och sjukvårdspersonal har varit oroliga för flickan under en längre tid och har orosanmält till socialtjänsten. Vi kan se att flera av de uppgifter som lämnas till socialtjänsten inte stämmer.Elsas mamma Viktoria är anklagad för att ha misshandlat henne via sjukvårdsinsatser, Münchhausen by proxy.Föräldrarna överklagar beslutet om tvångsplacering. Domstolen avfärdar anklagelserna om misshandel. Men socialtjänsten har strax före förhandlingen lämnat in en ny anklagelse – att Viktoria överdriver flickans symptom.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Ludvig Jansson

10 Dec 23min

Elsa får inte komma hem | Del 1/3

Elsa får inte komma hem | Del 1/3

På skolavslutningsdagen hämtas en 8-årig flicka, som vi kallar för Elsa, och förs till ett jourhem. Ekot och Kaliber har granskat hur det kunde bli så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsa har en allvarlig och mycket ovanlig mag- och tarmsjukdom. Diagnosen sätts av specialisterna på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Men det är något som inte stämmer. Hon är trött och orkeslös, mår illa och har ont. Det är svårt att orka hela skoldagen.Mamma Viktoria är missnöjd med vården och vill byta till ett annat sjukhus. Vad hon inte vet är att hon snart kommer att bli anklagad för något av det värsta en förälder kan tänka sig.Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus AlfredssonProducent: Gunilla KyhlénLjudmix: Elin Hagman

10 Dec 25min

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Utom rimligt tvivel – De oaktsamma | Del 3/3

Lucas förlorar oskulden och döms senare för oaktsam våldtäkt. - Det fanns signaler som jag missade, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan lagen om samtycke började gälla 2018, har antalet fällande domar för våldtäkt ökat kraftigt. Ökningen gäller, enligt BRÅ, framför allt våldtäkter, där våld eller hot inte förekommer alls och där bevisningen i ännu större utsträckning enbart är muntlig.Många som döms är i tonåren, de är sexuellt oerfarna och vissa dejtar någon för första gången via en dejtingapp.LucasDet är söndag. Lucas, som vi kalla honom, är glad. Han går i högstadiet, och igår förlorade han oskulden med en tjejkompis han strulat lite med innan. Det är i alla fall vad han tror, då. - Vi hade träffats ett par gånger tidigare och aldrig gått så långt som vi gjorde den här kvällen.Tillbaka i skolan märker lärarna att tjejen är ledsen. Hon berättar att Lucas legat med henne, trots att hon sa nej. En polisutredning drar igång och Lucas får byta klass.Det som hänt är att Lucas och tjejkompisen setts hemma hos henne, utan föräldrar. De lägger sig på hennes säng. Hon säger att hon inte vill ha sex men Lucas lyssnar inte. Han börjar ta på henne och kyssa henne. Han tjatar om att de ska ha sex och försöker få henne att ändra sig.- Det fanns signaler som jag missade, säger Lucas.Hon säger åt honom att använda kondom, men hon gör det på ett sätt som ska få honom att förstå att hon egentligen inte vill, tycker hon. Han har sex med henne, mot hennes vilja.Efteråt följer hon honom till ytterdörren och säger hejdå. När han går bryter hon ihop. Det känns som att någon dött.- Jag har alltid sett det här som i grund och botten ett missförstånd mellan mig och den här tjejen. Ett missförstånd som fick allvarliga konsekvenser för hennes psykiska mående. Vilket jag har full förståelse för.Lucas döms för oaktsam våldtäkt, ett brott som kom i samband med att samtyckeslagen infördes.För att dömas för oaktsam våldtäkt krävs det inte längre uppsåt att våldta, utan det räcker med grov oaktsamhet.Förenklat: Personen har inte velat våldta men borde ha förstått eller åtminstone misstänkt att han gjorde det. Inte sällan är de som döms unga och oerfarna.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Utom rimligt tvivel – Ord mot ord | Del 2/3

Utom rimligt tvivel – Ord mot ord | Del 2/3

Det frivilliga sexet upphör mitt i akten och Joakim döms för våldtäkt. När Nima ställs inför rätta efter vad han menar är frivilligt sex försvinner bevis på vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. JoakimDet är fredag, det är vår och Joakim och hans kompis har fixat några öl. Joakim är 17 år, går på gymnasiet. Det stora intresset är bilar, men han har ännu inget körkort. – Så blev vi sugna på Donken, McDonalds. Men vi kunde inte ta oss dit på något sätt.Dom skriver runt och får till slut tag på en tjej, som har en EPA-traktor och kan skjutsa. Vi kallar henne för Emma. Joakim känner igen henne, men har aldrig pratat med henne. – Jag sa ju det till henne, att jag tycker du ser väldigt bra ut.Emma flörtar tillbaka. Hon tycker att Joakim är snygg.Efter att de varit på Mc Donalds ska de köra hem. Plötsligt stannar Emma bilen mitt på vägen.– Men då stannade hon mitt i gatan och sa: Vi ska knulla. Jag bara: Ja, okej, visst.Efteråt tror Joakim att allt är som det ska, men Emma ska komma att anmäla honom för en brutal våldtäkt.NimaNima och Maja har träffats av och till under ett tag och haft sex ungefär varannan helg. När Nima kommer hem till henne den här kvällen så är det för att göra slut på deras träffar. Trots det har de sex.Fem veckor senare blir Nima kallad till förhör hos polisen.– Och då började tankarna snurra, jag tänkte varför? Har jag varit med om något? Är jag vittne för någonting eller vad kan det handla om liksom? Och sen så säger polisen: det är så att du är misstänkt för våldtäkt.Maja säger att han tvingat ner hennes huvud mellan hans ben för oralsex och att han tvingat i sär hennes ben och hållit fast henne i handlederna.Under rättegången används sms som bevis mot Nima. Rätten får inte veta att det finns sms som talar till hans fördel, som slängts i slasken.RättsprocessernaRättsfall som Joakims, som bygger på muntligt bevisning, har enligt Brottsförebyggande rådet blivit vanligare sedan samtyckeslagen infördes, även i fall där våld har sagts förekomma, men inte går att bevisa.Många jurister menar att det därför har blivit svårare att förutsäga hur det kommer att gå. Bengt Ivarsson är advokat och var expert i utredningen om samtyckeslagen. – Ja, i och med att det bygger så mycket på muntliga uppgifter så blir det ju lite lotteri, hur det går. Och jag vet också att många domare tycker att det här är bland de absolut svåraste mål man kan ha.Josefin Wetter har arbetat både som målsägarbiträde för kvinnor i våldtäktsmål och som försvarare. I grunden är hon positiv till lagstiftningen. – Och jag tänker också att det är väldigt viktigt för unga människor som ska göra sina sexuella debuter. Att man är noggrann över att undersöka: Är vi båda med på detta? Och vad är vi med på? Så det är absolut positivt. De negativa delarna är ju förstås precis som i det här fallet som vi talar om nu.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Utom rimligt tvivel – En våldtäktsman | Del 1/3

Utom rimligt tvivel – En våldtäktsman | Del 1/3

Hugo anklagas och döms för våldtäkt efter en natt med, vad han menar, frivilligt sex. En granskning om hur de rättsliga processerna kring våldtäkter har påverkats sedan samtyckeslagen infördes 2018. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 börjar en stark opinion växa fram i Sverige. Målet är att Sverige ska införa en ny samtyckeslag. En lag där det inte bara framgår att ett nej är ett nej - utan där det tydligt ska framgå att båda vill ha sex. Det finns dom som är kritiska, framför allt jurister, som bland annat menar att en lagändring riskerar att leda till godtyckliga bedömningar av om det finns samtycke eller inte. Men i den allmänna debatten blir dom överröstade. 2018 klubbas den nya lagen igenom.Hugos kvällEfter att ha druckit några öl med en gammal kompis dyker kompisens flickvän upp. Paret börjar bråka, det blir våldsamt och polisen kommer. Flickvännen, som vi kallar Sofia, får stanna kvar hos Hugo tills allt lugnat ner sig. Hon ska sova över.– Men medan jag står och bäddar sängen så hoppar hon upp i sängen och tar tag i min tröja, drar ner mig på sängen och börjar kyssa mig. Det leder till att vi har sex med varandra.Varför låg du med henne?– Det blir ett ögonblicksbeslut. Jag är inte alls beredd.För det jag undrar är…. Att du inte typ frågade “vill du verkligen ligga med mig när du lever i en misshandelsrelation och vi inte är tillsammans”?– Jag vet inte var man slänger in den frågan när man precis blivit neddragen på sängen.Men tänk om det var så att du våldtog henne utan att du förstod det?– Det finns ingenting i vare sig hennes eller mitt agerande den kvällen som gör att jag skulle ha den minsta tro på att det inte var frivilligt.Sofias berättelse om det som hände är en helt annan. Hon säger att hon låg och sov, och vaknade av att han började ha sex med henne, mot hennes vilja. Att hon blivit våldtagen av Hugo.Samtycke krävsPå ett advokatkontor i Göteborg jobbar Hanna Larsson Rampe. Hon är brottmålsadvokat, specialiserad på sexualbrott.– Det är klart att det krävs samtycke och att båda ska vara överens. Men så som lagstiftningen ser ut så har man hamnat i en situation där man i praktiken tillämpar en omvänd bevisbörda där den som är misstänkt för brott ska behöva bevisa att det fanns ett samtycke. Det är minst sagt olyckligt.RättegångSofias pojkvän är svartsjuk, och tidigare dömd för att ha misshandlat Sofia. Det är han som ringer polisen och anmäler Hugo för våldtäkt. Under polisutredningens gång upplever Hugo att polisen hakar upp sig på att han använt glidmedel. Han tycker det verkar som polisen tror att han använt det för att kunna våldta Sofia.Hugo har en hudsjukdom som gör huden torr, han tycker det gör ont att ha sex utan glidmedel, och använder därför alltid det. Han ber polisen hämta ut hans sjukjournaler, men när utredningen är nästan färdig får han veta att det inte finns några journaler. Polisen säger till honom att de inte kan trolla fram dem.– Jag får en total chock. Det där är ett av få bevis som går att lägga fram för att det jag säger är sant, säger han.Men journalerna finns visst, polisen har bara inte hittat dem. För polisen har kontaktat fel avdelning. De hör av sig till akuten.Polisen skickar en begäran till vårdcentralen också. De uppger att de skickat in alla Hugos journaler till polisen. Men bara fem sidor förs in i polisutredningen. Två saknas. De två sidor som saknas bekräftar det Hugo säger: Han har besvär med sin penis, en hudsjukdom.– Det är givetvis en brist som är allvarlig. Det finns ingen anledning för oss att bortse från journalanteckningar i sin helhet, säger lokalpolisområdeschef Susan Friberg.Tingsrätten får aldrig veta att det är misstag som ligger bakom att Hugo inte har några journaler. I domen skriver de att hans förklaring till varför han använde glidmedel framstår som påhittad. Rätten anser att det är klarlagt att Sofia sov när övergreppet startade, och han döms för våldtäkt.Hugo överklagar till hovrätten, och får själv fatt i sina journaler, men det spelar ingen roll. Hovrätten skriver att de inte gör någon annan bedömning än tingsrätten.Advokat Hanna Larsson Rampe säger att hon upplevt liknande när fall tas upp till hovrätten. För även om de gör en egen prövning, så bygger den i regel på inspelade förhör från tingsrättsförhandlingen. – Jag skulle nog säga att det är otroligt viktigt att man gör rätt i tingsrätten och presenterar allt man kan och satsar hårt på förhören.Utom rimligt tvivel är en granskande serie i tre delar.Reportrar: Ola Sandstig och Frida GrönholmSlutmix: Göran WilandProducent: Malin Marcko

8 Dec 29min

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

REPRIS MED UPPFÖLJNING: Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig ökning av strypvåldSara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.Han tog också stryptag på dig?– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året (2023) var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september (2024) är i kapp.Bättre dokumentation behövsBrita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play - och hör reporter Lisbeth Hermansson berätta vad som hänt sedan den sändes första gången den 23 september 2024. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

24 Nov 29min

Farliga läkare – år av anmälningar: ”Han borde bli stoppad” | Del 2/2

Farliga läkare – år av anmälningar: ”Han borde bli stoppad” | Del 2/2

En läkare skriver ut recept på narkotikaklassat läkemedel över stora av delar landet. Apoteken går ihop och anmäler läkaren. Trots det kan han fortsätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var som att han var påverkad av nånting. Läkaren tittar snabbt på Kristinas operationssår som smärtar och är rött och svullet. – Han var inte närvarande i rummet. Några dagar tidigare misstänker chefen på en annan vårdcentral att han är drogpåverkad på jobbet. Men det vet inte Kristina. – Sen träffar jag honom och jag ser tydligt en dysfunktion liksom hos en person Han skriver ut antibiotika. Och hon går hem. Knappt ett dygn senare spricker såret. – Såret öppnar sig och varet väller ut ur kroppen och jag får hög feber. Pappa hämtar en liten plastlåda som han börjar samla upp varet i, för varet bara väller ut. Så man förstår direkt att det här är en infektion i kroppen. Och man ringer 112Farliga läkare är en granskning i två delar om läkare som anmäls gång på gång men som kan arbeta på som vanligt.Misstänks vara drogpåverkad – träffar ändå nya patienterFarliga Läkare - år av misstag, handlar om en läkare som skriver ut narkotikaklassad medicin i mängder, till personer över hela landet.– Omfattningen av det här har vi inte sett tidigare, det förekom över hela landet, alla apotek reagerade. Om att en läkare som misstänks vara drogpåverkad på jobbet ändå kan träffa nya patienter. – Det borde inte förekomma. Han borde bli stoppad Och att det sen tar år att utreda och att det under tiden strömmar in nya larm. – Man kunde se att här är det några som har hittat ett kryphål i det svenska systemet.Reporter: Magdalena BranderProducenter: Johan Sundström och Malin MarckoSlutmix: Thobias Sandin

6 Nov 29min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
mardromsgasten
aftonbladet-krim
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
p3-historia
hor-har
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rysarpodden
rss-mer-an-bara-morsa