De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr
Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/10–2025.Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
22 Dec 19min
Så gjorde han det värdelösa användbart och fick Nobelpris i kemi – och ser nu luften som nästa guldgruva
Susumu Kitagawa tog som ung till sig principen att det som betraktas som värdelöst kan bli riktigt användbart. Volleyboll och öl är också delar i hans framgångskemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han delar nobelpriset i kemi med Richard Robson i Australien och Omar Yaghi från Jordanien, verksam i USA. De belönas för att ha upptäckt och förfinat så kallade metalliska ramverksföreningar, eller MOF:ar. Vi besöker Kitagawas laboratorium vid universitetet i Kyoto, men får tyvärr inte träffa honom själv där. Det sker istället i Stockholm. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
19 Dec 19min
Medicinpristagare kombinerar friluftsliv och forskning – öppnar även nya vägar mot autoimmunasjukdomar
Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se
18 Dec 19min
3I ATLAS – den urgamla besökaren från yttre rymden
En komet från en främmande del av rymden är på tillfälligt besök. Rymdforskare hoppas få reda på så mycket som möjligt om universums hemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kometen 3I ATLAS kommer att befinna sig som närmast jorden den 19 december 2025. Det är bara den tredje gången någonsin som vi upptäcker en sådan här interstellär himlakropp i vårt solsystem. Det är ett unikt tillfälle för mänskligheten att lära sig mer om rymden.Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala konstaterar att rymden alltid kan bjuda på nya överraskningar. Och astrofysikern Anders Johansen vid Lunds och Köpenhamns universitet drömmer om att få se en glimt av vad som hände innan vår sol föddes.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
17 Dec 19min
Djurens outgrundliga blick
Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/8–2025.En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
16 Dec 19min
Livliga diskussioner gav tre vänner Nobelpris för kvantfysik
Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment och ett Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu.När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god – och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
13 Dec 19min
Arkiven avslöjar varför vissa genier aldrig får Nobelpriset
Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se
12 Dec 19min
När kreativ förstörelse blir motorn bakom nya idéer och ekonomisk utveckling
Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.Reporter: Knut Kainz Rognerudknut.rognerud@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se
11 Dec 19min
