Forskare samlas på västsvenska ljunghedar – och fjärilar på Nybrofältet i Skåne
En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.
23 Aug 1h 34min
Stora humrar – och bisonoxarna som kom tillbaka
När fisket upphör växer sig hummern riktigt stor. Vi sänder från hummerforskningsbåten i Lysekil. Och möter de majestätiska bisonoxarna i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det skyddade området runt ön Kåvra utanför Brofjorden har forskarna sett hur humrarna blivit fler och större. Tills nyligen då forskarnas fångster vid provfisket snarare minskat. Och det beror inte alls på att humrarna blivit färre, utan på att de största humrarna inte går in i burarna utan lägger sig ovanpå dem. Då törs inte de små gå in heller. Därför har man nu börjat använda kameror i inventeringen.Veckans fältreporter Lena Näslund kliver på forskningsbåten i Lysekil tillsammans med bland andra Andreas Sundelöf på Sveriges Lantbruksuniversitet för att få en inblick i den senaste hummerforskningen. Bland annat klurar forskarna nu på hur dynamiken i en så här stor hummerpopulation ser ut. Även allmänheten bidrar genom att provfiska parallellt med forskarna.I ett reportage från South Dakota i USA möter vi den amerikanska bisonoxen. Ett djur som kan väga över tusen kilo men trots sin storlek kan röra sig förvånansvärt snabbt. Under 1800-talets första hälft strövade miljontals bisonoxar över hela kontinenten. Men några år senare var de nästan utrotade. Den amerikanska ursprungsbefolkningen som var helt beroende av bisonoxen tvingades bosätta sig på statliga reservat istället. Idag är bisonoxarna tillbaka, om än inte lika många som de en gång var, och de fyller en viktig funktion på prärien.När uppemot 70 vita storkar landade på ett fält i Norsborg utanför Stockholm förra veckan höll Kajsa Engberg på att tappa hakan. Vad gjorde så många storkar där??? Vi ringer upp Petter Albinsson på det Storkprojektet i Skåne för att få en förklaring till att en stor flock vita storkar noterats i både Svealand och Norrland den senaste tiden.I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
16 Aug 1h 28min
Färgstarka biätaren här för att stanna – och Kebnekaises flora kartläggs
Vi sänder direkt från Nikkaluokta om vilka växter som hittats kring Kebnekaise nu i veckan. Och så möter vi biätaren - en ny häckfågel i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka blommor växer kring Kebnekaise, Sveriges högsta berg? Det undersöks just nu av ett gäng botanister från Svenska botaniska föreningen. Vår reporter Lisa Henkow har följt med dem ut i väglöst och ledlöst land i veckan som gått, och rapporterar direkt från Nikkaluokta lördag morgon.Fjällägret som botanisterna är på är en del i växtatlasprojektet, där målet är att göra en svensk atlas över alla vilda kärlväxter. Nästan alla hörn av Sverige har kartlagts, men alltså inte vissa delar av Kebnekaises omgivningar. Att det är ganska otillgängligt gör ju sitt till. Helikopter krävs för att komma till de här vita fläckarna på växtkartan.Med oss är bland annat projektledare Lars Fröberg, Jenny Hjelm Cordoba, Liam Sebestyen och Ingvar Sundh från Svenska Botaniska föreningen.I en helt annan del av Sverige, Maglarp i Skåne, har en ny häckfågel noterats de senaste åren - den färgstarka, exotiska biätaren. Tidigare var den sydeuropeiska fågeln på tillfälliga besök här, men dålig tillgång på mat i Sydeuropa gör att den tvingas allt längre norrut. Vår reporter Mats Ottosson spanar på den nästan osannolikt färggranna fågeln tillsammans med Gabriella Håkansson. Hon arbetar numera med att skydda fåglar och har lämnat sin tidigare bana som författare bakom sig.I en porlande å i Edsåsdalen utanför Åre hittade Fredrik Mattsson några konstiga påsar. Som små trattar som låg där och guppade på botten. Vi ber Tobias Malm på Naturhistoriska riksmuseet förklara vad det är.Algblomning har brett ut sig över stora delar av Östersjön nu i sommar. Men vad är det där gulgröna på vattenytan egentligen? Jo, flera olika arter av cyanobakterier, bland annat en som heter katthårsblom! Det berättar Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.Och varför är det fullt av smågrodor i skogen just nu, särskilt efter att det regnat? Det undrar Claes-Mårten Ingberg. Grodexpert Claes Andrén svarar.Programledare är Karin Gyllenklev.
9 Aug 1h 36min
Blåhakar i närbild och forskarens spindelsug i Ammarnäs
Hur påverkas spindlarna när fjällen blir varmare undrar forskaren Rasmus Erlandsson. Blåhakar och videsparvar ringmärks i Kirunatrakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med spindelsug och nylonstrumpor samlar forskare in spindlar i Vindelfjällen, nära Ammarnäs, för att kolla vad spindlarna äter. Spindlar är viktiga rovdjur, berättar ekologen Rasmus Erlandsson vid Stockholms universitet. Han studerar effekterna av det varmare klimatet i fjällmiljön där uppvärmningen märks tidigare än i resten av världen. Reporter Ingrid Engstedt Edfast.Blåhaken är närmast prålig i sitt gnistrande blå bröst och vi hoppas på närkontakt när fältreporter Alexander Linder besöker ringmärkningen där runt 600 blåhakar ringmärks varje år. Aron Anderssons ringmärkning ligger i Oinakka strax utanför Kiruna.Spindlar är temat i veckans kråkvinkel av Tina-Marie Qwiberg.I programmet berättar också insektsexperten Moa Pettersson om myrlejonsländan, en art som är välkänd som larv men som är en doldis som färdig slända. Dessutom presenteras vi för näshornsfågeln nordlig rödnäbbstoko i Gambia och det geologiska fenomenet sandur på Island.Programledare är Mats Ottosson.
2 Aug 1h 35min
Älgen från hällristning till rödlistning – och lusten att se ALLA arter
Vi låter älgen bli vår röda tråd från röda hällristningar till en trolig kommande rödlistning som nära hotad. Och så följer vi med på kryss-jakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Nämforsen i Ångermanland finns ett av Europas finaste hällristningsområden. Här kan man hitta en hel del ristade laxar och andra djur. Men det allra vanligaste motivet är älgar, nästan 500 ristningar föreställer detta mäktiga djur.Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast träffar Peter Johansson, museichef på Stiftelsen Nämforsen, som berättar om vad bilderna säger om den roll som naturen och älgen spelade då. Och älgexperten Göran Ericsson från Sveriges lantbruksuniversitet – välbekant för Den stora älgvandringens tittare – berättar om älgens status och roll idag, när den faktiskt är på väg in på rödlistan över hotade arter.Vi slår också följe med botanist Ulf Ryde som i tre decennier har ägnat sig åt att se så många som möjligt av Sveriges vilda växter. Nu är han tre arter från målgång – men har redan sjösatt ett nytt jätteprojekt.I programmet ägnas också uppmärksamhet åt den krushuvade pelikan som högst oväntat har visat sig i Jämtland, Härjedalen och Gästrikland denna sommar. Fågeln är en jätte som är bra mycket större än våra inhemska örnar. Dessutom reder vi ut vilken slingrande varelse det är som vår lyssnare Niclas och hans familj såg simma i havet vid Nösund i Bohuslän.I veckans kråkvinkel berättar konstnären och poeten Maria Westerberg var hon hittar sina ord.Programledare: Joacim Lindwall
26 Juli 1h 34min
Stora naturvärden vid Vramsån i östra Skåne
Ett helt program från ån som är hem åt vattenväxten jättemöja, fiskar som id och flodnejonöga, alla våra sju inhemska stormusslor och oräkneliga insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En å är som en levande organism, från växterna vid dess stränder ända ner till smådjuren nere i bottnen. Vi sänder hela programmet från och om Vramsån i östra Skåne, med Gärds Köpinge som utgångspunkt.Naturpedagog Sam Pettersson håvar bland alla insektslarver och smådjur tillsammans med fältreporter Mats Ottosson. Kanske tar sig reportern en simtur också!Ulrika Hedlund, kommunekolog i Kristianstad skissar upp vattendragets konturer, från källorna bortom Linderödsåsen, ner genom det skånska jordbrukslandskapet till Helge å och Hanöbukten.Flodnejonöga, id och öring är några av fiskarterna i Vramsån. Olika bottnar och strömhastighet passar olika arter. Mikael Svensson från SLU Artdatabanken har koll på alla med fenor, liksom på flodpärlmusslorna vid långt upp mot Årröd.Anna Elmlund, akvatisk ekolog, vet var den hotade tjockskaliga målarmusslan är nergrävd och hur man ser om den är gravid!Programledare är Karin Gyllenklev.
19 Juli 1h 35min
Lyssnarnas insektsfrågor får svar av experten
Det finns mycket att förundras över i insekternas minivärld. Och att undra över! Ett specialprogram där entomolog Moa Pettersson svarar på lyssnarnas insektsfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är högsommar och det surrar för fullt i luften av allehanda insekter. Men vilka är de, och vad gör de? Vi får in massor av frågor om insekter från er som lyssnar, så därför har vi kallat in Moa Pettersson, entomolog på Artdatabanken, för att svara på några av dem.Varför var buskarna längs cykelvägen till jobbet i Göteborg helt inspunna som i spindelväv? Vem har gjort massor av äppelkart längst ute på ekens grenar? Varför klättrade myrorna i flera lager på varandra på myrstacken i våras i Luleå? Och varför såg det ut som att en humla hade skägg?Det är några av de frågor som får svar under programmet, som direktsänds från Röboåsen i Uppsalas norra utkant.Moa Pettersson berättar också om några av de fjärilar som kommer att klassas som hotade på nästa rödlista.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
12 Juli 1h 34min
Serpentinbotanik på fjället Graipesvare – och barnens lerfigurer ger plats åt fiskrom
Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.Programledare är Mats Ottosson.
5 Juli 1h 34min
