Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi
Språket30 Nov 2020

Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.

Vad har ordet för historia och etymologi?

Här hittar du svar!

SAOB hittar du via Svenska.se.

Bra att komma ihåg:

  • SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.
  • Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.
  • Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.
  • SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag.

Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB

Böcker

Här hittar du svar!

Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.

Bra att komma ihåg:

  • Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.

Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.

Bra att komma ihåg:

  • Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.
  • Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th.

Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.

Bra att komma ihåg:

  • Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket.

Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp

Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.

Nynorskordboka og Bokmålsordboka

Ordbok över Finlands svenska folkmål

Är det här ett dialektalt ord?

Här hittar du svar!

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.

Bra att komma ihåg:

  • Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.
  • Täcker alla svenska dialekter.
  • Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.

Bra att komma ihåg:

  • Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här.

I programmet deltar:

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.

Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(927)

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

11 Juni 201323min

Språket på nationaldagen

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

6 Juni 201340min

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor  med fokus på uttal

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor med fokus på uttal

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

4 Juni 201323min

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla besvarade frågor:-"lusinvasion" är det bästa ordet!-”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion-om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå-att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

28 Maj 201324min

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket.  Språkfrågor om små detaljer

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket. Språkfrågor om små detaljer

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-preteritum eller imperfekt-om huruvida-eller hur-”ingen fara”-hon eller henne- ändelsen –is-mena på-vilken/vad för

21 Maj 201324min

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

I Wales lever kymriskan och en femtedel av befolkningen är tvåspråkig. Vår reporter besöker en skola där all undervisning sker på kymriska, eller walesiska, och där eleverna bara ser fördelar med sin tvåspråkighet. Men varför har det gått så bra i Wales, medan de keltiska minoritetsspråken i Irland och Skottland är hotade? Rektorn Dylan Jones ser historiska anledningar till det. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -bokal i stället för pokal-mumsbit eller munsbit?-vad betyder ”paulun”?-bebisar och spädbarn-kan man ”tilldömas” något dåligt?-bakom och framför ratten-”avgift utgår” – vad händer då?

14 Maj 201324min

Detektivarbete på plats. Språket om att söka efter ortnamnens betydelse

Detektivarbete på plats. Språket om att söka efter ortnamnens betydelse

Catarina Röjder har cyklat runt på landsbygden i norra Bohuslän för att utreda ursprunget till bebyggelsenamnen i Tanums härad. Det börjar med mödosamt arbete i gamla böcker, men ibland faller alla bitarna på plats först när man ser en särskild sten, eller formen på en gårdsplan, berättar hon. Hennes dokumentation finns nu samlad i en skrift från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Den snabba förändringen av landsbygden har lett till att många gårds- och bynamn nu bara finns bevarade i ortnamnsförteckningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om olika sorters svårigheter i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-är svenska svårare än andra språk?-ja, jo, nej – svårt att lära sig för utlänningar-invasion/invadering-datormusar eller datormöss-”ensam flyktingbarn dumpad” – rätt eller fel?-och foge-s igen: chefläkare eller chefsläkare?

7 Maj 201324min

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket med många exempel på hur vårt ordförråd förnyas

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket med många exempel på hur vårt ordförråd förnyas

I veckans Språket formulerar professor Lars-Gunnar Andersson principen för ordförrådets förnyelse så här: "orv ut, app in". Vi behöver sällan en lie nuförtiden och är därför inte bekanta med ordet för handtag på lien, orv, medan de flesta av oss dagligen umgås med appar i våra mobiler. Lyssnarfrågorna kommer med ytterligare exempel, som ordet mående som på några få år gjort karriär inom vård och omsorg, och ordet kreativitet som för femtio år sedan inte ens fanns i ordlistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans ordfrågor: -finns ordet ”onomatopoesi”?-att se i syne, men vad då med hörseln?-när kom ordet ”kreativitet” in i språket?-längst eller längs vägen?-golfmajorn-sejva saknas i ordboken-”mående” tar över inom vård och omsorg-vad vi gör med ”fokus” – riktar, sätter, lägger, har, men kan vi också ”ägna fokus åt något”?

30 Apr 201324min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
medicinvetarna
rss-spraket
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden