Så parar sig ord med andra ord

Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.

Språkfrågor om sammansättningar

Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s?

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?

Läs vidare om sammansättningar och teleskopord

Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.