Orden som orsakar konflikter

Sametingets ordförande Lars-Anders Baer är överraskad och glad över nyheten i förra veckan att regeringen nu vill öka anslagen till de nationella minoriteterna i Sverige från 10 miljoner till 80 miljoner årligen. De så kallade förvaltningsområdena för finska och samiska utökas med ytterligare 18 respektive 13 kommuner och det blir två språkcentra för samiska i Östersund och Tärnaby.I ett reportage om barn med språkstörningar möter vi Colin Holmén. Han är drygt fyra år, pratar mycket och gärna, men nästan ingen förstår vad han säger. Det har hänt att han i stället skrivit ett ord han förgäves försökt säga, berättar hans pappa. Omkring 6 procent av alla barn har språkförsening och Colins mamma hade själva samma svårigheter när hon var barn. I veckans program berättar Colins föräldrar Anna och Christian Holmén och logopeden Eva Sahlberg om träning för barn med språkstörningar och när man som förälder ska söka hjälp.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om situationer där man kan börja fundera över innehållet i budskapet.- vad ska man med språkvårdare till- förnyelsebar eller förnybar?- är det skillnad på inrikes transporter och inrikestransporter?- timme eller timma?- de stod med böjda huvuden. Eller ska det vara med böjt huvud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Feb 200924min

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke?Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Jan 200924min

Långt före läsåldern har små barn ett förhållande till böcker, text och läsning som är mycket starkare än vad vuxenvärlden brukar föreställa sig. Det säger Elisabeth Björklund som nyligen disputerade på sin forskning. Hon visar hur förskolebarn berättar ur böcker, umgås med dem, tolkar tecken på skyltar och säger där står det att...Elisabeth Björklund disputerade vid Göteborgs universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik. Avhandlingen heter Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Kognitionsforskaren Mikael Jensens forskning kompletterar bilden av det språkligt välutvecklade förskolebarnet med sin forskning om barns låtsaslekar.- Barnens låtsaslek är oerhört komplex och inom den ryms komplicerade regler för hur man uttrycker avsikt, säger han.Han doktorerade före jul vid Göteborgs universitet.Avhandlingens titel är Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- presenssjuka i idrotten- dem i stället för de i skrift- gå sitt öde till möte eller mötes Kommentera gärna direkt här! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Jan 200924min

I veckans program talar vi om jiddisch, ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Jiddisch har talats i Sverige i över 200 år, men idag är det bara omkring 4000 människor som behärskar språket. För de flesta är det inte huvudspråk, men både glädje och sorg känns starkare på jiddisch, berättar Susanne Sznajderman Rytz. Hon engagerar sig för språkets framtid i Judiska Centralrådet i Sverige och vi besöker henne hemma i bostaden i Sandared utanför Borås när hon och hennes man Salomon Rytz förbereder en sabbatsmåltid tillsamman med hans föräldrar, Leon och Esther Rytz. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- konstig ordföljd: betalar gör du på bussen- ny konstruktion: för mig att få den möjligheten är...- ifrågasatt uttryckssätt: den första att...- olika sorters dåtid: vad menar vi med imperfekt och preteritum?Länkar som nämns i programmet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Jan 200924min

Veckans program handlar om nyord. Birgitta Lindgren på Språkrådet har gjort en lista över trettio nyord och kommenterar några tendenser.Lars-Gunnar Andersson talar om vår aldrig sinande förmåga att bilda nya ord och kommenterar lyssnarbrev om:- trendiga ord i tidningstext- konstiga ord i vardagliga sammanhang- vision - vad betyder det nu för tiden?- varför hemskt i tack så hemskt mycket?Kenth Andreasson, biträdande redaktionschef på Göteborgs-Posten, talar om läsarnas klagomål på språket i tidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Jan 200924min

När ett vanligt uttryck oftare används felaktigt än på ett riktigt sätt väcker det förstås tankar.Programmet har fått många brev från lyssnare som hittat formuleringar som denna: den ekonomiska betydelsen kan inte underskattas. Professor Lars-Gunnar Andersson letar i Språkbankens material av nutida tidningstext och finner att tre gånger av fyra ville skribenten egentligen säga att betydelsen inte kan överskattasAndra små ord och uttryck som veckans lyssnarbrev tar upp är:- lite på konstiga platser- inte roligt som kraftuttryck- hon tillhör en av de bästa- betydelsen kan inte underskattas- två- och tredubbla- knappt eller nästanOla Tedin, politisk redaktör på Ystads Allehand, skickar oss en lista med nya ord han hittat under 2008. Hela listan här: I ett reportage från Nepal besöker vi bergsguiden Tarze Lama Tamang och hans familj, som berättar hur den skiftande språkpolitiken i landet påverkat familjen. I Nepal finns cirka 120 språk, det finns skolundervisning på flera av dem - men många föräldrar sätter sina barn i engelsksspråkig skola. Lena Näslund rapporterar på väg mot Everests basläger i Nepal.Skicka gärna frågor och kommentarer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Dec 200824min

Vi äter hös och långkål till jul, vi smyckar våra hem med pumlor och nekar - julens ordlista vimlar av ord med rötter i den gamla, lokala vokabulären och några av dem reder vi ut i veckans upplaga av Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson får sällskap i studion av etnolog Annika Nordström, chef för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. De talar om:- var kommer ordet jul ifrån?- julaknudor- julklapp- jord som soln förlät- trettondagsur- julbord- hös- julbullar och saffran- pumlor- havranekarOckså denna vecka kan du skicka in kommentarer och frågor - och varför inte önskningar av programmet inför det nya året - direkt till vår hemsida.Redaktionen önskar alla lyssnare ett gott nytt år! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Dec 200824min

Vetenskapsradion Språket, om svensk romani och språkfrågor och svar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Dec 200824min