Det illojala vårdbiträdet | Del 2/2 (R)

Första gången Ottilia får pengar av en främmande man är hon elva år. Efter att ha sålt sex i flera år föds en idé: att bli åklagare och ta revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.Simon Häggström hittar OttiliaNär polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.Ottilia är bara 13 år när hon säljer sex första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution. Tills den dag då allt vänder.Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.Producent: Martin JönssonSlutmix: Astrid AnkarcronaKänner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:* Mikamottagningen Stockholm* Mikamottagningen Göteborg* Ungarelationer.se* Ellencentret* TalitaPrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som är orolig för din eller någon annans sexualitet:https://www.karolinska.se/preventell

20 Nov 47min

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2022.Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.Reporter: Robin JonssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

13 Nov 46min

Karin ser släkting efter släkting få alzheimer. Hon börjar spela in sin mamma och föra anteckningar för att ta reda på om hennes mamma är näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Misslyckanden i köket, dålig balans, tappade ord, skämt som faller platt och trytande lokalsinne. Det är tecknen som Karin sett hos sina släktingar och nu letar efter hos sin mamma. 2015 är Karins mamma Kerstin 70 år och visar egentligen inga tecken på alzheimer. Karin är 35 och vaksam. Men ämnet är laddat och de har svårt att prata om det.– Det är verkligen de anhörigas sjukdom och jag vill inte att du ska behöva gå igenom det här som jag har gjort, säger Kerstin.Oron för alzheimerFör Karins morfar började tecknen komma i 70-årsåldern. För hennes mostrar i 50-årsåldern. Karin är orolig att alzheimern är ärftlig och börjar intervjua sin mamma.Kerstin ber Karin säga till om hon ser tecken på demens men säger också att hon tänker ta livet av sig om hon får diagnosen alzheimer. Det blir starten på tio år av intervjuer, samtal, gräl och skratt. Alzheimern tar sig in som ett gift i den tajta mor och dotterrelationen och sätter sin prägel på deras tillvaro. Och Karin ser hur den mamma hon hör på kassettbanden från sin barndom försvinner mer och mer.En dokumentär från 2025 av Karin Hållsten.Producent: Anna FreySlutmix: Agnes Cassel

6 Nov 51min

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2023.När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.Dödsdoulor – medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

30 Okt 50min

Lolas pojkvän lackerar en bil nere i verkstaden. Sen går allt fort. Någon ropar: Det brinner! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon kommer till Sverige från Kazakstan för att tjäna lite extra pengar.Vi kallar henne ”Lola”.Hennes pojkvän kommer efter. Han har blivit lovad ett jobb på en lackeringsverkstad, där även andra killar från Kazakstan jobbar.”Lola berättade att hon tyckte att Sverige var vackert”, säger en som kände henne. ”Lola” levde osynlig i skuggsamhälletVännen berättar att ”Lola” åkte tunnelbana, promenerade och skickade bilder på havet. Hon sa att det var kallt, kallare än Kazakstan, och att luften var fuktig. Hon ville köpa ett hus till sina barn. ”Du vet, alla vill ju leva lite bättre”.Vännen berättar att det var svårt för henne i början. ”Men hon sa, det är ingen fara, jag får ju se världen”, säger vännen.”Lola” syns inte i några papper. Utan arbetstillstånd och utan rätt att vistas i Sverige är hon lika osynlig som alla andra i det svenska skuggsamhället.Via kontakter får hon ett städjobb. Jobbet är svart. Planen är att åka hem igen så snart hon tjänat ihop tillräckligt med pengar.En kväll hälsar hon på sin pojkvän på lackeringsverkstaden där han jobbar. Han, och de andra killarna som jobbar där, bor på verkstaden också.”Lola” har lovat att laga mat den här kvällen, och bär upp matkassarna på övervåningen till verkstaden. Hon har köpt bananer också, och lägger sin telefon på laddning i köket.Nere i verkstaden håller hennes pojkvän och två killar till på att lackera en bil. De har just satt på lackboxen, det är där man torkar bilar som man lackerar.Sen går allt fort. Killarna i verkstaden skriker till dem på övervåningen: ”Det brinner!”Ett program av Randi Mossige-Norheim och Liza Alexandrova-Zorina.Liza Alexandrova-Zorina tilldelades Stora journalistpriset 2025 i kategorin årets berättare för sin reportagebok ”De livegnas land”.Randi Mossige-Norheim är flerfaldigt prisbelönt reporter och dokumentärmakare på Sveriges Radio. Hon har bland annat prisats med Guldörat 2024 i kategorin Årets intervju för P1 Dokumentären ”Det regnar blod i mitt kvarter” och Stora journalistpriset 2021 i kategorin Årets berättare för dokumentärserien ”Vipeholmsanstalten”.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: André LjungbergProgrammet är gjort 2025.

23 Okt 51min

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dokumentären sändes första gången 2023. Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.sigrid.edsenius@sverigesradio.seProducent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Agnes CasselHar du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och FadimeDu kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. KvinnofridslinjenTill kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.TRIS – Tjejers rätt i samhället Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.Terrafem Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryckPå www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.

16 Okt 52min

Läraren Ylva ligger på golvet och gör tecken åt sina elever att vara tysta. De hör skott och ett tjutande brandlarm. Lever deras klasskompisar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 34-åriga tvåbarnsmamman Hellen och 25-åriga Zahra ska båda vidareutbilda sig till undersköterskor på Risbergska i Örebro. De är båda nervösa men när de kliver in i klassrum C07 möts de av en brokig skara. Eleverna är i olika åldrar, har olika bakgrund och har jobbat olika länge. Men den är en av de finaste klasser läraren Ylva har haft – de hjälps åt och skrattar tillsammans.När den värsta masskjutningen i Sveriges historia äger rum på Risbergska den 4 februari 2025 blir undersköterskeklassen värst drabbad. Av tio mördade går sex i klassen.När dödsbeskeden kommer sluter klassen sig samman och hjälper varandra genom sorgen. De blir som en livlina för varandra. Tillsammans måste de nu försöka bearbeta sitt livs största trauma samtidigt som de ska försöka ta examen samma vår.En dokumentär av Malin Laurila.Producent: Anna FreySlutmix: Christian Jangegård och André LjungbergProgrammet är gjort 2025.

9 Okt 51min

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2022.Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.Hedvig konfronterar näthatetNu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.Programmet gjordes 2022.Reporter: Hedvig HolgerssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotFlera namn och röster är utbytta i dokumentären.

2 Okt 49min