I nakensnäckornas tid - och Sverige får en nationalblomma

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2025. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm. Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

6 Dec 1h 34min

En fågelmorgon vid Dannemorasjön i Norduppland med fågelkännaren Annika Rastén. Och botanisten Ulf Swenson hittar nya arter i herbarier i Australien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.Programledare är Karin Gyllenklev.

29 Nov 1h 34min

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

22 Nov 1h 34min

I österrikiska Rust värnar invånarna om sina storkar. Och i Skåne borrar vi i en torvmosse där frön och pollen tar oss med på en tidsresa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

15 Nov 1h 35min

Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor, i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog?Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar.Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.Programledare är Joacim Lindwall.

8 Nov 1h 34min

Hur går det för blåmusslorna på Västkusten? Svampintresse som ögonöppnare för biologisk mångfald. Västkustens ålar klarar sig bättre efter fiskestopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

1 Nov 1h 34min

Vi sänder direkt från Abisko där björk, lingon, tall och kråkbär gör sig vinterklara på olika sätt. Och om en av världens största kolonier av spetsbergsgrissla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur förbereder sig växterna inför vintern? Hur ser de olika strategierna ut för exempelvis björk, tall, lingon, gräs och mossor? Morgonens fältreporter Alexander Linder finns på plats på Abisko naturvetenskapliga station där växtekologen Ellen Dorrepaal ger oss en inblick i växternas förberedelser inför vintern. En vinter som ju är lång så här långt norrut och innebär utmaningar i kalla temperaturer och brist på såväl vatten som ljus. Ellen Dorrepaal forskar bland annat kring hur växternas liv ser ut under vintern.Och så får vi följa med på en resa till det stora innanhavet Hudson Bay i Kanada där en av världens största kolonier av spetsbergsgrisslor finns. Fågelforskaren Jonas Hentati Sundberg, som till vardags följer sillgrisslornas liv på Stora Karlsö utanför Gotland, besökte i somras den här kolonin. Han vill bland annat få reda på hur kopplingen mellan fåglarnas liv och havet under ytan ser ut. Hur kan en så stor koloni hitta tillräckligt med fisk att äta?Så här i höstrusket kryper vi gärna inomhus och tittar på naturfilm! Vi ber naturfilmaren Henrik Ekman ge oss några riktigt bra tips på aktuella naturfilmer. Och så ringer vi upp dykaren och undervattensfotografen Tobias Dahlin som gjort filmen Västerhavets hemligheter. Den utsågs nyligen till årets nordiska naturfilm 2025.Vi får också en rapport från Swedish biodiversity symposium som hölls för första gången nu i veckan i Göteborg. En konferens med över 400 deltagare, med fokus på hur samhället kan ställa om för att ta mer hänsyn till biologisk mångfald.I veckans kråkvinkel snubblar Lisa Henkow till på rullande ekollon och börjar tänka på naturens uppfinningar kontra det vi ger Nobelpris till.Programledare är Joacim Lindwall.

25 Okt 1h 35min

Monarkfjärilen flyttar från Mexiko till Kanada, och tillbaka. Hur går det till? Och vid svenska västkusten lever numera invasiva klängmedusor och stillahavsostron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare.Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming.Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd.Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet.Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor.I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart.Programledare är Karin Gyllenklev.

18 Okt 1h 34min