Så använder Ukraina svenska vapen i strid
Gräns24 Dec 2024

Så använder Ukraina svenska vapen i strid

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.

– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.

Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.

– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.

Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.

– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.

När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.

– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.

Hopp om framtiden

Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:

– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.

Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu

– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.

Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.

– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.

– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.

Kalle Glas, Gräns
grans@sverigesradio.se

Avsnitt(156)

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.Medverkande:Claes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentPer Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotiljMartin Lundmark, Lektor FörsvarshögskolanLjudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

10 Okt 14min

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats.Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent. Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp.MedverkandeBirgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitetNeil Sexton - Talesperson, DSEI UKJonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV.Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air DefenceEdvin Resebo - VD AmexciProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, SVTText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

30 Sep 26min

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

22 Sep 13min

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

16 Sep 25min

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter.Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig.Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet.MEDVERKANDE: Henrik Persson, analytiker vid FOIAnnica Waleij, analytiker vid FOIClaes Aronsson, programledareKalle Glas, producentSylvia Dahlén, Reporter

9 Sep 19min

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

2 Sep 29min

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

27 Aug 17min

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

22 Aug 15min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
motiv
p3-krim
svenska-fall
rss-krimstad
fordomspodden
flashback-forever
rss-viva-fotboll
olyckan-inifran
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
svd-nyhetsartiklar
dagens-eko
rss-frandfors-horna
blenda-2
rss-flodet
svd-dokumentara-berattelser-2
rss-krimreportrarna
grans