Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(500)

Överlevaren Gustav III

Överlevaren Gustav III

Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv.Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

30 Sep 44min

Historiens demoner är tillbaka

Historiens demoner är tillbaka

Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning.Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag.Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.

23 Sep 44min

Typiskt svenskt i 700 år

Typiskt svenskt i 700 år

Hur har Medelsvensson sett ut genom historien? Vi träffar historikern som tagit tempen på vad som varit typiskt svenskt sedan 1300-talet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Villa, Volvo och vovve har Medelsvensson anno 2025. Men hur såg en Medelsvensson ut på 1800-talet? På 1600-talet eller strax före Digerdöden? Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar Carl Mikael Waern-Carlsson, aktuell med boken ”Medelsvensson under 700 år” för att ge kött och blod åt statistiken över Sveriges historiska befolkning. Framträder gör människor som aldrig funnits, men som alla kunnat känna igen sig i genom seklen!Och så reden Dick Harrison ut frågan om hur länge vi ätit godis? Lyssnaren Otto, 6 år, misstänkte att medeltidens riddare säkert ätit godis, men historieprofessorn vill spåra godissnaskandet betydligt längre tillbaka i historien.

16 Sep 44min

Stormaktstidens Downton Abbey

Stormaktstidens Downton Abbey

Vi tar pulsen på hur tjänarna i stormaktstidsadelns tjänst hade det. Ny forskning ger perspektiv på kommande avslutningen av Downton Abbey-serien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu avslutas superpopulära serien om Downton Abbey där brittiskt herrskapsfolk och deras tjänare skildras under det tidiga 1900-talet. Tobias och Urban pratar om hur det kan komma sig att Downton Abbey blivit så populärt i vår tid och hur den verkliga historien på slottet som skildras i serien kan ha sett ut.Dessutom tar vi pulsen på stormaktstidens tjänstefolk. Historikerna Anna Nilsson Hammar och Svante Norrhem har undersökt hur tjänarstaben runt förmögna familjen de la Gardie slet och gnetade, men också hur de hävdade sina rättigheter och satte greven på plats i 1600-talets adelspalats.Och så reder Dick Harrison ut varför vi kallar perioden för just stormaktstiden. Är det egentligen ett särskilt lämpligt begrepp för epoken som präglades av krig och armod?

9 Sep 44min

Att planera ett krig

Att planera ett krig

Hur har stater planerat krig genom historien? En ny bok undersöker hur Napoleon, Hitler och Putin förberett sina krig, och hur planerna grusats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isande rysk kyla, amerikansk hämndlystenhet eller billiga drönare. Det är många faktorer som påverkar ett krig och som strateger och generaler behövt kalkylera med inför de krig man startat. Historikern Lars Ericson Wolke vill med boken Att planera ett krig förklara vilka förutsättningar och överväganden som görs inför en krigssituation och hur historiska erfarenheter kan hjälpa oss att förstå dagens krig och konflikter.Dessutom reder Dick Harrison ut vad ”Militärgränsen” mellan det kristna Europa och det Osmanska riket var för något.Programledare är Tobias Svanelid.

2 Sep 44min

Olof Skötkonungs värld vaknar

Olof Skötkonungs värld vaknar

Vid Husaby påstås Olof Skötkonung, Sveriges förste kristne kung, ha låtit döpa sig. Nu undersöker arkeologer platsen för att förstå hans värld bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 1000 år sedan ska Olof Skötkonung ha låtit döpa sig vid Sankt Sigfrids källa vid Husaby. Händelsen markerar starten på Sveriges förändring från vikingatida våldsvälde till medeltida kungarike. Tobias Svanelid träffar Anna Nyqvist Thorsson som undersöker Husaby för att bättre förstå Olof Skötkonungs värld. Mäktiga sandstenstorn och borgruiner, vikingatida bjällror och en mystisk grav ger ledtrådar till Husabys betydelse och berättar om hur Olof Skötkonungs makt gav svallvågor hundratals år efter hans död.Dessutom reder Dick Harrison ut hur många regerande drottningar vi egentligen haft i Sverige - är verkligen Ingeborg Håkansdotter en av dem?

26 Aug 44min

Innan dagis fanns

Innan dagis fanns

Hur gjorde föräldrar med barnomsorg innan dagis fanns? I en ny bok granskar historiker fenomenen barnpensionat och förlossningshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av 1900-talet lockade annonser svenska föräldrar med barnpensionat, dit ungarna kunde skickas på kortare eller längre tid. Barnpensionatet kunde steppa in när föräldrarna behövde flyttstäda, eller åka på semester eller helt enkelt bara ville ha lite lugn och ro. Johanna Sköld och Johanna Sjöberg har i boken Barnavård till salu studerat fenomenet barnpensionat. Tillsammans med privata förlossningshem erbjöd dessa institutioner hjälp till föräldrar innan staten började ta ansvar för detta.Dessutom eftersnackar vi om våra sommarserier eftersom vi fått många lyssnarkommentarer om såväl kanadagäss, nazistiska hällristningar och KAJ:s låt Wilhelm von Schwerin!Programledare är Tobias SvanelidVill du höra mer om historiskt föräldraskap och barnomsorg? Lyssna på sommarserien Alla tiders föräldrar!

19 Aug 44min

Förrädaren på Sveaborg del 4

Förrädaren på Sveaborg del 4

Vi känner dem som förrädare: Judas, Brutus och Cronstedt. Nu avslutar vi serien med att ta reda på vad det blev av Sveriges värste förrädare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial avslutar vi nu serien om Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

13 Aug 29min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
motiv
historiska-brott
olosta-mord
mannen-utan-spar
historiepodden-se
p3-historia
rss-historien-om
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
rss-jennies-penna-presenterar
konspirationsteorier
militarhistoriepodden
harrisons-dramatiska-historia
nu-blir-det-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
bedragare
nar-man-talar-om-trollen
vetenskapsradion-historia