Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv (R)

Den fossila fällan – Kolet kopplar greppet om våra liv (R)

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?

- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.

Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".

Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.

Programmet är en repris från 25/10 2021.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Avsnitt(500)

Geoengineering skulle kunna skapa ett mer orättvist klimat

Geoengineering skulle kunna skapa ett mer orättvist klimat

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8 april 2025. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

6 Aug 19min

Geoengineering som nödbroms eller ursäkt

Geoengineering som nödbroms eller ursäkt

Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7 april 2025. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

5 Aug 19min

Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den

Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 1 oktober 2024. Hur ska man få gravitationsteorin att gå ihop med kvantmekaniken? Det har fysikerna länge undrat. Gravitationen är vi bekanta med till vardags och den fungerar bra också när det gäller vad som händer i rymden, medan kvantmekaniken väl beskriver det som händer i partiklarnas lilla lilla värld. Samtidigt beskriver de ju samma verklighet och måste på något sätt gå ihop.Ett första steg på den vägen kan vara att hitta gravitonen, gravitationens kvantpartikel. Men hur ska det gå till? Genom att borsta av en teknik från 1960-talet och samtidigt dra nytta av moderna gravitationsvågsexperiment, föreslår Igor Pikovski och hans medarbetare vid Stockholms universitet.Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik Uppsala Universitet, Igor Pikovski, forskare i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

4 Aug 19min

”En öppen hemlighet” – Om Cambridge queera historia

”En öppen hemlighet” – Om Cambridge queera historia

I ett av världens mest respekterade universitet finns också en parallell historia om kärlek mellan män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cambridge i England är ett av världens mest respekterade universitet. Här har mängder av berömda forskare, politiker och konstnärer studerat.Men, det finns också en parallell historia. Under flera decennier och genom flera generationer så möttes här icke – heterosexuella män. Det gäller inte minst ett av universitetets många college: King's College. Ett anrikt lärosäte som ligger mitt i universitetsområdet.Här hittade männen en slags fristad här där de, lite mer öppet kunde mötas, umgås, ha sex men också bilda vänskaps- och kärleksrelationer.Relationer som kan ha spelat roll också för samhällsutvecklingen menar forskare.Reporter: Stefan NordbergProducent: Lars Broström

1 Aug 19min

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar

Artrik tropisk skog behöver inte vara regnskog. Följ med till en av de bortglömda torrskogarna, viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 21 december 2024. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Helena Söderlundh och Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

31 Juli 19min

Så blev Kennedy USA:s populäraste president

Så blev Kennedy USA:s populäraste president

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid.– Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

30 Juli 19min

Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden

Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

29 Juli 19min

Precisionsgödsling – framtidens jordbruk är redan här

Precisionsgödsling – framtidens jordbruk är redan här

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

28 Juli 19min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
bildningspodden
hacka-livet
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
medicinvetarna
sexet
a-kursen
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli