Det förbjudna vapnets återkomst
Gräns18 Feb

Det förbjudna vapnets återkomst

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.

Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.

– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.

Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.

– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.

– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.

Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.

Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.

Förbjuder vapnet

Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.

– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.

Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.

Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.

Det svenska klustervapnet

Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.

Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.

– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.

– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.

Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.

Länder slopar förbudet

I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.

Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.

Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.

– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper.

Kalle Glas, Gräns

MEDVERKANDE:

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Kalle Glas, Programledare och producent

  • Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

  • Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.

  • Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Avsnitt(156)

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.Medverkande:Claes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentPer Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotiljMartin Lundmark, Lektor FörsvarshögskolanLjudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

10 Okt 14min

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats.Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent. Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp.MedverkandeBirgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitetNeil Sexton - Talesperson, DSEI UKJonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV.Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air DefenceEdvin Resebo - VD AmexciProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, SVTText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

30 Sep 26min

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

22 Sep 13min

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

16 Sep 25min

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter.Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig.Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet.MEDVERKANDE: Henrik Persson, analytiker vid FOIAnnica Waleij, analytiker vid FOIClaes Aronsson, programledareKalle Glas, producentSylvia Dahlén, Reporter

9 Sep 19min

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

2 Sep 29min

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

27 Aug 17min

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

22 Aug 15min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
motiv
p3-krim
svenska-fall
rss-krimstad
fordomspodden
flashback-forever
rss-viva-fotboll
olyckan-inifran
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
svd-nyhetsartiklar
dagens-eko
rss-frandfors-horna
blenda-2
rss-flodet
svd-dokumentara-berattelser-2
rss-krimreportrarna
grans