Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Vetenskapsradion Historia i P1 den 15 maj 13.20, repris 17 maj 19.35 samt 21 maj 01.15

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges hembygdsföreningsrörelse har drygt hundra år på nacken och idag finns omkring 2000 föreningar med är nära en halv miljon medlemmar. Men vad är det som lockar folk att intressera sig för hembygdens historia och vad gör de egentligen i sina hembygdsföreningar? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Anna Eskilsson, vid Linköpings universitet, som studerat hembygdsföreningarnas roll i det nya millenniet.

- Pensionärer utgör en stor kraftfull grupp och en ideell kraft som man inte ska underskatta, säger Anna Eskilsson som har studerat tre hembygdsföreningar i sin doktorsavhandling.

Hon visar att hembygdsföreningar inte är någon utdöende rörelse på landsbygden. Tvärtom, cirka 700 av ett par tusen aktiva föreningar finns i städer, ibland knutna till stadsdelar, och har bildats så sent som på 1990-talet. Och även om de flesta aktiva medlemmar är äldre, så behöver det inte hota återväxten. Pensionärsgrupperna kommer ju att vara stora ett bra tag framöver.

Medlemmarna har inte heller nödvändigtvis sina rötter i den hembygd som de är aktiva i. Rötterna har fått fötter, som Anna Eskilsson skriver. Det är fullt möjligt att byta hembygd under sin levnadsbana och de flesta i Sverige gör också det.

- Om man inte kunde engagera sig för en ny hembygd så skulle det knappast finnas några hembygdsföreningar, konstaterar hon. De flesta flyttar ju kanske flera gånger under sitt liv.

Dessutom träffar Vetenskapsradion Historia arkeologen Laila Kitzler Åhfeldt, som driver ett forskningsprojekt om gotländska bildstenar. Genom att analysera stenarna i en 3D-scanner hoppas hon kunna besvara frågor om hur de tillverkades, hur många bldhuggare som var inblandade i arbetet, och’varifrån de hämtade sin inspiration.
- Gotlands bildstenar hör till några av våra mest spektakulära och informativa fornfynd från järnåldern och vikingatiden, säger Laila Kitzler Åhfeldt. Man kan få intrycket att en sådan klenod skulle vara väl utredd, men det finns många olösta problem.

Programledare är Tobias Svanelid.

Avsnitt(854)

De stred för Tyskland

De stred för Tyskland

Under bägge världskrig lockades hundratals svenskar att strida för Tyskland. Vi undersöker vad som drev dem att kämpa för järnkorset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan under första världskriget stred svenskar på tysk sida i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar och i Ukrainas lera. Under andra världskriget lockades svenskar till Waffen-SS för att kämpa för Tredje Riket. Vi bekantar oss med några av dessa frivilliga som nu kartlagts av militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg i boken ”Svenskar under järnkorset”.På plats på Armémuseet i Stockholm letar Tobias Svanelid och Urban Björstadius efter spåren av svenskarna som under världskrigen stridit och i många fall dött för Tyskland, och försöker förstå vad som motiverat dem.

2 Dec 44min

Så föddes klädsnobben

Så föddes klädsnobben

Tweed, spatserkäpp, blomma i kavajslaget och en blasé attityd. Dandyn har smyckat våra gator i mer än 200 år och vi kartlägger hans historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dandyn föddes i slutet av 1700-talet och har med alla sina förvandlingar följt med oss ända in i vår egen tid. Men vem har dandyn varit genom historien, och vad kan han (eller hon!) berätta om sin samtid? Urban Björstadius och Johan Hakelius går på stilspaning vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm, där mjukisbyxor och gympaskor ersatt tweedkavajer och hattar, för att kartlägga vad en dandy varit och vem han är idag. Och hör historikern Peter K Andertsson, aktuell med boken ”The Dandy - a Peoples History of Sartorial Splendor” berätta om grilljannar, zoot suits, sockerbitskastning och annat i dandyns historia.Programledare är Tobias Svanelid.

25 Nov 44min

Polen - en 1000-årig överlevare

Polen - en 1000-årig överlevare

Polen firar att det i år är 1000 år sedan den förste polske kungen kröntes. Vi tar tempen på landet som försvunnit och återuppstått många gånger om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.Programledare är Tobias Svanelid.

18 Nov 44min

Det sista vikingatåget

Det sista vikingatåget

År 1015 seglade hundratals skepp mot England. Ledaren Knut ledde sina vikingar med planer på att erövra hela landet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Nordsjöimperiet tecknar författarna Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson historien om Knut den Store. Mannen som ledde invasionsflottan år 1015 besatt av en helt ny och radikal idé. Nu skulle vikingarna inte längre plundra kloster, bränna städer och kidnappa ärkebiskopar. Istället hade Knut siktet på Englands tron och målet att skapa ett imperium som skulle sträcka sig runt hela Nordsjön.Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar författarna vid en av alla runstenar som berättar om invasionen år 1015 och försöker förstå den spännande brytningstiden mellan vikingatid och medeltid i Norden, och mellan hedniskt och kristet.

11 Nov 44min

Lund - Nordens medeltida centrum

Lund - Nordens medeltida centrum

Nu grävs det medeltida Lunds fram av arkeologer och Tobias Svanelid besöker utgrävningarna för att få en bild av Nordens medeltida metropol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?Programledare är Tobias Svanelid.

4 Nov 44min

Så formas historien av vatten

Så formas historien av vatten

Vattenkraft och översvämningar har både frälst och förstört samhällen. Vi tittar närmre på hur vattnet och våra försök att tämja det format historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se. Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

28 Okt 44min

Havet som grav

Havet som grav

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

21 Okt 44min

Pyramidmysterium och Faraos gravarbetare

Pyramidmysterium och Faraos gravarbetare

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

14 Okt 44min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
historiska-brott
olosta-mord
p3-historia
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
rss-historien-om
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
konspirationsteorier
rss-seriemordarpodden
militarhistoriepodden
nu-blir-det-historia
bedragare
rss-borgvattnets-hemligheter
historier-fran-halsingland
vetenskapsradion-historia
harrisons-dramatiska-historia
rss-folkets-historia