Tidningarna som skriver historia

Filmen Gladiator återfödde Hollywoods vurm för antiken, och Tobias Svanelid tar reda på varför. Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan vid sekelskiftet 1900 gjordes filmer om Cleopatra och Spartacus. 100 år senare väcktes den insomnade svärd- och sandalgenren till liv igen via filmen Gladiator och sedan dess lever vi i en antik filmrenässans. Historikerna Isak Hammar och Ulf Zander har kartlagt varför vi fascineras av antiken, och hur dagens filmskapare använder gladiatorer, spartaner och kung Artur för att berätta något om vår egen tid.Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Militärhistorikern Gunnar Åselius tycker att Steven Spielbergs spiondrama under brinnande kallt krig fungerar mycket bra.Programledare är Tobias Svanelid.

26 Nov 201524min

IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.Programmet är en repris från 30 april 2015.

19 Nov 201524min

Om de första striderna mellan amerikanska och nordvietnamesiska soldater, och om 1700-talets svenska gråtande officerare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 14 november 1965 stod det första stora slaget mellan amerikanska och nordvietnamesiska styrkor vid Ia Drang. Vetenskapsradion Historia undersöker vad som egentligen hände där, och hur striderna vid Ia Drang kom att påverka resten av Vietnamkriget.– Båda sidor betraktade sig som vinnare av slaget, berättar militärhistorikern Gunnar Åselius och menar att det fick konsekvenser för amerikansk och vietnamesisk strategi under hela det följande kriget.Dessutom bekantar sig Tobias Svanelid med 1700-talets gråtmilda svenska officerskår, vars känsloregister var ett helt annat jämfört med dagens militärer. Historikern Hugo Nordland har undersökt hur känslorna styrde 1700-talets befäl och hjälpte dem att uthärda krigets fasor.

12 Nov 201524min

Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har rekordet bland de monarker som regerat längst, och hans regeringstid präglades av lyxigt hovliv och förfinad kultur. Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor.– Man hade fått dispens av påven för att få begrava kroppen på tre olika ställen, berättar Béatrix Saule, kurator för den nyinvigda utställningen på slottet Versailles om Solkungens död och begravning.Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach besöker utställningen för att höra detaljerna om slutet för världens kanske mest kände fransman, och Tobias Svanelid diskuterar hans liv och krämpor med historikern Jonas Nordin.– En av hans mest berömda krämpor var analfisteln som uppkommit på grund av hans dåliga tandstatus och på grund av ett liv till häst.

5 Nov 201524min

Vetenskapsradion Historia besöker Sveriges största och viktigaste järnåldersboplats, som nu kämpar för att hamna i rampljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av Musse Pigg, trollkvinnor och mikrobryggt järnåldersöl vill skånska Uppåkra nu hamna på den arkeologiska besökskartan.– Det är en ständig balansgång mellan det fantastiska och det autentiska, menar historikern Stefan Nyzell, som tillsammans med Thomas Småberg undersöker hur Uppåkra kan göra för att bli mer publikt.Platsen har varit känd länge, och de arkeologiska utgrävningarna har lagt i dagen fullständigt fantastiska fynd: ett fornskandinaviskt hednatempel, mängder av praktföremål och nu senast en ugn som kan ha använts för lokal ölframställning. Men kanske på grund av att Uppåkra ligger nära Lund och Malmö är platsen fortfarande påfallande okänd, i jämförelse med vikingarnas Birka, som ju ligger nära Stockholm.Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker de fyndrika åkrarna och Historiska museet i Lund för att träffa arkeologerna Sofia Vinge, Jerry Rosengren och Jan Apel i syfte att förstå mer om platsen, men också hur den kan presenteras för en allt mer kräsen publik.

29 Okt 201524min

I Svenska Pommern uppstod en kulturell smältdegel som kan lära oss om vad begreppet "svensk" en gång var. Och vid Agincourt vann England sin blodigaste seger för 600 år sen, hyllad av Shakespeare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Svenska Pommern uppstod en svensk-tysk blandkultur som präglade den svenska historien under nära 200 år. Men när området förlorades 1815 dog också insikten om att svenskhet inte behöver handla om språk eller etnicitet, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors.– Här uppstod en hybridkultur som krossades för 200 år sedan, när Sverige förlorade sin sista besittning i Tyskland.Vetenskapsradion Historia berättar Pommerns historia, men också hur det kommer sig att pomrare idag minns svensktiden med ett romantiskt skimmer, medan svenskarna inte bryr sig alls.Dessutom förklarar historieprofessorn Dick Harrison hur ett 600 år gammalt slag i Frankrike fortfarande kan slå an en sträng i engelska hjärtan. Slaget vid Agincourt var ett av medeltidens blodigaste, förevigat genom Shakespeares ”Henrik V”, och långbågarnas kamp mot plåtriddarna har fascinerat omvärlden i hundratals år.Programledare är Tobias Svanelid.

22 Okt 201524min

Striden om estlandssvenskarnas ursprung har pågått i hundra år, men nu menar arkeologen Jonathan Lindström att han hittat nya bevis för när de första svenskarna kom till Estland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var öländska bönder som följde med på ett danskt korståg 1206 som var de första permanentboende svenskarna i Estland. Det menar arkeologen och författaren Jonathan Lindström, aktuell med boken "Biskopen och korståget 1206", som påstår sig kunna ge estlandssvenskarna en betydligt mer exakt ursprungshistoria.– Det handlade om 40 bondfamiljer från norra Öland som flyttades över som kristna kolonisatörer av den danske ärkebiskopen, i syfte att pacificera de hedniska esterna, säger han till programledaren Tobias Svanelid när de träffas i estniska Hapsal – centralorten för de gamla estlandssvenska bygderna.Men Jonathan Lindströms teorier står inte oemotsagda. Den senaste tidens arkeologiska undersökningar tyder på att det snarare rör sig om en betydligt äldre, och spontan, bondekolonisation, av skandinaviska folk till Estlands kustområden.– De första skandinaverna eller svenskarna i Estland torde snarare ha kommit för omkring 2 000 år sedan, menar arkeologiprofessorn Anders Kaliff, vid Uppsala universitet.

15 Okt 201524min

Om den världsberömda äldsta kartan över Amerika, som många forskare hävdar är en förfalskning, och om ekonomernas behov en historielektion i spåret av den senaste finanskrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För exakt femtio år sedan presenterades Vinlandskartan för en förbluffad allmänhet – kartan, som påstods vara världens äldsta avbildning av Amerika, men som allt sedan starten varit hett omdebatterad inom forskningen. Idag lutar de flesta åt att det är en förfalskning. Vetenskapsradion Historia berättar om kartans historia, men också om alla de andra, säkrare, vetenskapliga bevis som nu ställt det utom allt tvivel att vikingarna, snarare än Columbus, var första européer i Amerika.– Det finns egentligen ingen information på Vinlandskartan som tillför något om vår kunskap om nordbornas kolonisation av Vinland, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.Dessutom om ekonomernas historiesyn, som nu kritiseras av idéhistorikern Simon Larsson.– Det här tänket, att historien går i cykler, och att man kan lära av tidigare kriser, stämmer dåligt överens med en humanistisk tidsuppfattning, menar han.Programledare är Tobias Svanelid.

8 Okt 201524min