Münchenmöten och fjärilsfladder – om kontrafaktisk historia

Den har gått till historien som Solskensolympiaden, och faktum är att juli månad 1912 var rekordvarm i Stockholm. Men allt under Stockholms-OS 1912 var inte sol och lycka. - Exempelvis var finnarna arga på att Sverige vann brottarguldet på walk over efter att semifinalmatchen höll på i nära tolv timmar, berättar idrottshistorikern Leif Yttergren. Vetenskapsradion Historia berättar om Sveriges oslagbara medaljrekord från olympiaden på hemmaplan, om partiska domare, nationalistisk yra, splitternya målkameror och orepeterade hejaramsor på Stadions läktare. Dessutom krossas myten om den försvunne japanen som bröt sitt marathonlopp, samma lopp som skördade OS-historiens första dödsoffer. - Oavsett vad som är myt och sanning kring Stockholmsolympiaden 1912 har den skapat en svensk idrottslig självbild av perfekta arrangemang och svenska sportsliga framgångar, menar Leif Yttergren. - Och den lade också grunden för en nationell sportyra i landet, där folk från alla samhällslager plötsligt började engagera sig i obskyra sporter som stillastående höjdhopp och spjutkasting med tvåhandsfattning, säger etnologen Mats Hellspong. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Maj 201224min

Under medeltiden var Vårfruberga nunnekloster ett av Sveriges mäktigaste, men idag återstår bara några ruiner i närheten av Strängnäs. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att ta reda på hur livet tedde sig här för 700 år sedan. - Visserligen var nunnorna förbjudna att lämna klosterområdet, men jag vill påstå att de hade det bättre här än vad de hade haft i världen utanför, säger historikern Louise Berglund. Hon menar att klostret var ett sorts livslång internatskola för kvinnor, där de lärde sig läsa och diskutera andliga frågor, men också tillverka lyxiga broderier som gav stora rikedomar till klostret. - Men klostrets ekonomiska makt var alltid underordnad den andliga, menar hon. Vårfruberga fungerade som en sorts medeltida försäkringsföretag, där gåvor och testamenten försäkrade givarna salighet i livet efter detta. Och även om Vårfruberga legat i ruiner sedan 1500-talet lockar det nu nya besökare, inte minst svenska pilgrimmer, som i sina vandringar söker förena kropp och själ, berättar kyrkoherden Lars Adolfsson som leder vandringar till Vårfruberga. I Vetenskapsradion Historia hörs också Maja Hagerman krönikera om alla de medeltida kvinnor som fått stå i skuggan av heliga Birgitta. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Maj 201224min

I studentmatsalen på Uppsala Universitet flög förolämpningar som bälghund, penal och kofot genom luften på 1630-talet. På stadens gator lät det anorlunda, där anklagde folk varandra för att vara tjuvar, horor eller gillbertilar. I Vetenskapsradion Historia berättar språkvetaren Erik Falk om sin aktuella forskning om 1600-talets förolämpningar och vad de kan säga oss om vår egen tids näthat och svordomskultur. - Det sägs ofta att samtalsklimatet har blivit hårdare, men egentligen handlar det om att vi alltid letat nya förolämpningsord för att vi slitit ut de gamla orden. Och idag har många gamla förolämpningsord, som ballskräppa, hutlare, kakell och rumpoxe försvunnit ur vårt ordförråd, säger Erik Falk. I Vetenskapsradion Historia guidar också historikern Bo Eriksson runt på Skansen bland giriga lodjur, vildsinta järvar och gulliga dvärgsilkesapor, som av medeltidens bestiarieförfattare sågs som djävulens avkomma. Programledare är Tobias Svanelid. Redaktionens favoritförolämpningar: ballskräppa = testikelpung, hutlare = bedragare, kakell = uppblåst person, rumpoxe = dum person, gillbertil = kåt man, hyslare = klåpare, kukuvall = man vars hustru är otrogen, långhäger = övermodig person, snorslev = otuktig kvinna Programmet är en repris från 13 oktober 2011. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Maj 201224min

För drygt hundra år satte det svenska polarforskningsfartyget Antarctic, under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld, kurs mot de södra polarvidderna. Expeditionen skulle innebära månader av umbäranden, när expeditionen tvingades övervintra på Antarktis iskalla öar, men också resultera i Sveriges kanske mest framgångsrika polarforskningsinsats hittills. Vetenskapsradion Historia berättar om Nordenskjölds Antarktisexpedition som nu uppmärksammas i en ny utställning på Grenna Museum, där det också blir möjligt att övernatta i en kopia av Nordeskjölds vinterstation på Snow Hill. Dessutom besöker programledaren Tobias Svanelid en av antikens glömda skatter, ruinstaden Butrint i Albanien. En gång var staden en av Medelhavets rikaste, men under medeltiden förde den en tynande tillvaro. Idag är Butrint en av antikens bäst välbevarade städer, med amfiteater och tempel. Det senaste arkeologiska fyndet är stadens forum, ett av de vackraste man hittills hittat. - Det är i ett helt otroligt skick, och kommer att ge nya insikter i stadens historia, berättar David Hernandez, arkeologprofessor vid Notre Dame-universitetet i Indianasom leder utgrävningarna i Butrint. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Maj 201224min

Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag, 75 år efter olyckan, är luftskeppen tillbaka! Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget. - Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Brandt, VD för Zeppelin NT. I Vetenskapsradion Historia hörs också månadens krönikör Maja Hagerman, hyllad författare till boken Försvunnen värld. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Maj 201224min

För 75 år sedan föll bomberna över Guernica. Hundratals människor omkom i en bombräd riktad mot civilbefolkningen, en terrorhandling som upprörde omvärlden och inspirerade Picasso till ett av hans största verk. - Det är en målning som berör mig starkt, och som har kommit att definiera Picasso som konstnär, säger Olle Granath, tidigare chef för Moderna Muséet. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Guernicabombningen och de konsekvenser den fick för det spanska inbördeskriget och för vår syn på terrorbombning av civilia. - Varken efter Guernica eller senare i historien har terrorbombingar lyckats att demoralisera stridsviljan hos motståndaren, berättar försvarshistorikern Lars Ericson Wolke. Tvärtom stärker ofta bombräder mot civilia motståndsviljan. Dessutom uppmärksammas ny forskning om Upplands forntid. I en aktuell avhandling har arkeologen Lars Landström tagit ett brett grepp om landskapets historia, från bronsålder till vendeltid, och utmanar många traditionella uppfattningar. - Till exempel menar jag att de ikoniska storhögarna i Uppsala kan ha varit en symbol för regionala allianser mellan de urgamla folkländerna i Uppland, snarare än ett säte för stormän. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Apr 201224min

Ståtliga terracottaarméer och medeltida hjältesagor har fått symbolisera Kinas mångtusenåriga historia - en historia som idag lockar mängder av turister till Förbjudna Staden och Kinesiska Muren. Men Kinas dramatiska 1900-talshistoria är mindre välkänd för många av oss, och dessutom starkt censurerad i kinesiska läroböcker. Vetenskapsradion Historia granskar vilken historia som ännu inte får berättas i Kina. - Att Mao finansierade sin revolution med opiumhandel är till exempel inte något som kan berättas i Kina idag, berättar sinologen Joakim Enwall. Också kriget mellan Kina och Vietnam är en historia som fortfarande friseras i historieböckerna. I Kina utmålas kriget som ett försvarskrig, medan det egentligen handlade mer om imperialistiska ambitioner i Kambodja. Dessutom uppmärksammas älgens roll i det forntida Sverige. På hällristningar och i gravhögar är älgen ett centralt motiv, och tusentals fångstgropar i Norrlandsskogarna avslöjar att älgen varit livsnödvändig i det forntida samhället. I en aktuell avhandling menar arkeologen Ylva Sjöstrand att själva älgjakten lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Skandinavien redan under stenåldern. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Apr 201224min

1945 flydde nazisterna till månens baksida. 2018 kommer de tillbaka. Filmen Iron Sky har premiär i Sverige men är redan ett internetfenomen och en finsk framgångssaga där fans bekostat stora delar av filmproduktionen. Temat verkar outslitligt - nazister, i vilken form som helst - förmår uppenbarligen engagera miljontals människor. Vetenskapsradion Historia frågar varför. - Vår fascination för nazister tycks oändlig, säger Eva Kingsepp, medievetare som studerat hur nazister idag framställs i populära sammanhang. Dessutom uppmärksammar vi det nyss avslutade forskningsprojektet kring astrobiologins historia. Under tusentals år har människan spekulerat kring liv på andra himlakroppar, men först nu har forskarna verktygen för att få svar på frågan om det finns liv i rymden. Idéhistorikern David Dunér har lett ett svenskt forskningsprojekt som fört samman humanister och naturvetare för att söka svar, både på hur vi ska kunna hitta liv i rymden, och hur vi kommer att reagera om vi hittar livstecken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Apr 201224min