Så fick hon korn på Vintergatans svarta hål

Så fick hon korn på Vintergatans svarta hål

Andrea Ghez hade en idé för hur hon kunde bevisa existensen av ett svart hål i Vintergatans mitt. Hon fick nej från observatoriet. Nu Nobelprisas hon för sin upptäckt. Men vad är det hon har hittat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Andrea Gehz hade föreslagit att man skulle undersöka om det i Vintergatans centrum fanns någonting med supermycket massa på ett så litet område att det enda som kunde vara så massivt var ett svart hål. Eftersom det inte går att se ett svart hål så skulle hon mäta hur snabbt stjärnorna i närheten färdades runt det.

Problemet var inte att hon hade en vansinnig teori om att det kanske fanns ett svart hål i vår galax, det var det många som trodde här vid mitten av 90-talet. Inte heller var de tänkta bevisen i form av stjärnors flykt något problematiskt. Om hon kunde säga hur snabbt stjärnorna i mitten cirkulerade så skulle de flesta gå med på att det är ett bra sätt att få syn på ett potentiellt svart hål.

Men ingen trodde att hon skulle kunna säga hur snabbt stjärnorna rörde sig. Att ens få syn på de här stjärnorna hade hittills varit omöjligt. Teleskopen var inte tillräckligt skarpa och dessutom gjorde jordens atmosfär alla bilder suddiga.

Andrea Ghez nöjde sig vare sig med ett nej eller med suddiga bilder och lyckades med något som ingen annan lyckats med.

I programmet hörs Andrea Ghez, professor i fysik och astronomi vid UCLA, och Susanne Aalto, professor i radioastronomi och avdelningschef för avdelningen Astronomi och plasmafysik vid Chalmers.

Reporter
Lasse Edfast

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Avsnitt(1000)

Nyupptäckta kannibalfisken – så kan Östersjöklimatet ha skapat sillens blodtörstiga släkting

Nyupptäckta kannibalfisken – så kan Östersjöklimatet ha skapat sillens blodtörstiga släkting

Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt rovströmmingen sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

24 Dec 202419min

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar

Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Helena Söderlundh och Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

21 Dec 202419min

Nobelpristagarens AI-varning – och robotar som forskar

Nobelpristagarens AI-varning – och robotar som forskar

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

20 Dec 202419min

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 5/11-2024Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

19 Dec 202419min

Faktabok-trenden ”Nature Writing” – så erövrade naturen de brittiska bokhyllorna

Faktabok-trenden ”Nature Writing” – så erövrade naturen de brittiska bokhyllorna

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

18 Dec 202419min

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

17 Dec 202419min

Här gör AI-roboten forskarens jobb

Här gör AI-roboten forskarens jobb

På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Roboten i Göteborg är bara ett exempel på hur forskare nu använder artificiell intelligens. Vi hör också om hur AI bidrar till att förbättra processer i stålindustrin och om hur flera AI-system nu kopplas ihop för att utbyta information med varann.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

15 Dec 202419min

Genombrotten 2024: Raket som landar och behandling som hindrar HIV finns på vetenskapliga topplistan

Genombrotten 2024: Raket som landar och behandling som hindrar HIV finns på vetenskapliga topplistan

Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

13 Dec 202419min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet
barnpsykologerna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
halsorevolutionen
vetenskapsradion