Kampen i nutid avgör framtiden
Kanske aldrig förr har framtiden beskrivits och bråkats om så mycket som idag. Samtidigt beskrivs nuet av klimatforskare som ohållbart. En katastrof kan inträffa om inte den rätta omställningen görs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men frågan är vad som är den rätta omställningen. Och vem som ska bestämma över den. Vad är det för krafter som driver och bromsar framtiden? Och vad kommer krävas för att häva de hinder som finns inbyggda i systemet – om vi vill stävja klimathotet? I programmet intervjuas författarna till boken "Slaget om framtiden", ekonomihistorikern Jenny Andersson vid Max Planck Sciences Po Center i Frankrike, och Erik Westholm, geograf och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
12 Sep 201919min
Svamparnas egen teknologi kan hjälpa miljön
Svampforskaren Sara Landvik jobbar med att leta upp svamp som innehåller enzymer med förmågan att göra såväl industrin som resten av samhället mer miljövänligt och hållbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enzymer är proteiner som har olika kemiska uppdrag i levande organismer. Att delta i nedbrytning av vissa ämnen till exempel. I svampvärlden är variationen av enzymer stor. En del som används i tvättmedel kan till exempel lösa upp fläckar på kläder, utan att skada tyget som andra kemikalier kunde ha gjort. Men trots att bland annat tvättmedelstillverkare redan använder sig av svampenzymer, finns det fortfarande mycket mer att upptäcka och förbättra när det gäller användningsområden, menar svampforskaren Sara Landvik. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
11 Sep 201919min
Så gick svensken från svamphatare till svampälskare
Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för "sopp". Men sedan kom svamppropagandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. ProgramledareBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
10 Sep 201919min
Våtmarken är spindlarnas rike
Följ med på spindeljakt med två forskare från Stockholms universitet som vill ta reda på vad anlagda våtmarker betyder för mångfalden av spindlar. Vargspindeln är en av de arter som de springer på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Hambäck är professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Tillsammans med doktoranden David Åhlén vill han ta reda på hur viktiga anlagda våtmarker är för spindlar, som i sin tur är en viktig del av ekosystemet. En orsak till deras intresse är att våtmarker hittills har varit relativt lite undersökta av forskare när det gäller biologisk mångfald, om man jämför med till exempel ängsmarker. Frågan är också om de anlagda miljöerna kan ha samma naturvärde som de ursprungliga våtmarkerna. För att ta reda på det åker de runt till olika våtmarker och försöker fånga alla möjliga olika spindlar. I programmet hörs: Peter Hambäck, professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, David Åhlén, doktorand på institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
10 Sep 201919min
Programmering på schemat – bortkastad tid eller nödvändig allmänbildning?
Nu ska skolan lära ut programmering. Syftet i läroplanen är att eleverna ska förstå det digitala samhället. Men är lektioner i just programmering det eleverna då behöver lära sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eleverna ska bli digitalt kompetenta och då ingår att förstå hur kod är uppbyggt. Men kan vi förstå det digitala samhället genom att lära oss programmera? Forskarnas åsikter går isär. Karin Stolpe vid Linköpings universitet menar att det saknas belägg för att programmering kan göra att eleverna förstår hur datorsystem påverkar vardagen. Jan Gulliksen vid KTH anser att programmering skulle ingå i alla ämnen och Patrik Lilja Skånberg vid högskolan i Halmstad tycker att undervisningen präglas av gammaldags teknikoptimism. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
8 Sep 201919min
Nu är fynden från vraket Gribshunden uppe vid ytan
Sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid 1400-talsskeppet Gribshunden lockade 40-50 forskare från åtta länder. Vetandets värld följde med ut på en av sommarens sista dykningar vid vraket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskarna själva är mycket nöjda med resultaten och fynden, samtidigt som det mesta återstår att utforska. Östersjöns vatten där ingen sjömask finns, det skyddade läget där skeppet sjönk, och det faktum att vraket inte passat för sportdykning gör Gribshunden till en välbevarad och unik skattkammare för marinarkeologer. Vraket är sannolikt det enda i så pass välbevarat skick som finns av de skepp som tillhörde de stora upptäcktsresornas tid. Vem vet förresten – kanske Gribshunden till och med reste till Newfoundland? I programmet medverkar Johan Rönnby från Södertörns högskola, Brendan Foley från Lunds universitet, Kroum Batchvarov från University of Connecticut, Jon Adams från University of Southampton och Mikael Björk, Marcus Sandekjer och Christoffer Sandahl från Blekinge Museum. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
6 Sep 201919min
Hans svenska hjärtregister sprids till Europa
Svensk hjärtsjukvård har länge samordnat sitt arbete i kvalitetsregistret Swedeheart. Nu ska arbetssättet gå på export. På den europeiska hjärtkonferensen ESC i veckan visade många länder intresse för ett Euroheart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Wallentin, kardiologiprofessor i Uppsala, är just hemkommen från konferensen i Paris, som är världens största hjärtkongress med mer än 30 000 deltagare. I Vetandets värld berättar han både om intresset för registret han startade 1991, och om forskningsresultat som presenterats på kongressen. Det handlar bland annat om ett diabetesläkemedel som visat sig kunna hjälpa patienter med hjärtsvikt. I Paris presenterades också nya europeiska riktlinjer för kolesterolnivån i blodet. Men de kräver nya dyra mediciner. Kommer riktlinjerna att införas i Sverige? Det kommer att diskuteras framöver, enligt Lars Wallentin. De nya europeiska riktlinjerna för kolesterol: https://academic.oup.com/eurheartj/advance-article/doi/10.1093/eurheartj/ehz455/5556353 Om diabetesläkemedlet som kan användas mot hjärtsvikt, på europeiska hjärtkongressens (ESC) hemsida: https://esc365.escardio.org/Congress/ESC-CONGRESS-2019/Hot-Line-Session-1/204417-dapa-hf-the-dapagliflozin-and-prevention-of-adverse-outcomes-in-heart-failure-trial Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
5 Sep 201919min
Högskolan vill gå före i klimatarbetet
Sveriges högskolor och universitet vill bli bättre på att leva som de lär när det gäller klimatet. Därför har 36 lärosäten kommit överens om gemensamma riktlinjer för att jobba med frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här innebär att lärosätena ska ta fram särskilda strategier med konkreta förslag på hur de ska jobba med klimatfrågan framöver.Och det handlar både om hur de ska fortsätta att förse resten av samhället med kunskap om klimatet, och hur universiteten och högskolorna ska klara av att minska sina egna utsläpp. Göran Finnveden, som är vicerektor för hållbarhet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, säger att det är viktigt för trovärdigheten att ligga långt framme i klimatarbetet. Högskolorna måste visa att de tar sin egen forskning på allvar, menar han. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
2 Sep 201919min
