Bildningspodden

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

18 Juni 1h 5min

Vi översvämmas dagligen av råd och tips om hur man vårdar en kärleksrelation. Mer sällan riktas ljuset mot vänskapen, som även den kan vara både livslång och problematisk. Alltsedan antiken har filosofer försökt ringa in vari vänskapen består och samtidigt verkar den vara historiskt föränderlig. Det gäller inte minst vänskap mellan kvinnor. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg läser Elena Ferrante och tittar på TV-serien Industry, och ser frågor väckas om kvinnlig vänskap i vår tid. Manus och inläsning: Anna Victoria Hallberg. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer Fler essäer hittar du på anekdot.se.

12 Juni 20min

Virginia Woolf (1882-1941) är en av den litterära modernismens portalfigurer. Med sina djärva berättargrepp och nyskapande perspektivskiften bidrog Woolfs böcker starkt till skapandet av den moderna romanen. Men som för många kvinnliga författare i historien har biografin ibland ställts i vägen för författarskapet. Om Woolf berättas lika ofta om hennes psykiska ohälsa och slutliga självmord som om hennes banbrytande litteratur, trots att Woolf själv insisterade på litteraturens frihet. Hur blev det så? Bildningspodden diskuterar mytbildningen kring Virginia Woolf och närläser hennes viktigaste böcker. Gäst i studion är litteraturvetaren Maria Trejling. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

29 Maj 53min

En tull är en avgift som läggs på varor som korsar gränser. Fenomenet uppstod som ett sätt att ge inkomster till staten och skydda länders inhemska produktion. Inte sällan har tullar blivit ett vapen i krig och konflikter. I vår globaliserade tid är tullpolitiken införlivad i ett komplext nätverk av internationella relationer. Ändå kan Donald Trump idag använda en tullpolitik som liknar 1700-talets merkantilisters. Hur kommer det sig? Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Gäster i studion är statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

14 Maj 55min

Från reklam och valaffischer till auktoritära staters lögnmaskiner – begreppet propaganda har länge rymt ett vitt fält av fenomen. I vår tid har propaganda alltmer blivit förknippat med trollfabriker och desinformation som politisk strategi. Så hur definierar vi begreppet idag? Och hur har propagandan förändrats historiskt? Är DDR:s propagandamaskin verkligen väsensskild från dagens desinformationskampanjer? Och vilken roll spelar egentligen fenomen som "astroturfing" och gräsrotslobbyism i dagens politiska offentlighet? Bildningspodden går till botten med ett lika komplext som högaktuellt fenomen. Gäster i studion är filosofen Anna-Karin Selberg, författaren Ingrid Carlberg och medieforskaren Andreas Widholm. Samtalet leds av Hedvig Ljungar. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Inspelningsteknik: Andreas Johansson. Producent: Magnus Bremmer

30 Apr 1h

Nigerianske Chinua Achebe (1930–2013) hör till 1900-talets allra mest betydande författare. I genombrottsromanen Allting går sönder (Things fall apart) från 1958 gestaltade han den koloniserade erfarenheten på lika banbrytande som nyansrikt sätt. Boken är idag en klassiker och en av världslitteraturens mest lästa romaner. Vad är det som gör den så stark? Hur utvecklades Achebes författarskap efter debuten? Och hur väl passar hans pedagogiska men politiskt komplexa romaner dagens litteraturklimat? Bildningspodden introducerar en litterär gigant och närläser hans mest kända roman. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Jörngården Galili och Stefan Helgesson. Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

9 Apr 58min

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

2 Apr 16min

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

26 Mars 58min