En oväntad historia

Oleg Gordievskij var en rysk KGB-agent som rekryterades av den brittiska underrättelsetjänsten MI6 vid mitten av 1970-talet. Den information som han lämnade till sina uppdragsgivare var ytterst värdefull.Superspionen Oleg Gordievskij namngav inte bara sovjetiska spioner och redogjorde för hemliga underrättelseoperationer. Det var genom Oleg Gordievskij som britterna fick kunskap om den paranoida världsbild som härskade bland de styrande i Kreml. Det sovjetiska ledarskiktet trodde på allvar att USA och Nato planerade att starta ett kärnvapenkrig.Genom att ge väst denna information bidrog han till att förändra världspolitiken. Hans identitet hölls hemlig in i det längsta och inte ens Margaret Thatcher och Ronald Reagan kände till vem han var. Den sovjetiske dubbelagenten tog stora risker och det var mycket nära att han fått betala med sitt liv. Det kan mycket väl vara så att det var en påse lökchips och en bajsblöja som räddade livet på en av världens mest kända spioner.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Oleg Gordievskij, mannen som sannolikt var den klarast lysande stjärnan på spionernas himmel under kalla kriget. Vem var han egentligen? Vilken typ av uppgifter försåg han sina uppdragsgivare med och vad gick den spektakulära Operation PIMLICO egentligen ut på?Bild: Den amerikanska presidenten Ronald Reagans möte den 21 juli 1987 med KGB-agenten Oleg Gordievskij som hoppade av till brittiska MI6. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Aug 36min

Den 30 april 1945 tog Adolf Hitler livet av sig i sin bunker i Berlin. Hans nyblivna hustru Eva Braun valde att följa sin man i döden. En dryg vecka tidigare, den 20 april, hade den tyske diktatorn firat sin 56:e födelsedag. På kvällen förklarade Hitler att han inte hade för avsikt att lämna Berlin. Han skulle möta sitt öde i den tyska huvudstaden. Kanske hade han redan då bestämt sig för att begå självmord?I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Adolf Hitlers död och sista tid i livet. Vad hände egentligen nere i bunkern? Vilka personer var närvarande och hur gick det till när de nygifta makarna Hitler tog sina liv? Redan vid krigsslutet spreds rykten som sa att diktatorn lämnat Berlin och fortfarande var vid liv. Varför uppstod dessa berättelser och var skulle Hitler i så fall ha tagit vägen?De dramatiska händelserna i bunkern under de sista dagarna i april 1945 har skildrats i otaliga böcker och spelfilmer under årens lopp. En av de mest uppmärksammade filmerna är Undergången. Hitler och Tredje Rikets fall som gick upp på biograferna 2004. Här möter vi en sjuklig diktator som insett att kriget är förlorat och att endast en utväg återstår för honom – döden.Bild: Sista bilden på Adolf Hitler, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Juli 39min

Luftskeppet Hindenburg gick under i en explosionsartad eldsvåda den 6 maj 1937 ovanför Lakehurst Landing Station i New Jersey, USA. Katastrofen skedde inför rullande kamera och blev en definierande mediehändelse i 1900-talets amerikanska och europeiska historia.Hindenburgs spektakulära undergång innebar också slutet för zeppelinarnas gyllene era. I ett trettiotal år hade dessa gigantiska farkoster dominerat de globala lufthaven och bland annat transporterat välbemedlade människor i luxuösa flygningar över Atlanten.Den var den tyska entreprenören Ferdinand von Zeppelin som under 1800-talets sista decennium utvecklade de moderna luftskeppen. Den 2 juli år 1900 provflögs den första egentliga zeppelinaren över Bodensjön i Tyskland. Inom några år grundade von Zeppelin världens första kommersiella luftfartsbolag och snart började hans stolta flotta av cigarrformade ballongbjässar att flyga i reguljärtrafik mellan ett flertal tyska städer.I dagens avsnitt av En oväntad historia tillåter sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund att stiga till väders och ge sig i kast med de legendariska zeppelinarnas storslagna historia. De pratar om flygandets förhistoria – och om drakar, pälsklädda aeronauter och luftskeppsbaserade bombräder under första världskriget. Dessutom går de igenom Hindenburgkatastrofens dramatiska händelseförlopp och betar av en handfull tongivande teorier om vad det kan ha varit som orsakade den explosionsartade branden ombord.Bild: Zeppelinaren LZ 129 Hindenburg som brann upp den 6 maj 1937 på Lakehurst Naval Air Station i New Jersey. Wikipedia, Public Domain.LitteraturtipsDonovan Webster: ”What Really Felled the Hindenburg?” Smithsonian Magazine, 2017.Tekniska Museet: 100 innovationer – flygplanet. Digital resurs.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Juli 38min

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 (S‑363) på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, djupt inne i ett militärt skyddsområde. Moskva skyllde på navigationsfel – en förklaring som avfärdades av svenska militären, som menade att intrånget var avsiktligt och följt en hemlig krigsfarled. När sovjetiska myndigheter ville bogsera ubåten med sin egen bärgningsstyrka sa Sverige nej – landet var redo att försvara gränsen, även med våld. Krisen förvärrades av misstankar om att ubåten bar kärnvapen. Händelsen dök upp i internationella medier och blev en symbol för Sveriges sårbarhet under kalla kriget.Efter U 137 följde åratal av intensiva ubåtsjakter, som trots omfattande resurser aldrig resulterade i att man hann lokalisera någon annan ubåt. I det nya poddavsnittet av En oväntad historia analyserar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund denna dramatiska episod. De ställer frågor som: Hur nära var Sverige en väpnad konflikt? Vilka motiv hade Sovjet bakom ubåtsintrången? Och var alla ubåtar faktiskt sovjetiska?Bild: U 137/S‑363, grundstött vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, Karlskrona, 27 oktober 1981. (Marinmuseum, CC BY 4.0)Klippare: Emanuel Lehtonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Juli 39min

Den nobelska smällen var en dramatisk explosion som i september 1864 skakade Stockholm och rörde den breda tidningspubliken. Sex personer omkom, däribland 21‑årige Emil Oscar Nobel – student vid Uppsala universitet och lillebror till den nu världsberömde Alfred Nobel. Emil var dessutom hans djärve medhjälpare.Explosionen blev en tidsskiftande händelse. I den folkliga berättelsen på Södermalm delades tiden upp i ”före” och ”efter” sprängningen på Heleneborg – den malmgård på Söder Mälarstrand där familjen Nobel kombinerade bohemisk livsstil med nitroglycerinframställning.För familjen Nobel, särskilt Alfred, blev olyckan en ögonöppnare. Sprängolyckorna ledde till att nitroglycerin inte längre tilläts framställas i tätbebyggda områden. Därför flyttade man produktionen till säkrare anläggningar vid Vinterviken (dagens Aspudden).I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig Olle Larsson och Andreas Marklund i bakgrunden till Alfred Nobels testamente. De behandlar hans fascination för nitroglycerin – marknadsfört som ”Nobels Sprängolja” på 1860‑talet – och berättar om dynamitens utveckling, olyckor och entreprenörskapets risker. Samtalet leder fram till skapandet av Nobelstiftelsen – instiftad för att belöna dem som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”Bild: Montage av Heleneborgs malmgård på Södermalm omkring 1900, samt Emil Nobel (1843–1864). Fotografier av okända fotografer; Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Juli 37min

Drottning Kristina är en av Sveriges mest kontroversiella monarker. Hon är mest känd som regenten som abdikerade, lämnade Sverige och konverterade till katolicismen – ett beslut som länge fördömdes av historiker och samtida. Men Kristinas liv rymmer så mycket mer dramatik.Hon var en verklig renässansfurste: välutbildad, intelligent och politiskt hårdhudad. Hela sitt liv uppträdde hon självsäkert som regent och förväntade sig att omgivningen skulle bemöta henne därefter.Efter abdikationen fortsatte hon att verka i storpolitiken. Tillsammans med kardinal Jules Mazarin planerade hon att erövra Neapel, engagerade sig i påvedömets kyrkopolitik och grundade en vetenskapsakademi i Rom. Som en av få kvinnor ligger hon begravd i Peterskyrkans krypta.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar Olle Larsson och Andreas Marklund om Kristina Alexandra – den sista Vasa-regenten på Sveriges tron. Vem var hon egentligen? Varför abdikerade hon? Vilka politiska ambitioner hade hon – och varför förblev hon ogift?Bild: Drottning Kristina, porträtt av Sébastien Bourdon (Nationalmuseum), public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen. Hosted on Acast. Se acast.com/privacy för mer information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Juni 39min

1874 var året då Sverige svek Danmark – i nödens stund. Året dessförinnan hade kungen, Karl XV, lovat att ställa upp med 20 000 soldater på Danmarks sida om den komplexa situationen i Slesvig–Holstein eskalerade till krig mot stormakten Preussen.Så blev det dock aldrig. När kriget bröt ut stod Danmark ensamt mot Preussen och det habsburgska Österrike. Kriget blev kort men intensivt och blodigt – och slutade i monumentalt dansk nederlag. Till följd av freden i Wien 1864 förlorade Danmark omkring en tredjedel av sitt territorium och 40 % av sin befolkning, inklusive de mest industrialiserade och välmående delarna av riket.I dagens repris av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det danska ödesåret 1864. De fokuserar på skandinavismen och Sveriges olyckliga biroll i upptakten till kriget. Dessutom försöker de reda ut den så kallade ”slesvig‑holsteinska frågan” – ett ämne som är känt för att driva såväl studenter som professorer till vansinne.Bild: Slaget vid Als av Wilhelm Camphausen – Deutsches Historisches Museum Berlin, public domain.Litteraturtips:Andreas Marklund: Skandinavismen, Karl XV och slesvigska krigen. Populär historia, 2018.Tom Buk‑Sweinty: Slagtebænk Dybbøl. 18 april 1864. Gyldendal, 2008.Klippare: Emanuel Lehtonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Juni 36min

Spionringen i Cambridge var en grupp brittiska dubbelagenter som under andra världskriget och begynnelsen av kalla kriget läckte västliga statshemligheter till Sovjetunionen. De blev rekryterade som unga under studieåren i Cambridge och fick inflytelserika jobb inom den brittiska statsapparaten. Bland annat lyckades de infiltrera den brittiska utrikestjänsten och den utrikesorienterade underrättelsetjänsten MI6.Spionringen i Cambridge är också känd som the Cambridge Four eller Cambridge Five, då det är oklart huruvida gruppen bestod av fyra, fem eller kanske ännu fler medlemmar. Det var dock de tre gamla studentkamraterna Guy Burgess, Donald MacLean och Kim Philby som var nätverkets hårda kärna. Under åren som aktiva spioner överlämnade de tusentals hemliga regeringsdokument åt den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten NKVD, bland annat gällande det amerikanska atombombsprojektet under andra världskriget.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om detta lömska och osedvanligt inflytelserika spionnätverk. De fokuserar på Burgess, MacLean och Philby, vilka samtliga lyckades fly till Sovjetunionen – och efterlämnade den brittiska underrättelsevärlden i chock, med ett allvarligt skadat anseende.Marklund och Larsson hinner också ta itu med den fjärde medlemmen Anthony Blunt: en aktad konsthistoriker som bland mycket annat var ansvarig för drottning Elisabets konstsamling. Den laddade frågan om den så kallade femte medlemmen – som är omgiven av vidlyftiga spekulationer och konspirationsteorier – hinner de emellertid bara nämna i förbifarten, men de lovar att återvända till ämnet i ett senare avsnitt.Litteraturtips:Wilhelm Agrell: ”Spionerna som höll liv i kylan”. Populär historia, 2006.Ben Macintyre: En spion bland vänner. Kim Philby – dubbelagent, förrädare och gåta. Ekerlids: 2014.Bild: : Bild från "Cambridge and its history : with sixteen illustrations in colour by Maxwell Armfield, and sixteen other illustrations" (1912) Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Juni 35min