Nationalism under stora nordiska kriget – dödsdomen mot Fredrich Sahlgård

Fredrich Sahlgård var bara ett barn när han flyttade från Bohuslän i Sverige till Norge som tillhörde Danmark. Senare blev han officer i danska flottan. Hans svenska rötter skulle visa sig bli ödesdigra när han togs till fånga av svenskarna under det stora nordiska krigets sista bittra år.

Den 18 september 1717 stod kaptenlöjtnant Fredrich Sahlgård inför den svenska generalkrigsrätten i Strömstad. Den danska officeren hade några dagar tidigare blivit tillfångatagen med sin besättning. Normalt fick officerare en ganska mild behandling med i värsta fall några år i en svensk småstad. Men ödet ville annorlunda denna gång. Var Fredrich Sahlgård en landsförrädare som tagit sold i den danska flottan?

I avsnitt 162 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olof Blomqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet som forskar på integration bland krigsfångar i Sverige under det stora nordiska kriget. Han har också skrivit artikeln Migrant, officer och fosterlandsförrädare i Historisk tidskrift.

Det var uppenbart, slog domarna fast, att Fredrich Sahlgård är ”en infödd swänsk, född af swänska föräldrar, men begifwit sig i krigztienst hoos sweriges fiender emot swerige, samt i gierning gripen, då han som en fiende sig uppenbarligen beredt och burit afwog skiöld ock wapen emot sin rätta herre ock fosterland. [Det var] et märkeligit prof af Gudz rättwisa hämd öfwer honom, at han kommit i theras händer, emot whilka han som en trolös infödd fördt wapn.3 I enlighet med åklagarens yrkande dömdes därför Sahlgård att mista liv, ära och egendom ”och alt detta med rätta”.

Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige.

Bild: Sveriges riksbanér skapat år 1751 till Adolf Fredriks kröning och broderat av den franske kungen Ludvig XV:s hovbrodör Nicolas-Vincent Du Trou, Wikipedia Public Domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.