Kampen i motvind som gav nycklar till vårt immunförsvar – och nobelpriset i medicin
Japanska Shimon Sakaguchi gick från ifrågasatt teori till Nobelpris. Hans forskning förklarar varför immunförsvaret ibland vänder sig mot oss själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack. Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem. I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
8 Des 19min
ChatGPT används som vän och terapeut – men det finns de som blir osunt beroende
Miljoner använder ChatGPT för råd och tröst. Samtidigt rapporteras fall av psykisk kollaps och självmord en växande utmaning för techbolagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: L ars Broströmlars.brostrom@sr.se
5 Des 19min
När kunskapen om arter försvinner ur skolan – så försöker forskare vända trenden
Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv. Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs. Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.Reporter Helena Söderlundhhelena.soderlundh@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
4 Des 19min
Så kommer människor att resa i tiden – här är metoderna som funkar
Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 15/1 2025.Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
3 Des 19min
Civil kärnkraft till havs som en del av framtidens energiförsörjning
Det finns bara ett flytande kärnkraftverk i världen, men intresset växer för reaktorer till havs med flytande reaktorer, kärnkraftsdrivna fartyg och el till oljeborrplattformar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns drygt 400 kärnkraftsreaktorer på fast grund på land runtom världen. Det finns bara ett kärnkraftverk till havs. Det är det ryska flytande kärnkraftverket Akademik Lomonosov som ligger vid en kaj i östra Sibirien och levererar ström till befolkningen i samhället Pevek.Det finns intresse från flera länder att köpa flytande kärnkraftverk, och i bland annat Danmark finns företag som vill sälja. Det pågår också forskning, bland annat i Norge, för att utveckla civila fartyg som drivs med kärnkraft och kärnkraft för att förse oljeborrplattformar med el-ström.Sophie Grape forskar om säkerheten för framtidens maritima kärnkraft. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
2 Des 19min
”Man kan inte tänka att grönytor är trevliga men parkering mer viktigt”
Terry Hartig är professor i miljöpsykologi och forskar om platser i stan där vi kan få ro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vill bo där det händer. Städer byggs tätare och trafiken ska fram. Men i vardagens brus behövs också lugna platser där vi kan hämta andan. I Vetenskapsradion berättar Terry Hartig varför stadens gröna lungor inte bara är dekoration. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmSlutmix Viktor Bortas Rydberg
1 Des 19min
Ellen Moons blir första kvinnan på känt Nobelprisuppdrag
Solcellsforskaren Ellen Moons vid Karlstads universitet är den första kvinnan som blir ständig sekreterare på Kungliga vetenskapsakademien, KVA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
28 Nov 19min
Kontanter – mer än bara pengar
Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
27 Nov 19min
