Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt
Språket1 Dec 2025

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska.

Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?

Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om.

– Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”.

Natthus- nattduk- eller nattygsbord?

Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg?

Språkfrågor om ord med natt och dag i

Var kommer ordet dagvatten ifrån?

Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord?

Varifrån kommer ordet dagsmeja?

Varför heter det småtimmarna?

Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande?

Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk?

Lär dig mer om natt- och dagord

Läs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda.

Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språken

Läs om dagvatten hos Rikstermbanken.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vil...

30 Okt 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor...

23 Okt 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder...

16 Okt 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

9 Okt 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

2 Okt 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

25 Sep 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsn...

18 Sep 201724min

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyss...

11 Sep 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel-2
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
medicinvetarna
sexet
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapsradion
halsorevolutionen
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
hacka-livet
rss-odla
rss-spraket
vetenskapsradion
rss-tidslinjen-podcast