Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt
Språket1 Dec

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska.

Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?

Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om.

– Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”.

Natthus- nattduk- eller nattygsbord?

Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg?

Språkfrågor om ord med natt och dag i

Var kommer ordet dagvatten ifrån?

Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord?

Varifrån kommer ordet dagsmeja?

Varför heter det småtimmarna?

Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande?

Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk?

Lär dig mer om natt- och dagord

Läs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda.

Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språken

Läs om dagvatten hos Rikstermbanken.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Avsnitt(931)

”Ge’na tärningen!” Språket om hur tusenåriga språkliga mönster hålls vid liv

”Ge’na tärningen!” Språket om hur tusenåriga språkliga mönster hålls vid liv

När familjen samlades runt brädspelet väcktes funderingar om formuleringar och professor Lars-Gunnar Andersson berättar om hur språkets rottrådar sträcker sig långt tillbaka i tiden. Men vad är ett egentligen ett språk och hur avgränsar man det, undrar en annan lyssnare. I veckans program ryms stora och små frågor om språkets förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans frågor: -vad är ett språk? Om avståndsspråk och konstruktionsspråk - om påhängda pronomen i tal: ge’na den, ge’n den-”jag såg han” -ung flicka som använder det skriftspråkliga ”dessa” i tal -”en” som ersättning för man – duger det i neutral text? -prepositionen ”kring” som tycks ersätta en mängd andra prepositioner

28 Jan 201424min

Stugan eller landet? Språket om innehållet i några ord man kan ha olika åsikter om

Stugan eller landet? Språket om innehållet i några ord man kan ha olika åsikter om

Bland veckans lyssnarfrågor finns flera som inspirerar till reflektion över hur olika mening vi kan ge samma ord. Vi diskuterar skillnaden mellan att åka till stugan och åka till landet, skriver en lyssnare. Finns det någon skarp geografisk gräns mellan de båda uttrycken och var går den i så fall? Nja, svarar professor Lars-Gunnar Andersson, antagligen inte i detta fall. Men under programmets dryga sexton år i etern har det kommit många exempel på ord och uttryck med skarpt geografiska gränser och några av dem lyfts fram. Ett annat ord där meningen tycks växla med könet på användare är ordet väninna. Kan en man ha väninnor, undrar en lyssnare. Och så lite information från programledaren: den 11 februari kommer Emmy Rasper att efterträda mig som programledare för Språket när jag går i pension. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också att sluta som programmets expertmedverkande. Språket blir också i fortsättningen ett program för lyssnares frågor om språk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga veckans frågor: -konnotation och denotation: betydelse av orden och skillnaden dem emellan-åka till landet eller åka till stugan-siffertrixande-be om ursäkt, be om en ursäkt – ett ord som tycks kunna ”gå åt olika håll”-väninna, bara för kvinnor?

21 Jan 201423min

Förgreningar - om språkets behov av ord för det övergripande och det detaljerade

Förgreningar - om språkets behov av ord för det övergripande och det detaljerade

Ordbokens information kan inte alltid mäta sig med den vi bär inom oss. De säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program när en lyssnare diskuterar en mängd ord som alla har med träd att göra.En annan lyssnare har iakttagelser om språket i sociala medier där uttrycket så pass verkar ha fått en ny betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-träd och gren, ris och pinnar. Om semantiska fält ochhur terminologi uppstår-”så pass” som förstärkande förled, men utan en konsekvens. ”Det regnar såpass.”-”känna igen” i betydelsen vara bekant med-”han är snäll, är han”. Om talspråkliga mönster i södra Sverige-”fullt i folk på stan”-”hiiii” på skolgården som uttryck för dissning: -Jag har varit i Afrika!-Hiiiatt du har!-otroligt vanligt att använda ”otroligt”

14 Jan 201424min

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder?-”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte.-nya ö-ljud i till exempel stöd och öl-"är" som uttalas "e" och "ä" men inte så ofta "är"-ost eller öst i väderstreck-”i stort sätt”-klädsträck eller klädstreck

7 Jan 201424min

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Ingen ko på isen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jan 20149min

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Jan 201424min

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Dec 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Dec 201324min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
bildningspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
barnpsykologerna
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
ideer-som-forandrar-varlden
rss-personlighetspodden