Så olika slog böldpesten i Europa

Den 20 juni 1963 greps flygöverste Stig Wennerström på Riksbron i Stockholm av två civilklädda poliser. Säkerhetspolisen hade länge hyst misstankar mot den undflyende översten som varit militärattaché både i Moskva och i Washington och vid gripandet arbetade som försvarsexpert vid utrikesdepartementet.Snart rullades ett förräderi upp som sträckte sig ända tillbaka till 1930-talet när Stig Wennerström studerade ryska i Riga. Stig Wennerström kom enligt egen utsago att spionera både för Nazityskland, USA och Sovjetunion. Men frågan som Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, ställer sig i boken Stig Wennerström – myten om en svensk storspion om han verkligen var den storspion han utgav sig för att vara.I avsnitt 100 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, författare till boken Stig Wennerström – myten om en svensk storspion.Den ärelystne Stig Wennerström kom att i förhör med polis och senare den militära underrättelsetjänsten och slutligen i sin självbiografi Från början till slutet från 1972 att redigera bilden av sig själv som en storspion som ville balansera de bägge supermakterna USA och Sovjetunionen mot varandra.Men underrättelsematerial som Wennerström samlade in i Sovjet visade sig ursprungligen komma från amerikanska tidskrifter. Svenskt material som hittades på beslagtagna spionfilmer var rent cirkulärmaterial som många hade tillgång till i den svenska försvarsmakten. När Wennerströms grep i Sverige hade sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU börjat tappat intresse för översten.En hemlig rättsmedicinsk utredning var entydig: Wennerström är en neurotisk personlighet med stark självkontroll och effektiva emotionella och etiska förträngningsmekanismer. Hans personlighet outvecklad, och hans mognad och intresseinriktning låg delvis på 10–12-årsstadiet. Detta minskade hans förmåga till oberoende bedömningar och gjorde honom alltför lätt beroende av en fast ledare som han kunde se upp till.Musik: The eternal story av Juan Mares, Soundblock AudioSeeacast.com/privacyfor privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Apr 20201h 2min

Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man. Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadelI avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer. Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister. Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Apr 202048min

Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest skyddsrum per capita i världen. Ett av världens största skyddsrum med plats för 20 000 människor finns exempelvis under Södermalm i Stockholm. Och många av oss har spelat pingis skolornas skyddsrumskällare.Artilleri och bombflyg kom redan under första världskriget att visa på civilbefolkningens utsatthet under det totala kriget. Senare under spanska inbördeskriget och andra världskriget fick civilbefolkningen uppleva vidden av verklig terrorbombning. Sverige studerade noggrant nazitysklands luftskydd och effekterna av bombkrig både i Spanien och Finland. Resultatet blev en enorm utbyggnad av skyddsrum för civilbefolkningen.I avsnitt 98 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet och programledare för Historia Nus systerpodd Militärhistoriepodden. I sin forskning tittar har på skyddsrummets svenska idéhistoria.För en svensk socialdemokratisk regeringen med en pacifistisk tradition blev frågan om luftskydd kontroversiell eftersom det betraktades som en militarisering av civilsamhället. Men andra världskriget ändrade på allt. Med hemlig inspiration från nazityskland byggde Sverige upp ett civilförsvar som investerade stora belopp att bygga skyddsrum. Talrika skyddsrum och planer för evakuering skulle göra det ekonomiskt meningslöst att bomba civilbefolkningen.Efter andra världskriget med kalla krigets atombombshot fortsatte skyddsrumsbyggande i samma takt som vi byggde nya bostäder. Tanken var att om vi evakuerade stora delar av befolkningen från städerna och skyddare de som var kvar i enorma skyddsrum skulle det vara oekonomiskt att bomba Sverige med atombomber.Musik: Dystopia av Keith Anthony Holden, Soundblock AudioBild: Sprängskiss över Katarinabergets skyddsrum, WikipediaSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Apr 202051min

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren. I avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408. Bild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Apr 202046min

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordiska kulten utövades.I avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati.Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungefär samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Musik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Apr 202042min

Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler.I avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes.Foto: Samuel SvenssonBild: Akvarell av Carl Jakob Mörk, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Mars 202052min

Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut.I avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen.Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Mars 202038min

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45.En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffas vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Mars 202046min