Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”
Språket29 Dec 2025

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.

– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Skibidi, hjärnöta och six seven

Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär:

– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.

Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.

– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.

Många engelska lån på nyordslistan

Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.

– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.

Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Avsnitt(500)

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på all...

30 Jan 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säker...

23 Jan 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna ...

16 Jan 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför...

3 Jan 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i ...

27 Dec 201629min

När kom ordet mys in i svenskan?

När kom ordet mys in i svenskan?

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avs...

20 Dec 201624min

Är det blått så är det blått?

Är det blått så är det blått?

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." L...

13 Dec 201624min

Jag såg våran hund!

Jag såg våran hund!

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. ...

6 Dec 201624min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel-2
rss-spraket
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
halsorevolutionen
hacka-livet
rss-odla
vetenskapsradion
rss-tidslinjen-podcast