Vinter-OS för nyfrälsta – så hänger du med i snacket
Språket9 Feb

Vinter-OS för nyfrälsta – så hänger du med i snacket

OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.

– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.

Udda ord inom vintersporten

Radiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.

Språkfrågor om vintersport

Varför heter pulkor med ratt ”bob”?

Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?

Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?

Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?

Vart kommer ordet ”lappkast” från?

Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?

Vad heter ”fjällen” på engelska?

Mer om vintersport och språk

Lyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.

Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.

Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Avsnitt(500)

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på all...

30 Jan 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säker...

23 Jan 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna ...

16 Jan 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför...

3 Jan 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i ...

27 Dec 201629min

När kom ordet mys in i svenskan?

När kom ordet mys in i svenskan?

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avs...

20 Dec 201624min

Är det blått så är det blått?

Är det blått så är det blått?

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." L...

13 Dec 201624min

Jag såg våran hund!

Jag såg våran hund!

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. ...

6 Dec 201624min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel-2
rss-spraket
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
halsorevolutionen
hacka-livet
rss-odla
vetenskapsradion
rss-tidslinjen-podcast