Klardrömma – en förmåga hos många med narkolepsi
Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
13 Mars 201919min
Att berätta om forskning i en tid av falska nyheter
Misstron mot vetenskap tycks öka, samtidigt som antalet vetenskapsjournalister minskar. Hur ska gedigen forskning nå ut till allmänheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radio arrangerade den 7 mars ett seminarium om forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik, som vi sänder i kortad version i Vetandets värld. Här kan du höra hela seminariet. Medverkande: Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Anders Mildner, föreläsare och debattör med bakgrund som journalist. Robert Östling, docent i nationalekonomi, forskare vid Handelshögskolan. Susanna Baltscheffsky, producent och reporter på Vetenskapsradion Klotet. Moderator är journalisten Erik Blix. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
12 Mars 201919min
Narkolepsidiagnoser ställs ännu efter svininfluensasprutan
Narkolepsi efter svininfluensasprutan upptäcks fortfarande men snart går preskriptionstiden ut. Efter pandemrixsprutan hösten 2009 jobbar forskare hårt för att kunna behandla sjukdomen bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många svenskar tog pandemrixsprutan för snart tio år sen. Drygt 400 av dem som biverkan den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Den skapar plötsliga sömnattacker och muskelsvaghet som gör att kroppen faller ihop. Hur prognosen ser ut för dem och vad forskarna hoppas inför framtiden kan du höra i dagens Vetandets Värld. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
11 Mars 201919min
Bombsäkra personer är sämre granskare
Det kan vara svårt att orientera sig i mediaflödet. Inte minst på nätet. Men att vara ödmjuk och nyfiken lönar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En studie bland gymnasieelever i Sverige visar att många inte ser skillnad på hårt vinklade texter och nyhetsartiklar. Men du behöver inte ha A i matte för att vara en vass nyhetsgranskare. Det handlar mer om inställning. Nyfikna personer som är ödmjuka inför hur lite eller mycket de vet, lyckas bäst med att hitta avsändare och budskap i artiklar. Vi hör forskarna Thomas Nygren och Mona Guath vid Uppsala universitet. Mona är psykolog och Thomas är gymnasielärare och docent i historia. Vi träffar också Amaryllis Kargioti, Mikaela Garroz och Magnus Björck som går naturprogrammet på Lundellska skolan i Uppsala. Samt Moa Bergman och Nathalie Fleur som går samhällsprogrammet på Fyrisskolan i Uppsala och som har varit med i projektet Nyhetsvärderaren. Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se
10 Mars 201919min
Kvinnodagen – hon landade oss på månen
Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor har alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna, eftersom de länge var stängda för kvinnor. Många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från 15 november 2017. Malin OlofssonLo Söllgårdvet@sverigesradio.se
7 Mars 201919min
Nu kommer elbåtarna
Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Vi har letat elbåtar på mässan Allt för sjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el. Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
7 Mars 201919min
Den självständiga uppfinnarens kamp
Sten Engwall har en rad uppfinningar bakom sig. Han är 95 år och fortfarande aktiv som uppfinnare. Vad krävs för att bli en framgångsrik uppfinnare idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är det oftast de stora teknikföretagen som söker patent i jämförelse med den självständiga uppfinnarna. Sten Engwall är ett lysande undantag med 25 patent bakom sig och fortfarande i arbetsför ålder trots sina 95 år. Vad krävs av uppfinnaren idag för att lyckas? Kan samhället göra det enklare för den ensamma uppfinnaren att nå sina mål?Hör en uppfinnareförening i Göteborg och Patent- och registreringsverket som har några tankar om problemet. Programledare: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
5 Mars 201919min
Ger mobilerna oss "popcornhjärna"?
Vissa forskare varnar för att de smarta mobilerna triggar samma belöningssystem som narkotika och talar om risken att de skapar en förlorad generation. Men larmet ifrågasätts från flera håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barns och ungas mobilsurfande gör dem håglösa, deprimerade och kan vara lika beroendeframkallande som narkotika, menar den amerikanska forskaren Jean Twenge. Samtidigt säger svenska forskare att de smarta telefoner tvärtom kan förhöja livskvaliteten hos såväl unga och gamla. Är det dags att sätta en gräns för timmar per dag när det gäller mobilsurfande? Och var i så fall ska gränsen dras? I programmet hörs: Hassan Jaghoory, psykiater Huddinge Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, Torkel Klingberg, professor kognitiv neurovetenskap Karolinska Institutet, Sven Bremberg, docent socialmedicin. Jon Thunqvistvet@sverigesradio.se
4 Mars 201919min
