Det giftiga industriavfallet i våra vatten som kan bli till nytta
Vetenskapsradion12 Mars 2023

Det giftiga industriavfallet i våra vatten som kan bli till nytta

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.

Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.

Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs.

- Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket.

Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.

- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.

Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.

Reporter: Lasse Edfast

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(500)

Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga

Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga

Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

6 Nov 202419min

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

5 Nov 202419min

Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet

Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet

Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mattias sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.

4 Nov 202419min

Allt fler skogsägare vill slopa hyggesbruket

Allt fler skogsägare vill slopa hyggesbruket

Intresset ökar bland skogsägare för att gå över till hyggesfritt skogsbruk för Martina Röed vändes motvind till medvind. Hör också om hur urfolk förebyggt skogsbränder, och en rapport från Cali. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN-mötet om biologisk mångfald i Cali i Colombia COP 16 går in på upploppet, och vi får en rapport med oväntade perspektiv från vår medarbetare på plats Sara Sällström.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Nov 202419min

Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna

Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

31 Okt 202419min

Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt

Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt

På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.

30 Okt 202419min

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

29 Okt 202419min

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.

27 Okt 202419min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
sexet
medicinvetarna
a-kursen
ufo-sverige
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli