”De starkaste tecknen på liv på Mars” – hör svenskarna som bidragit till forskningen
Det kan vara de tydligaste tecknen hittills på att det funnits liv på Mars: pyttesmå fläckar på en sten som robotbilen Perseverance har hittat i en krater på den röda planeten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fläckarna är väldigt lika de spår som mikroorganismer kan lämna ifrån sig här på jorden, konstaterar astrobiologerna Sandra Siljeström och Magnus Ivarsson, som båda har varit inblandade i sökandet efter spår av liv på Mars. Ivarsson var med och föreslog vilken plats Perseverance skulle släppas ned på, även om NASA till slut valde en annan plats. Siljeström har varit med och skrivit den färska artikeln om fynden, och hon är också med och väljer ut vilka prover som i bästa fall snart ska skickas hem till jorden för vidare analys, för det är bara så som det kan avgöras om det verkligen handlar om spår av liv på Mars. Medverkande: Sandra Siljeström, astrobiolog på RISE; Magnus Ivarsson, geobiolog och astrobiolog på Naturhistoriska riksmuséet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
19 Sep 19min
Motorsågar och kor ska stoppa Europas megabränder
Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
18 Sep 19min
Geoengineering skulle kunna skapa ett mer orättvist klimat
Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/4 – 2025.Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
17 Sep 19min
Geoengineering som nödbroms eller ursäkt
Geoengineering för att manipulera jordens klimat kan ses som en nödbroms om inte den gröna omställningen räcker. Men blir det en ursäkt att inte göra tillräckligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/4 – 2025. Är det klokt att satsa på skuggande membran i rymden mellan solen och jorden, blekta moln som reflekterar värmeinstrålningen bättre, eller fysiska barriärer som skyddar kritiska glaciärer vid polerna? Meningarna går isär om vilka former av geoengineering som vore klokt att satsa på. Klimatforskaren Kevin Noone menar att vi borde satsa allt på att få ner växthusgasutsläppen, medan kollegorna John Moore, Christer Fuglesang och Michael Diamond menar att forskningen kring olika former av geoengineering måste fortsätta.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
16 Sep 19min
Rune undersöker djurens tunnelsystem under vägarna
Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rävar och grävlingar kan använda vägtrummor för att korsa vägar utan risk att bli påkörda. Frågan är bara hur mycket de utnyttjar den möjligheten.Mycket är okänt om hur stor påverkan trafiken har på medelstora däggdjur som rävar och grävlingar. Därför vill ekologen Rune Sørås ta reda på hur viktiga vägtrummor är för att ge djuren en säker passage över vägen.Här i Vetenskapsradion berättar han varför ett sådant forskningsprojekt behövs, och vilka djur han lyckats få bilder på i sina kamerafällor.Du hör också om en potentiell "råttfälla" för renar i norra Sverige där järnvägssträckan Norrbotniabanan byggs.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
15 Sep 19min
Risk för mer ras – så förhindrar vi att förödelsen i Västernorrland upprepas
Med ett förändrat klimat väntas fler ras och skred som de som nu skett i Ångermanland. Men det går att förebygga dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de senaste skyfallen i Västernorrland står många kvar i chock – vägar har spolats bort, samhällen har isolerats, och en människa har tragiskt nog mist livet. Nu pekar experterna på att det här förmodligen inte är ett engångsfenomen. Med klimatförändringarna väntas ras, skred och översvämningar bli både fler och dyrare att röja upp efter. Men det finns hopp – rätt insatser i tid kan skydda både människor, bostäder och landskap. I det här programmet möter du experterna som har räknat på riskerna och som vet vad som behöver göras. Medverkande: HannaSofie Pedersen, chef för strategisk klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, som identifierat riskområden för ras och skred och analyserat hur mycket vanligare de kan bli fram över. Sandra Fyrstedt, gruppchef inom prognos- och varningstjänsten på SMHI, och Fredrik Birging på P4 Västernorrland, som varit på de drabbade platserna i veckan.Producent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
12 Sep 19min
Därför lockar strängteorin – trots sina tio dimensioner
Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann. Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
11 Sep 19min
Matematikforskare utvecklar matteundervisning utan gränser - för flyktingläger
Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 23/4–2025.Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
10 Sep 19min
