Tyngdlösa test över Kiruna – här går Gails uppfinning till väders
Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
24 Mars 202419min
Så gör en miljon tyskar sin egen el med balkongkraftverk
Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra. Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
17 Mars 202419min
Nappar det så smärtar det – detta vet vi om fiskens upplevelser
Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Jenny Berndtsson Djurvalljenny.berndtson@sverigesradio.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
16 Mars 202419min
Lurad via luren – så kan vi stoppa de ökande telefonbedrägerierna
Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
11 Mars 202419min
Lurad via luren – här är fällorna telefonbedragarna utnyttjar
Vishingbrotten ökar dramatiskt. Medan offren luras att godkänna transaktioner som tömmer konton menar forskare att kampen mot telefonbedrägerierna måste fokusera mer på våra mänskliga svagheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sofistikerad social manipulering luras vishingoffren att tro att de får hjälp att säkra sina konton. Men bakom falskt empatiska röster döljer sig bedragarna; och tusentals svenskars bankkonton har länsats.Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde saknar forskning kring våra mänskliga svagheter som bedragarna lever på, och hans student Philipp Schrefer visade hur enkelt det är att bli bra på social manipulering. I programmet medverkar också Mats Rosengren, professor i retorik och Birgitta Pålsson, som blev avlurad 348 000 kronor.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
10 Mars 202419min
Jordbruksrevolutionen som lade grunden för det moderna samhället
När våra föregångare gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare det kan vara den största förändringen av våra livsvillkor någonsin. I Skandinavien gick den här förvandlingen väldigt fort, och jordbrukarbefolkningarna kom invandrande i två vågor där de till stor del ersatte den tidigare befolkningen, enligt en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jordbruket innebar möjlighet att trygga en stabil matförsörjning och kunde i förlängningen frigöra tid för att syssla även med annat. Och hur det gick till när det etablerades i våra trakter beskrivs nu i en stor dna-kartläggning som forskare i Danmark och Sverige har gjort och som nyligen publicerades i tidskriften Nature. Bilden som framkommer är att det gick fort och skedde i samband med att befolkningen till stor del byttes ut, i två omgångar. Kanske gick det hela också våldsamt till. Vissa rubriker har handlat om att de invandrande jordbrukarna ”slaktade” och ”utrotade” de tidigare invånarna, men sådant kan en genetisk studie inte visa, även om det anas i bakgrunden.Genom studien och programmet får vi veta en del om de olika folkgrupperna, varifrån de kom och hur de levde sina liv, och vilka spår de lämnat i dagens skandinaviska befolkning.Vi hör också om hur denna förändring kan avläsas i historiskt pollen på sjöbottnar.Medverkande: Anne-Brigitte Nielsen, paleoekolog vid Lunds Universitet och medförfattare i studien; Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala Universitet.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
5 Mars 202419min
Hemma – en plats, en känsla och ibland en mobiltelefon
För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
4 Mars 202419min
Tjäna pengar på mossa, skalbaggar och hackspettar (R)
Kan skogsägare tjäna pengar på att skydda skogens alla fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och svampar? I Orsa testas ett nytt sätt att öka den biologiska mångfalden genom att få betalt för naturvård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den svenska skogen finns en konflikt mellan de som vill avverka träden för pengar och träprodukter och de som istället vill låta träden stå för att skydda skogens arter.Men det behöver kanske inte vara så. I ett forskningsprojekt i Orsa i Dalarna utvecklas ett system med så kallade biokrediter. Systemet ska göra att det både går att tjäna pengar och skydda skogens arter på samma gång. För Anders Andersson och de andra som jobbar på Orsa besparingsskog väntar nu en spännande tid med nya sätt att jobba i skogen. Medverkande: Anders Andersson, skogsförvaltare på Orsa besparingsskog; Martin Pilstjärna, ekolog och konsult; Aleksandra Holmlund, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet; Stefan Karlsson, utredare på Skogsstyrelsen.Programmet är en uppdaterad repris från 28 mars 2023.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
27 Feb 202419min
