Därför använder vi omoderna uttryck
Språket6 Apr

Därför använder vi omoderna uttryck

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit.

– Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryck

Ett annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr.

– En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal.

Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre.

– Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om uttryck

Varför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar?

Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon?

Varför heter det ”epatraktor”?

Vad betyder ordet ”avrivare”?

Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det?

Vad menar man med att ”ge järnet”?

Mer om uttryck som lever kvar i språket

Lyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011).

Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Avsnitt(500)

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vil...

30 Okt 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor...

23 Okt 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder...

16 Okt 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

9 Okt 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

2 Okt 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

25 Sep 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsn...

18 Sep 201724min

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyss...

11 Sep 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
det-morka-psyket
sexet
bildningspodden
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
halsorevolutionen
rss-odla
paranormalt-med-caroline-giertz
hacka-livet
dumforklarat
rss-spraket
vetenskapsradion
klimakteriepodden