Mäta meter och kilo – här är mänsklighetens samarbets-triumf
I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i juni 2025.Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
29 Okt 19min
Naturens omstridda apotek – Intensivt jobb i labben för att hitta substanser via medicinmäns kunskaper | Del 3/4
Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över. Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk. Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor. Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner. På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin. Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
28 Okt 19min
Dennis drömmer om mer lax från havet – istället kan laxarna bli fiskmjöl
En organisation för kustfiskare varnar för att stora mängder av lax kan fastna som bifångst varje år när de större trålfartygen fiskar i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Christian Tsangarides jobbar på LIFE, low impact fisheries of Europe, en organisation som samlar kustfiskare och andra medlemmar som försöker fiska med så liten påverkan på miljön som möjligt. Han har räknat ut att så mycket som 100 000 laxar har kunnat bifångas i Östersjön varje år.Men siffran är mycket osäker och bygger på gamla och osäkra uppskattningar. Hur ska vi få bättre kunskap om bifångst av lax och förstå om det hotar vildlaxens fortlevnad?Hör också varför just laxen är så viktig för den lokala kustfiskaren Dennis Bergman i Norrsundet norr om Gävle.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
27 Okt 19min
Skogsägare väljer bort monokulturer för att rädda biologisk mångfald
En ny skogsbruksplan ersätter kalhyggen med flerskiktad skog ett försök att förena miljövärden med långsiktig virkesproduktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler skogsägare börjar ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. I Bergslagen har ett ägarkollektiv med 500 hektar skog valt att ta fram en ny skogsbruksplan som styr mot naturnära skötsel. Istället för likåldriga granplanteringar satsar man på flerskiktade skogar med varierade trädslag. Beslutet växte fram efter granbarkborreangrepp, oro för klimatförändringar och en växande insikt om vikten av biologisk mångfald. Den nya planen innebär mindre gallring, fler äldre träd och ett större virkesförråd över tid. Förändringen har skett utan konflikter – delägarna är överens om att det handlar om ett försök, inte ett löfte. Samtidigt väcker skiftet frågor om äganderätt, miljöansvar och framtidens skogspolitik. I samtal med skogsbruksforskaren Erik Westholm framträder bilden av ett skogslandskap i förändring, där idéerna om bruk och ansvar rör sig snabbare än den praktiska verkligheten.Reporter: Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
24 Okt 19min
Så tolkar du hundens hemliga signaler
Visste du att det spelar roll åt vilket håll svansen på en hund viftar? Vi möter etologen Per Jensen, aktuell med en ny bok om färsk hundforskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Vi träffar honom hemma i villan, tillsammans med dansk-svenska gårdshunden Gotte och sonens jaktlabrador Tora. Det finns gott om myter när det gäller hundar, enligt professorn – myter som envist biter sig fast trots att forskningen motbevisat dem. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
23 Okt 19min
Möt Sveriges enda valart – tumlaren
Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 2/6–2025.Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seMedverkande:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet
22 Okt 19min
Kommuners klimatanpassning: ”Det är bara att sätta igång!”
Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för landets kommuner. Ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköping har satt fart på klimatanpassningsarbetet där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid kraftiga skyfall räcker det inte med fler dagvattenbrunnar för att hindra översvämningar. Att anpassa en kommun inför extrema regn handlar också om att se över både fastigheters svagheter och åt vilket håll marken lutar kring bostäderna. Utmaningarna kan verka så stora att det är svårt att veta var man ska börja – men forskarnas råd till kommunerna är ”Sätt igång!” I programmet medverkar Wilhelm Hardt från Hyresbostäder i Norrköping AB, vattenstrategen Maria Rothman och forskarna Sofie Storbjörk och Mattias Hjerpe från Linköpings universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
21 Okt 19min
Fler apor i djurförsök – pandemin vände utvecklingen
Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
20 Okt 19min
