Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

10 Juni 19min

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

9 Juni 19min

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240819. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Michael Borgert

6 Juni 19min

Aspen är en av de fiskar som om våren leker i våra strömmande vatten. Nu förses aspar med sändare för att få fram mer kunskap om fiskens liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ökad kunskap om hur aspen lever är viktig, eftersom den har minskat över en längre tid. Förstörelse och hinder till deras lekplatser har missgynnat fisken. Men tack vare naturvård och mer kunskap har det börjat gå bättre för aspen Vi följer med ut en morgon i april när Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen ska fånga och märka asp med chip. De används för att se om asparna återvänder till samma lekplats år efter år. Vi pratar även med Daniel Palm, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som märker aspar med sändare för att se hur de rör sig under resten av året. Det visar sig att de rör sig långt och snabbt. Reporter: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

5 Juni 19min

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250506.– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

4 Juni 19min

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

3 Juni 19min

Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seMedverkande:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

2 Juni 19min

Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

30 Maj 19min