Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Tjälen gör vintervägarna starkare, men tjällyftning och tjällossning ställer till med problem. Vad händer med detta fenomen i ett varmare klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När markvattnet fryser och sväller spricker vägarna sönder och byggnationer och stolpar lyfter och kan tippa. Vad vi har att vänta i norra Sverige är ett minskat tjäldjup, men kanske ändå större risk för tjälproblem när vintrarna blir ostadigare med snabba kast mellan värme och kyla. I programmet hörs: Bjarne Hermansson, kyrkogårdsvaktmästare Nederluleå kyrkogård, Sven Knutsson, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till IPCC:s rapport 2019 om klimatförändringar i bergsregioner, Johan Ullberg, vägingenjör Trafikverket. ReporterThomas ÖbergProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Apr 202119min

Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI 40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. ProgramledareYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Apr 202119min

Barncancerpatienter ska från och med i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision. Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. ”Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter”, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden. Medverkar gör också Elias Melki, cancerpatient, hans mamma Torild Melki, David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och Johanna Sandgren, enhetschef på Barntumörbanken vid Karolinska Institutet, Solna. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Apr 202119min

En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen. Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling. Forskningen som avslöjade Jennie Axengrens sällsynta mutation leddes av Giedre Grigelioniene och finns publicerad i Nature Medicine: Gain-of-function mutation of microRNA-140 in human skeletal dysplasiahttps://www.nature.com/articles/s41591-019-0353-2 I programmet medverkar Ann Nordgren och Anna Lindstrand, adjungerade professorer vid forskargruppen för Sällsynta diagnoser på Karolinska Institutet, Thomas Sejersen, professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet och Jennie Axengren från Norrahammar, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet. Reporter Tomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Apr 202119min

Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner ”Fredrik” att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner – och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap. Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande.Länkar till information om konspirationsteorier: https://fojo.se/faktajouren/ https://euvsdisinfo.eu/my-loved-one-thinks-bill-gates-will-microchip-humanity-now-what/ https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europa https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Apr 202119min

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 15 december förra året.

4 Apr 202119min

Just nu pågår den judiska högtiden Pesach som firar befrielsen ur slaveriet och uttåget ur Egypten. Men har uttåget verkligen ägt rum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad säger forskningen om de tio plågor som drabbar Egyptens folk - vilket leder till att faraon beslutar sig för att låta israeliterna gå? Berättelsen är central för judendomen och kristendomen, och har också innebörd för islam. Därför har den blivit viktig också att förklara. Men det är inte helt enkelt att passa den bibliska berättelsen till ett historiskt skeende. Tillsammans med Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik och arkeolog berättar vi om händelser som kan ligga bakom den bibliska berättelsen om uttåget. Vi hör även författaren och hobbyforskaren Siro Trevisanato, som menar att plågorna har ägt rum och att de alla kan spåras till ett av världens största vulkanutbrott på dagens Santorini. I programmet hörs: Daniel Leviathan, doktorand i judaistik och arkeolog, Siro Trevisanato, författare och hobbyforskare. ReporterSimon Moser ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Mars 202119min

Antalet elfordon på våra vägar har ökat kraftigt det senaste året. Är elbilen det optimala valet för den som vill göra sitt bästa för miljö och klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elbil, laddhybrid, bränslecellsbil? Eller bil som drivs med biobränsle i en förbränningsmotor – vad är egentligen det bästa miljövalet? Frågorna är många inför köpet av en ny bil, vilket märks hos bilsäljarna nu när efterfrågan på eldrivna bilar ökar stadigt. EU:s nya utsläppskrav för år 2030 driver på, och att vi i Sverige ska ha en fossil-oberoende fordonsflotta om 9 år. Men räcker utsläppskraven för att avgöra hur miljöanpassad bilen är? Nja, menar forskare. Det är inte så enkelt som att bara titta på vad som kommer ut ur avgasröret. Man måste se till hela bilens livscykel – från tillverkning till skrotning. Och för elbilar spelar batteriet stor roll i kalkylen. Vissa biobränslen är fortfarande bra alternativ. I programmet hörs: Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorteknik vid Lunds universitet, Frances Sprei, forskare i hållbar mobilitet på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Björn Wickman, fysiker på Chalmers tekniska högskola, Ola Willstrand, projektledare hos forskningsinstitutet Rise i Borås, Erik Widelund, bilsäljare hos Torvalla bil i Gustavsberg utanför Stockholm. ReporterMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Mars 202119min