Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Vetenskapsradion27 Mars 2023

Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.

I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.

I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.

20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.

I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.

Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.

Avsnitt(500)

Rymdmackar i omloppsbana – när ESA skissar framtiden

Rymdmackar i omloppsbana – när ESA skissar framtiden

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 maj 2025.Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

27 Aug 19min

Så restaureras en skog för bästa mångfald

Så restaureras en skog för bästa mångfald

Skog och natur restaureras för att förbättra läget för arterna. Här möter vi ekologen som forskar om hur skogens liv reagerar på de åtgärder vi gör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

26 Aug 19min

AI-driven precisionsmedicin ska öppna nya vägar i vården

AI-driven precisionsmedicin ska öppna nya vägar i vården

I projektet AI-driven precisionsmedicin samarbetar akademi och näringsliv för att göra stor skillnad för patienter med exempelvis cancer och olika neurologiska sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Precisionsmedicin är att skräddarsy behandlingar för varje unik patient. Tack vare nya teknologier kan numera miljontals celler effektivt analyseras var för sig, och den gigantiska mängden data kan användas för att träna AI-modeller. I en åttaårig storsatsning, koordinerad av högskolan i Skövde, samarbetar akademi och näringsliv för att kombinera bioinformatik och AI. Målet är tidigare diagnoser, bättre behandlingar och friskare liv för patienterna.Medverkande: Samuel Alsén/lead scientist CCRM Nordic Mölndal, Mikael Kubista/ MultiD Analyses AB Mölndal och Göteborgs universitet, Jane Synnergren/professor bioinformatik Högskolan i Skövde, Petter Björquist/forskare och VD Verigraft, Karin Jennbacken/forskare AstraZeneca Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

25 Aug 19min

Den här medicinska kompetensen behövs vid en framtida pandemi

Den här medicinska kompetensen behövs vid en framtida pandemi

Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

22 Aug 19min

Torsk och strömming får en andra chans på nytt labb i Studsvik

Torsk och strömming får en andra chans på nytt labb i Studsvik

Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 2/5–2025.Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

21 Aug 19min

Vår historia skrivs om – om den lilla stenplattan med uråldriga fotspår

Vår historia skrivs om – om den lilla stenplattan med uråldriga fotspår

Den var 70 centimeter lång, hade klor och långa tår,bör sett ut som en ödla och den levde för ungefär 355 miljoner år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 23/5-2025.Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 Aug 19min

Privata skogsägare och landskapsperspektiv viktiga när naturrestaureringslag ska genomföras

Privata skogsägare och landskapsperspektiv viktiga när naturrestaureringslag ska genomföras

Storskaliga försök pågår i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all natur inom EU, som är i behov av det, ska restaureras innan år 2030 – men hur? Svaret kanske kan finnas i Västerbotten.Där pågår storskaliga försök att restaurera skog. Bland annat längs med Umeälven där man försöker återskapa skogen så att den vitryggiga hackspetten ska trivas, och trivs den så trivs också många andra hotade arter.Vetenskapsradions Joacim Lindwall och Sara Sällström har besökt Ume älvdal för att få reda på mer om hur Umeå kommun och EU-projektet SUPERB försöker återskapa försvunnen natur längs de branta sluttningarna ner mot älven.Medverkande: Åsa Granberg, koordinator för projektet SUPERB, länsstyrelsen Västerbotten, Marlene Olsson, kommunekolog Umeå kommun och Mikael Lindgren, skogsägare.Reportrar:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seSara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

19 Aug 19min

Djurens outgrundliga blick

Djurens outgrundliga blick

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

18 Aug 19min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
sexet
det-morka-psyket
kvalificerat-hemligt-poddradio
rss-vetenskapspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
halsorevolutionen
medicinvetarna
vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet