Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Vetenskapsradion27 Mars 2023

Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.

I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.

I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.

20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.

I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.

Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.

Avsnitt(500)

Han flydde kriget: "Minnena är som en skräckfilm"

Han flydde kriget: "Minnena är som en skräckfilm"

Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Maj 202219min

Ukrainare på flykt – så viktig är hjälpen från frivilliga svenskar

Ukrainare på flykt – så viktig är hjälpen från frivilliga svenskar

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon. Det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Maj 202219min

Historien bakom NATO:s expansion efter Kalla kriget

Historien bakom NATO:s expansion efter Kalla kriget

Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

10 Maj 202219min

Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet

Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet

Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

9 Maj 202219min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
sexet
det-morka-psyket
kvalificerat-hemligt-poddradio
rss-vetenskapspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
halsorevolutionen
medicinvetarna
vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet