Airbnb och diskrimineringen
Kaliber3 Okt 2016

Airbnb och diskrimineringen

Många hyr idag rum eller lägenheter via airbnb när de är på semester. Den populära uthyrningssajten där privatpersoner kan hyra av andra privatpersoner runt om i världen. Men gäller det här för alla?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Betalar du med kreditkort? En eller två personer i rummet?

– Två.

– Här är nyckeln.

– Frukosten är i frysen, brödet hänger vi på dörren.

(– You pay with your credit card? Will you have one or two persons in the room?

– Two.

– This is the key.

­– The breakfast in the fridge, the bread on the door.)

Det här är Tim Davis, han har just landat efter flygresan från USA och checkar in på det här hotellet i en förort i södra Stockholm.

Tim är systemutvecklare och DJ. Han bor i vanliga fall på Manhattan i New York men reser över hela världen för att spela på klubbar. Han har just kommit från Arlanda. Det här är första gången som han besöker Sverige. I kväll ska han spela på en klubb på Östermalm.

Hotellet som vi är på håller på att renoveras, överallt är byggnadsställningar och färgburkar, det ser mest ut som en byggarbetsplats. Det var inte så här han hade tänkt sig att bo. Han hade tänkt hyra en hel lägenhet i centrala Stockholm via bokningstjänsten Airbnb.

– Jag brukar på vandrarhem när jag reser, men bestämde mig för att göra något annorlunda. Jag kollade inte efter vandrarhem i Sverige, utan vill pröva Airbnb. Jag tyckte det var en bra idé att spara lite pengar och få en hel lägenhet för samma pris som ett hotell, säger Tim Davis.

(– I usually stay as hostels when I travel, but decided to try something different, I didn’t look at hostels for Sweden, I wanted to try Airbnb. I thought it was a good idea to save some money and get a full apartment for the same price as the hotel.)

Airbnb är en webbaserad tjänst där privatpersoner kan hyra rum eller hela hem av andra privatpersoner runt om i världen. De som vill hyra eller hyra ut skapar en profil med bild och namn på sidan.

Det snabbt växande förtaget Airbnb finns idag i 191 länder och har över två miljoner boenden att erbjuda. Det betyder att företaget är har betydligt fler rum och finns på fler platser än världens största hotellkedja Marriott.

"Efter ett tag började jag se ett mönster"

Det finns flera liknande tjänster, men ingen av konkurrenterna är i närheten av Airbnbs storlek. I Stockholm, Göteborg och Malmö har uthyrningen ökat explosionsartat de senaste åren. I Sverige finns idag över 13 000 värdar.

Airbnb erbjuder dig att boka boenden från lokala värdar och upplev en plats som om du verkligen bodde där. Men gäller det här erbjudandet för alla?

Vad händer när vi med hjälp av namn och bild får välja vem som ska hyra vår lägenhet eller utföra tjänster i vårt hem? Hur spelar fördomar in när företag som Airbnb låter privatpersoner låna eller hyra saker av varandra?

Är den här nya hyllade delningsekonomin lika öppen för alla?

I dag handlar Kaliber om Tim som inte lyckades boka en lägenhet i Stockholm, om Kristen som stötte på problem i Argentina och om svenska Sara som lever i Sverige men ständigt tvingas fundera över om hon utsätts för diskriminering. Vi kommer att undersöka den här frågan både här i Sverige och i USA där tjänsten startades.

Hemma i New York hyr Tim Davis ut ett rum i sin lägenhet via Airbnb till turister från hela världen och i somras skulle han alltså själv testa tjänsten i Stockholm.

– Men i Stockholm fick jag bara nej, folk som sa att datumen inte var tillgängliga, att de skulle åka nästa dag, säger Tim Davis.

(– But in Stockholm I was just getting a lot of people who said that the dates was not available, that they were leaving the next day.)

När man kontaktar en värd har de flesta värdar möjlighet att välja om man vill erbjuda sitt hem eller inte till den som frågar och alla Tim kontaktade avböjde hans förfrågan och sa att det inte var ledigt hos dem.

­– Efter ett tag började jag se ett mönster. Jag skickade ut 15 olika förfrågningar och alla sa nej, men jag noterade också att datumen fortfarande var kvar på webbsidan.

(– After a while I was starting to see a pattern, I was sending out 15 different requests, and all of them were declined. But I also noticed that the dates were opened at the website.)

Efter att ha kontaktat 15 värdar på Airbnb men blivit avböjd av alla började Tim undra vad det var frågan om. Men han såg även att flera värdar lät lägenheterna ligga kvar på webbsidan som lediga. Tim Davis började misstänka att anledningen till att alla värdar nekade honom att hyra var hans hudfärg.

– Jag har aldrig varit i Sverige, så jag började undersöka: är det okej att åka dit? Kommer det bli problem? Kommer det bli ett stort problem för mig att vara där som är svart man?

(– I have never been to Sweden and so I started to researching: is it ok to go there? Is it, are there going to be problems? Is there going to be a big problem for me to be there as a black man? )

Han började undra om det är säkert för honom som en svart man att besöka Sverige.

– Som svart man i USA upplever du någon form av rasism varje dag, så du blir hårdhudad, och jag brukar inte låta mig påverkas av det här, säger Tim Davis, annars kan du aldrig njuta av livet.

(– As a black man living in America you almost experienced some level of racism almost every day, so you almost get a thick skin for it so if you let it get you down, then you will never enjoy life.)

– Men det lämnar en dålig eftersmak. Du är en person med goda intentioner, du vet att du är en DJ, du tycker det ska kul att åka, och så får du inget varmt välkomnande av Airbnb.

(– But it does leave a bad taste in your mouth, you are a person with a good intention, you know you are a DJ, you are excited to come, and you are not getting such a warm welcome from Airbnb.)

Men hur kan Tim Davis vara så säker på att det handlar om rasism, det kan ju vara något annat som gör att ingen vill hyra ut sin bostad till honom?

Vi bestämmer oss för att testa själva. Påverkar din hudfärg din möjlighet att hyra?

Vi får hjälp av totalt sju personer, både män och kvinnor, som lånar ut sina Airbnb-konton till oss eller låter oss skapa nya konton i deras namn. En av dem är Sara, som är 25 år, utbildad undersköterska och bor i Stockholm. Så här förklarar hon varför hon vill hjälpa oss.

– För att jag bär på en kropp som svart kvinna och jag stöter på olika händelser i mitt liv och jag vill kunna se om det här också är någonting som stämmer in på just det här scenariot då.

Har du någon gång känt dig, misstänkt, trott, vetat att du blir diskriminerad?

­– Ja det har hänt några gånger att man får glåpord skriket efter sig på sta’n att det är någon som kommer fram och puttar på en bara man står vid perrongen, eller det kan vara blickar, sådana grejer liksom. T ex om man går i affären och det är ngn efter en som sådana grejer kan man inte ta på, om jag ska handla smink eller kläder. Någon går bakom en.

Vad händer i dig när sådana saker händer?

– Man känner sig förminskad först och främst, man känner sig att man får ta ett ansvar, man får aldrig liksom vara en enskild individ, man bestraffas som ett kollektiv fast man är en person och man får ta alla andras fördomar om en folkgrupp, man får aldrig vara en enskild individ, det tycker jag är tufft.

Under tiden vi gör det här testet så åker vi till USA – för där har den här frågan fått mycket uppmärksamhet i år.

Vi kontaktar en värd i New York via Airbnb, och vi får ja direkt. När vi har landat tar vi taxi till adressen som vi fick på sms.

Vi ska bo hemma hos ”Andrew” på Manhattan. Vi har betalt via bokningssajten, men pengarna får Andrew via Airbnb först 24 timmar efter att vi checkat in utan att vi anmält några problem.


Det är bra pengar helt enkelt.

Nu står vi på en trottoar och väntar på en man vi aldrig träffat, men som vi ska dela lägenhet med den här veckan. Det känns lite nervöst, trots att vi har sett på tidigare gästers recensioner av det här boendet att alla som bott här verkar supernöjda. Vi har skickat sms att vi är på plats.

– Ledsen att jag är sen.

Inga problem!

– Hur är läget?

Bra.

– Har ni väntat länge?

Nej, bara fem minuter.

(– Sorry I’m late

No problem

How is it going?

Where you here long?

Only five minutes)

Andrew tar oss med in genom en tung plåtdörr full med klotter in i en trång hall och upp för två branta trappor. Vi kommer in i lägenheten med två sovrum. Lägenheten är inredd med tunga creméfärgade sammetsgardiner och antika möbler. I ett kök i med träluckor och lantlig känsla står alla tänkbara köksmaskiner.

– Välkomna! Det här är ert rum, det här är sköldpaddornas. Bry er inte om dem, säger Andrew.

(– So Welcome, obviously this is your room, this is the turtles don’t mind them.)

I det ena rummet sover han och det andra ska vi sova.

– Jag ska visa lite i rummet först. Lamporna har dimmer. Här finns en make up-spegel och här är handdukar. Luftkonditioneringen kan ni stänga av och på.

(– I’ll show you your room first …so there is these two lamps and then there is sealing light in behind there, it’s a dimmer. There is a makeup mirror and there is towels in there.The air-condition you can turn it off and on.)

Andrew visar oss runt i lägenheten och berättar allt fungerar. Han säger att han har hyrt ut ett rum i sin lägenhet på det här sättet i drygt ett år. Varje vecka kommer det nya personer från hela världen hit och han verkar älska det.

– Alla som kommer hit är på sitt allra bästa humor och är verkligen uppspelta över att vara i New York, så det är mycket kul och ger energi med alla de här människorna från hela världen omkring sig.

(– Everybody is on their best behavior they are really exited to be in New York – so it’s a lot of fun in sense of the energy it brings into your life and then you meet all of these exciting people around the world that invites you to come and stay with them.)

Men så tjänar han också en hel del pengar på detta.

– Det är bra pengar helt enkelt.

(– The financial reward for doing this is significal.)

Hans hyra på 2 800 dollar, d v s ungefär 24 000 kr i månaden betalas helt av uthyrningsverksamheten. Dessutom går han motsvarande drygt 10 000 kr plus varje månad.

– Jag gör 4000 dollar i månaden, så det är nästan 50 000 dollar per år, säger Andrew.

(– It’s 4000 a month basically, is how much I am making, so that’s almost 50 000 dollar a year.)

50 000 dollar alltså runt 420 000 kronor per år säger Andrew att han tjänar på att hyra ut ett rum i sin lägenhet på Manhattan. Då är det kanske inte så svårt att förstå varför Airbnb har blivit så stort i New York. Men det har även skapat en hel del debatt, om att riktiga jobb hotas inom hotellindustrin och om att bostadsbristen i sta’n påverkas av att folk hyr ut så här till turister istället för till folk som verkligen behöver någonstans att bo.

I Berlin förbjöd man nyligen korttidsuthyrning av hela lägenheter. Och så fungerar det även här i New York. Därför har vi valt den här lösningen - att hyra ett rum hos en person som bor kvar i lägenheten. Men trots att det är olagligt finns tusentals hela lägenheter att välja på när vi tittar runt bland objekten på sajten.

Så vi bor alltså lagligt. Men Andrew som vi bor hos, han har inte tillstånd från sin hyresvärd att hyra ut så här, så om det kommer fram kan han förlora sitt hyreskontrakt. Därför vill han inte att vi använder hans riktiga namn i det här reportaget.

Bara några kvarter från Andrews lägenheten bor Tim Davis som upplevde sig diskriminerad i Stockholm och som vi träffade i somras. Vi går dit för att höra hur han bodde under resten av sin Europa-turné.

Hej!

Hallå!

– Hej Maria, trevligt att träffas.

( Hi!

Hello!

­– Maria hello, nice to meet you. )

Han bor i en lägenhet på 24:e våningen med en fantastisk utsikt över Manhattan.

– Det här är förmodligen den bästa utsikten i världen!

Ja, vilken utsikt!

(This might be the place with the best view in the world!

Yeah!

What a view!

How are you?

Good!)

Tim, som går under artistnamnet DJ Justice spelar några av sina favoritmixar för oss.Han har just kommit hem ifrån Europa där han har bland annat spelat på klubbar i Amsterdam, Berlin och Ibiza. Men då valde att bo hotell, säger han. Efter problemen som han haft med Airbnb i Sverige ville han inte riskera att bli nekad boende igen.

– Jag kunde inte ta det, att någon skulle säga att de här datumen inte var lediga när jag redan var på väg. Så jag bokar hotell, ger dem mitt kreditkortsnummer, kommer dit, får nyckeln. Det är väldigt förutsägbart, men det var så jag gjorde under hela min resa.

(– I couldn’t deal with any type of discrimination, that somebody said, no these dates are not available because I was already on my way there. So I book a hotel, give them my credit card, show up, they give you the key, it is all very predictable, so I did it under my whole journey.)

Tim Davies historia är inte unik och faktum är att det till och med forskats om i fall värdarnas uppfattning om gästens etnicitet kan påverka möjligheten att få hyra rum eller lägenhet via Airbnb.

"Airbnb har designat sin plattform så att diskriminering möjlig"

Forskaren Ben Edelman, har tillsammans med några kollegor på Harvard Universitetet i Boston, gjort en studie som visar att det är lättare att få hyra rum och lägenhet via Airbnb om värden tror att man är vit. Forskarna skapade över 6 000 låtsaskonton utan foton, men med namn som är stereotypa för svarta eller vita i USA.

Testet visade att förfrågningarna från konton med typiskt afro-amerikanska namn hade 16 procent svårare att få hyra rum eller lägenhet via Airbnb. En siffra som Ben Edelman menar skulle vara 0 procent om du bokade ett hotellrum via en bokningssida på nätet och bara behöver fylla i dina kreditkortuppgifter.

­– Airbnb har designat sin plattform så att diskriminering möjlig, eftersom man kräver namn och starkt uppmanar sina användare att ladda upp ett foto på sitt ansikte, säger Ben Edelman, Airbnb har alltså gjort problemet till fakta.

(– Airbnb has designed its platform in a way that makes discrimination likely.

– So Airbnb has put this problem into fact, into a fact by creating an environment where guests are required to reveal racial sensitive information.)

Efter att Harvardstudien presenterades i december förra året ville Airbnb inte göra någon stor sak av det. Deras svar var i princip att diskriminering, det är ett samhällsproblem som följt med till deras sida.

Men under våren och sommaren har allt fler personer i USA börjat dela sina berättelser på bloggar och i sociala medier under hashtaggen Airbnbwhileblack. Där finns berättelser om allt från en konstig känsla till rent rasistiska påhopp från värdar som avbokat gäster med hänvisning till deras hudfärg.

I maj i år så stämde 25-åriga Gregory Selden Airbnb efter att han nekats att hyra ett ställe i Philadelphia som han sedan kunde boka med ett fejkat konto med en profilbild av en vit man.

Frågan om rasism har blivit ett PR-problem för Airbnb i USA och i somras tog företaget kontakt med experter och knöt flera konsulter till sig för att göra en handlingsplan.

En av dom som har fört samtal om detta med Airbnb finns i Washington, så vi åker dit till ”The Lawyers' Committee for Civil Rights under Law”, som är en medborgarrättsorganisation som grundades av president John F Kennedy på 60-talet och som bland annat jobbar med diskrimineringsfrågor. Vi träffar Kristen Clarke, president på ”The Lawyers' Committee for Civil Rights under Law”, och hon börjar med att berätta om hur hon själv misstänker att hon utsatts för diskriminering på Airbnb.

– För två år sen ungefär när jag och min skulle åka till Argentina och Buenos Aires.

(– About 2 years ago I was taking a trip to Argentina to Buenos Aires.)

Gång på gång nekades hon att hyra ställen som fortsatte att annonseras som lediga.

– Det gjorde mig oroad. Som en medborgarrättsjurist och afro-amerikans kvinna vill jag förvissa mig om att jag behandlas med värdighet.

(– It made me feel unsettled – as a civil rights lawyer and as an Afro-American women I want to make sure that I am treated with dignity. If I am spending my money somewhere that I am spending it and being respected.)

Till slut hittade hon ett ställe att bo på, men hon kunde inte släppa tanken på att hon hade blivit nekad på grund av sin hudfärg.

– Det måste varit min hudfärg som fick dem att säga nej.

(– It had to be my race which made them turning me down.)

Precis som Tim är hon inte så sugen på att använda Airbnb efter den här erfarenheten.

Men borde inte alla ha rätt att själva bestämma vilka som ska komma in i deras hem, frågar jag Kristen Clarke.

– Alla har ju rätt att bestämma vem som ska komma in i deras hem, till exempel bara studenter eller kvinnor, men i samma ögonblick som du bestämmer dig för att tjäna pengar på det och ingå i delningsekonomin måste man följa lagen, säger hon.

(– Everybody has the right to decide who they let in to their private home, just women or students but the moment that you decide to profit of that decision and to make money and to enter the sharing economy rules have to apply.)

I USA är det medborgarrättslagarna från 60-talet som reglerar att du inte får neka att sälja någon varor eller tjänster på grund av deras hudfärg. I Sverige är det diskrimineringslagstiftningen som reglerar att man inte får missgynna någon på grund av deras hudfärg när man handlar med varor och tjänster.

– Vi kan inte ignorera det här. Kampanjen #airbnbwhileblack har satt ljuset på det här problemet. Det är inget isolerat problem. Många svara användare räknar med detta.

(– Discrimination is not a problem that we should ignore when it rears its ugly head and airbnbwhileblack, the social media campaign that is shining a spotlight on this problem makes clear that this is not an isolated problem. There is many black users who encounters that. )


Kristen Clarke menar att vårens kampanj på sociala medier, #airbnbwhileblack, har effektivt har belyst de problem som Airbnb har med diskriminering, och att Airbnb som ett stort globalt företag borde göra allt de kan för att stoppa detta, menar hon.

Det som borde spela roll är ju vad en person säger och vad andra värdar har för erfarenhet av den personen sedan förut. Hon tycker att Airbnb låter fotot och namnet spela för stor roll i uthyrningsprocessen.

Men hur gick det då med vårt eget test hemma i Sverige.

"Tyvärr är det inte ledigt då”

Vi träffar Sara igen. Hon är en av dem som lånat ut sitt Airbnb konto till oss.

Vad tror du att det här testet kommer att visa?

– Jag vill ju att det här testet kommer att visa att det är lika för alla som handlar på Airbnb men jag tror ju magkänslan säger att jag kommer särbehandlas.

Vi har alltså fått låna flera användares Airbnb-konton i Sverige. Kontona innehåller bara namn, bild och bostadsort, men inga tidigare recensioner eller presentationer.

Vi började med att använda de svarta personernas konton och frågade 200 Airbnb-värdar i Stockholm, Göteborg och Malmö om deras objekt var ledig några specifika datum.

Av dem svarade lite mer än hälften ja, här ser vi alltså ingen diskriminering alls.

Men resten då de som svarade nej eller inget alls, det är ju de som vi är intresserade av här. Skulle de ha gett en annan person ett annat svar?

Vi frågar dem som har svarat nej igen – men nu från ett konto som tillhör någon av testpersonerna som är vita, och som är blonda och blåögda - snabbt svarar nästan var tredje ja.

Av dem som svarade nej i första omgången, så ändrade sig alltså var tredje person.

Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att problemen med diskriminering på Airbnb tycks finnas även här i Sverige. Och att det finns en mycket större risk att drabbas av diskriminering på Airbnb jämfört med om man bokar boende på ett hotellrum via en bokningssida som till exempel booking.com eller expedia.com, där du bara behöver ett kontokort.

Så här svarade några av värdarna som först sa nej till vår svarta testperson.

”Nej tyvärr, vänner kommer på besök.

Tyvärr kommer vi inte att vara hemma dessa datum.

­Nej tyvärr är inte bostaden tillgänglig, hade glömt att ändra i kalendern.

Jag är ledsen men vi kan inte då.

Ledsen men jag måste vara hemma då.

Tyvärr är det inte ledigt då.”

Och så här lät samma värdar när en vit person upprepade frågan.

”Ni är mer än välkomna.

Absolut, det funkar bra. Välkommen!

Absolut den är ledig.

Det är ledigt, bara att boka.

Ni är hjärtligt välkomna att bo i vår lägenhet under dessa datum.

Det ordnar vi, vilken tid kommer ni på fredag?”

Svårast att få hyra är det för de svarta männen. Det är lite lättare för de svarta kvinnorna att få hyra men av dem är det Sara som bär slöja som oftast blir nekad att hyra något.

Vad är dina spontana tankar när du har hört detta?

– Ja, helt ärligt jag är jätteupprörd, det är bara en, det är en så’n äcklig känsla att vet du vad, någon tycker någonting om dig fast du aldrig har sett mig i hela ditt liv inte pratat med mig, det är fett hemskt, helt ärligt.

När vi går igenom testet får Sara tårar i ögonen.

– Det är bara ett bevis på att mänskligheten är så, vi människor vi utsätter andra människor för saker som vi inte ens vet att vi gör, även om det är undermedvetet eller inte men vi tänker inte på att det faktiskt är en människa som sitter där så du känner inte den, det är en hemsk känsla faktiskt och att behöva bära med sig den hela sitt liv, man anpassar sig, men det är en jobbig känsla.

Men vad säger Airbnb om det här då?

Vi har under flera veckor försökt få en intervju med någon av företagets representanter i Norden eller i USA. De har avböjt att medverka, men de är medvetna om att det förekommer diskriminering på deras plattform.

Så här lät det när en av företagets grundare Brian Chesky pratade om detta i somras i amerikansk TV:

”Vi var sena på den här frågan. Vi var så fokuserade på tilliten och säkerheten, vi ville att alla ska måste ha en verklig identitet, så tilliten och säkerheten gjorde att vi riktade in oss på andra kriser och när vi gjorde det tappade vi fokus på den här viktiga frågan.”

(“You know, I think that we were late on this issue. I think that we were so focused on the notion of trust and keeping people safe, we wanted everybody to have a real identity, make sure, because we were responding to other crises, of trust and safety, and while that happened we took our eye of the ball of this incredibly important issue.”)

Resultatet av att Airbnb fokuserade på den här frågan nu under sommaren blev en rapport som publicerades nu i september. Det är även den rapporten som man hänvisar till när vi vill ha en intervju. Där ber man om ursäkt för att ha agerat långsamt i den här frågan.

Det ska bli enklare att anmäla om man upplever sig diskriminerad, Airbnb tar på sig att försöka ordna ett annat boende i sådana fall och värdarna ska kunna gå en webbaserad kurs om fördomar. Dessutom vill man få fler att gå med på att man kan boka boende hos dom direkt utan att först få ett godkännande av värden.

Kristen Clarke på ”The Lawyers' Committee for Civil Rights under Law”, tycker att det här är ett viktigt steg i rätt riktning men inte tillräckligt.

– Jag tycker inte att man ska visa bild och namn förrän man bokat, säger Kristen Clarke.

(–I think that it should no longer require people disclose photos and names prior to reservation.)

Foto och namn är bara viktigt när man väl har bokat säger hon. När man låter värdarna se hudfärgen på den som de tänker hyra ut till, om personen ifråga har slöja eller turban kan de leda till diskriminering och det måste vi få bort ur processen, menar Kristen Clarke.

– Det är viktigt att veta vem du ska lämna nyckeln till när en reservation har gjorts, men den informationen behöver man ju inte lämna innan reservationen är bekräftad. Det är där jag tycker Airbnb ska börja.

(– It’s important to know who you are going to hand your key out to when’s a reservation is in place but there is no need why that information should be revealed to host prior to confirming a reservation so that’s where I think that Airbnb need to start.)

Vi pratar om att Airbnb inte är det enda företag som förmedlar varor och tjänster med namn och bild på säljare och konsument inom den växande delningsekonomin. Men som ett av de största och mest kända företagen menar Kristen Clarke att de har ett särskilt ansvar.

–När vi tillåter för mycket diskretion, historiskt sett har det visat sig att det är då diskriminering visar sig. Så det här är ett gyllene tillfälle för Airbnb att ta täten och bli en förebild för andra företag inom delningsekonomin.

(– When you allow people come and choose who can come and stay, clean your house, bring you food. When we allows too much discretion – historically that’s when we see discrimination coming to play – so this is a real moment for Airbnb to be the leader that’s it wants to be and take action that will help make it a role model for other companies in the sharing economy space.)

Hon lyfter fram företaget UBER som ett positivt exempel i det här sammanhanget. I deras app som gör att man kan beställa en taxitjänst i mobilen ser föraren och resenären inte varandras namn förrän beställningen är gjord.

Flera svarta kändisar har hyllat appen på sociala medier för att det är lättare för dem att beställa en bil på det här sättet. I New York stoppar man ju de traditionella gula bilarna på gatan och många, särskilt afroamerikanska män upplevde svårigheter med detta.

Även Ben Edelman som forskar om det här på Harvard Universitetet menar att bilderna och namnen måste bort om man på allvar vill få bort diskrimineringen:

–Policyn verkar vara att frågor om public relations är mer i fokus än att komma till rätta med diskriminering. Det viktiga är god PR.

(–This policy looks that it was designed more with public relations questions in mind and less on mind on actually fixing discrimination. Looks like it was designed to get good PR, and it did get some good PR. But was it designed to fix discrimination? To stop discrimination from accruing and to do that as quickly and thoroughly as possible? I would say no.)

Men Airbnb säger att de ska experimentera med att minska bildernas betydelse. Det här är alldeles för vagt menar Ben Edelman.

–De lovar inte att agera utifrån vad experimentet visar och de lovar definitivt inte att det blir några resultat.

(–They don’t promise to actually act on the result of the experiment, they certainly don’t promise that their experiment will have any particular results.)

Men skulle värdarna inte skrämmas bort om man plötsligt var tvungen att säga ja eller nej till någon som man inte sett? Det tror inte Ben Edelman.

–Airbnb är kommersiellt, det är designat för att tjäna pengar till värdarna, värdarna kommer vara nöjda med vilket system som helst som göra att de tjänar pengar. Och det här är själva slutsatsen. Om Airbnb verkligen skulle vilja genomföra förändringar så skulle de kunna stoppa diskriminering. Men det har bestämt sig för att inte göra det.

(–You know, Airbnb is a commercial service, it’s designed to make money for the host, the host will be happy with any system that continues to give them money. And this is the real bottom line, seems to me like Airbnb could really press this change throw if they really wanted to stop discrimination. But they decided not to. )

Både Ben Edelman och Kristen Clark menar att Airbnb måste ta ansvar för hur man konstruerat sin plattform och att det är de som har möjligheten att förändra det här genom att ta bort namn och bild ur processen. Men samtidigt är det ju värdarna som fattar beslutet att säga ja eller nej.

När vi frågar den svenska diskrimineringsombudsmannen, DO, får vi svaret att det är värden som man skulle kräva på skadestånd ifall DO fick in ett sådant här ärende.

Normalt är den privata sfären undantagen diskrimineringslagstiftningen, men om man lägger ut sin lägenhet eller ett rum på en kommersiell sida som Airbnb och tar ett pris som motsvarar ett hotellrum, skulle det räknas som att man säljer en tjänst, och omfattas av lagen enligt DO. Men än så länge har detta inte prövats rättsligt i Sverige (med airbnb alltså).

Men vad säger värdarna själva? De som sa nej till våra testpersoner. Vi ringer upp några av dem för att höra, men ingen vill berätta om det här i radio. Några får vi ändå prata med en stund, men ingen av dem vill kännas vid någon diskriminering, i alla fall inte att det har skett medvetet.

Vår värd i New York, Andrew, har hört talas om problemen med diskriminering, men samtidigt så menar han att när man släpper in någon i sitt hem är det viktigt att man känner att man har kontroll.

–Som värd måste du tillåtas ha total kontroll över de här situationerna, och om du får se en person som du inte tror du vill hyra ut till ska du helt enkelt kunna neka.

(–As a host you are allowed to sign off who you allowed to stay there you are in total control of the situation so if you see people that you don’t think you wane host you can simply deny them.)

Och det här är också skälet till att Airbnb inte vill ta bort foton ur processen, de menar att det är en för viktig del i processen att skapa tillit.

Hemma hos Tim några kvarter därifrån fastnar vi vid det stora fönstret och tittar på utsikten.

Och även om Tim Davies tappade lust att själv hyra boende via Airbnb säger han att kommer han fortsätta erbjuda turister att hyra ut ett rum i hans lägenhet via tjänsten. Men värdarna borde fundera över sin världsbild, menar han.

–Konceptet är svinbra och visst det är någons hem vi pratar om så det är ju den personen som i slutänden måste bestämma vem man vill släppa in i sitt hem. Men på samma gång måste de förstå att världen är väldig uppdelad, de borde vara lite mer accepterande mot folk som reser. Du vet aldrig vem du möter. Det finns många härliga människor runt om i världen och om du begränsar dig till människor som bara ser ut som du, kan du verkligen gå miste om härliga människor och riktigt bra konversationer, avslutar Tim Davis.

(–I think that the concept is great and there is someone’s home so in the end of the day they get to decide who they want to let in in their house but in the same time they should understand that the world is a very diverced place, they should be a little more accepting of people that travels.

You never know who to meet. It is a really big world out there and there is a lot of great people out there and if you restrict yourself to people who just look like you, you could really missing out some really great people, and some really good conversations.)

Reportrar: Maria Ridderstedt och Karin Wettre

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Avsnitt(590)

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig ökning av strypvåldSara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.Han tog också stryptag på dig?– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september är i kapp.– Jag blir tyvärr inte förvånad när jag hör det för jag upplever att vi har rört oss mot en normalisering av strypvåld som är bokstavligt talat livsfarlig och där behöver vi verkligen agera, säger Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister.Bättre dokumentation behövsBrita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.Reporter Lisbeth Hermansson.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

23 Sep 202430min

Klimathus i lågor – storbranden på Lindängen

Klimathus i lågor – storbranden på Lindängen

Alex och Esther hamnade mitt i en brand som egentligen inte borde kunna sprida sig. Det handlar om populära modulhus i trä, där elden tar sig in i väggarna mellan lägenheterna. Trots larm får husen fortsätta att byggas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hundratals bostadslösa efter bränder i klimathusDen 10 augusti 2023 börjar ett femvåningshus brinna på Lindängen i Malmö.Elden sprider sig snabbt, på bara någon timme har hela vindsvåningen brunnit ner. Räddningstjänsten kämpar med att släcka branden men det är som att elden hela tiden får fyr på nytt.Huset är byggt av moduler i trä och elden letar sig ner i stommen, via hålrummen mellan lägenhetsmodulerna. Det brinner i väggarna.”Det är ett nytt fenomen som jag inte har varit med om, att det kryper så långt ner som till tredje våningen.” Så säger insatsledare Magnus Khölin på räddningstjänsten Syd.Räddningstjänsten får leta efter elden med värmekameror, och skadorna hinner bli så stora att huset måste rivas.Lindbäcks modulhus i trä har brunnit på flera platserKaliber och P4 Malmöhus granskning visar att branden inte är den första. Hus har brunnit och förstörts i både Uppsala och Luleå och hundratals har tvingats lämna sina hem. Det är samma företag, Lindbäcks, som byggt husen.Trots att räddningstjänst och forskare larmat om risken med bränderna sedan 2013 så har företaget fortsätt att bygga hus med hålrum. Tusentals lägenheter finns över hela Sverige. I flera fall har det uppdagats att husen har brister i brandskyddet som åtgärdats. Men man fortsätter bygga, Stefan Lindbäck är VD för Lindbäcks Group:”Jag tror det är lite för naivt att tänka att vi stannar upp med utvecklingen. Däremot så är det viktigt att se till att de lösningar vi gör är robustare än vi gjorde igår”, säger han.Han poängterar också att husen följer Boverkets byggregler. Dessutom har de utvecklat metoden för kontroller av brandtätning så att brister inte ska finnas i nya hus.Nu ändrar Boverket byggreglerna, hålrum där brand kan spridas blir förbjudet. Men reglerna gäller inte för de tusentals bostäder som redan finns.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play.Reportrar Elsa Henriksdotter, Kaliber och Dusan Marinkovic, P4 Malmöhus.

16 Sep 202429min

Så gick det: Fler utrymningsvägar på Oceana utreds, spårsändare till skyddade personer stoppade och visselblåsare frias från dataintrång

Så gick det: Fler utrymningsvägar på Oceana utreds, spårsändare till skyddade personer stoppade och visselblåsare frias från dataintrång

Kommer brandskyddet på Lisebergs vattenland Oceana ändras? Hur gick det för den visselblåsande socialsekreteraren Rikard? Och har Skatteverket skärpt sina rutiner när det gäller post till skyddade personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lisebergsbranden och badtornet som blev en dödsfällaNär Lisebergs vattenvärld Oceana, som skulle öppnats nu i sommar, förstördes i en kraftig brand i februari undersökte Kaliber tillsammans med P4 Göteborg hur brandskyddet under byggtid såg ut – och vi kunde visa att de inte fanns några utrymningsvägar i de övre delarna av tornet. Det här var en granskning som publicerades i mars. Nu utreder Liseberg hur Oceana kan bli säkrare vid en ev återuppbyggnad.– Vi jobbar ju med tredjepartsgranskningar, brandskyddsdokumentation. Det är klart att all information ingår ju i den utredningen, också det som de experter ni har pratat med har kommit fram till, säger Lisebergs vd Andreas Andersen.Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändareSäkerheten för Skatteverkets tjänst där de ansvarar för post till dem som har skyddade personuppgifter har skärpts. Det visar Kalibers granskning, där redaktionen för andra gången testat postförmedlingstjänsten genom att skicka spårsändare till personer med skyddade personuppgifter.– Det är ju avgörande för att man inte ska bli röjd. Det känns som att de verkligen lagt resurser på rätt ställe i det här fallet. Det känns jättebra och hoppfullt, säger en av kvinnorna som var med på testet.Den tystade stadenFör ett år sedan avslöjade Kaliber att flera orosanmälningar som polisen skickat till socialtjänsten i nordöstra Göteborg hade försvunnit. Orosanmälningarna gällde en 14-årig kille, vars familj är en del av ett känt släktbaserat kriminellt nätverk i Göteborg. Enligt polisen var det nio orosanmälningar som vare sig hade registrerats eller utretts.Nu har socialsekreteraren som lät blir att registrera anmälningarna dömts till 30 dagsböter för tjänstefel i ett så kallat strafföreläggande.De tystade larmen före polismordetHösten 2023 granskade Kaliber vad socialtjänsten gjort innan det uppmärksammade mordet på polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Då berättade visselblåsaren Rikard, som vi kallade honom, att socialtjänsten agerade alldeles för tamt när det fick in allvarliga orosanmälningar på unga gängkriminella, som hade kapacitet att döda människor.Rikard hade fått sparken för att arbetsgivaren sa att han hade gjort olagliga slagningar i deras datasystem. Själv menade Rikard att han varit för obekväm för arbetsgivaren för att han ifrågasatte hur socialtjänsten hanterade orosanmälningar på unga gängkriminella.Rikard polisanmäldes av arbetsgivaren och åtalades för dataintrång. I april friades han. Göteborgs tingsrätt menade att åklagaren inte lyckats visa att slagningarna inte hade med Rikards arbete att göra.– Det kändes jätteskönt att det blev en friande dom.Lyssna på Kalibers säsongsavslutning, där flera granskningar följs upp. Lyssna här eller i SR Play.

27 Maj 202429min

Andnöd – När luften tar slut | Del 4

Andnöd – När luften tar slut | Del 4

Det kommer ett besked om dödsolyckan men är det hela sanningen? Del 4. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Några dagar efter att Pär Erlandsson dött i samband med ett reparationsarbete i Göteborgs skärgård hittas en anonym lapp på ett skrivbord på dykarskolan.”Det tar lång tid att åtgärda trasig utrustning, man fortsätter att använda utrustning som man vet är dåligt och trasig, utrustning för reservdykare saknas fler gånger”Lappen kommer från en dykelev som gjort praktik på samma företag som Pär Erlandsson dök för: Svensk Sjöentreprenad.Dykare nära att döBara enstaka olyckor och tillbud går att hitta i den offentliga statistiken. Men Per Almbratt har länge misstänkt att det är något som inte stämmer. Han hör mycket från sina gamla elever.– Men det är ord mot ord, säger han.Det är en typ av händelse som återkommer, det bildas en ispropp där luften går in i hjälmen – och luften stryps.– Det är ju självklart livsfarligt. När det går bra, så går det ju bra, men när det inte går bra, så dör man ju, säger Jens Rosendahl som är huvudskyddsombud i dykkoncernen Marcongruppen.Kaliber pratar med över 100 dykare och över hälften vittnar om allvarliga händelser. Flera berättar om när de trott att de skulle dö. Men bara enstaka tillbud går att hitta hos Arbetsmiljöverket.Arbetsgivarorganisationens ordförande Jörn Ryberg säger att man anmäler alla allvarliga incidenter, men att exempelvis luftstopp inte är en allvarlig incident.Kollegorna vill ha svarI slutet av april 2024 kommer ett besked från Statens Haverikommission. De kommer inte att inleda en utredning om Pärs död, de bedömer att dödsfallet orsakats av ett sjukdomsfall.Men Pärs kollegor har farhågor om brister i den utrusningen som han använde – kan Pär ha fått en frysning i andningsluften?– En av oss har dött. Då tycker inte vi inte att det är rimligt att man lämnar den frågan outredd, säger Jens Rosendahl.Del 4 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd.Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson.Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren.

20 Maj 202432min

Andnöd – Pär | Del 3

Andnöd – Pär | Del 3

Dykaren Pär Erlandsson ska laga en propeller på ett fartyg när han säger i kommunikationen att han inte kan få luft. Sedan tappar de kontakten. Dykarna kräver svar - varför dog deras kollega? Del 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kall och blåsig kväll– Det är ett par kilometer, skulle jag säga, minst, till närmaste land.Det blåser och det är kallt. På dykbåten står William Brown och går igenom utrustningen som ska användas i en nödsituation. Bara för säkerhets skull.– Det är inte bra. Men man blir van med att det är så det ser ut.Det är två luftflaskor, som vanligt.– Det händer aldrig någonting, det händer aldrig någon olycka. Det har aldrig behövts, säger William.Han blir avbytt av den rutinerade dykaren Pär Erlandsson. En kort tid senare larmas 112. Pär är död.En polisutredning inleds om vållande till annans död. Polisen tar dykutrustning i beslag.Ordförande i arbetsgivarorganisationen Dykentreprenörerna, Jörn Ryberg, menar att han har fått information om att företaget Pär jobbade för hade tagit ett särskilt stort ansvar vid dykoperationen, och haft fler personer i dyklaget än vad som krävs av Arbetsmiljöverket.– Och den information jag fått är att att man har inte hittat något i det tekniska. Och sen blir bara resten spekulation så det vill jag inte göra, säger han.Vill ha svarEfter Pärs död känner många dykare att de fått nog, nu vill de ha förändring. Och de vill veta vad som hände.– Hur hanteras det här nu? Är det en risk varje gång vi går i vattnet? säger dykaren och Pärs kollega Sebastian Flod.När Pär begravs vet varken familjen eller Pärs kollegor varför han dog.– Det hemskaste nu, det är ovetskapen om vad som har hänt, säger Pärs mamma Inger. – Vad var det som hände? Det är ju absolut inget som kan göra att han kommer tillbaka, men då kan man få ett svar. Och förhoppningsvis att det inte händer någon annan, säger Pärs syster Emma.En anonym lappPärs gamla dyklärare Per Almbratt på dykarskolan på Orust är arg efter dödsfallet, han tycker att säkerheten eftersatts i många år.– Jag har sagt det under så många år: det krävs ett dödsfall för att någon sorts förändring ska komma till stånd. Och nu har det skett. Jag vill att nu, om nån gång, så ska branschen förändras. En morgon efter olyckan hittar en av lärarna på skolan en anonym lapp på sitt skrivbord. Någon har skrivit:“Jag kan ha användbar information.” Svensk Sjöentreprenad, företaget i Marcongruppen som Pär Erlandsson jobbade på uppdrag för vid dödsfallet, vill inte ställa upp på intervju med hänvisning till att det pågår en polisutredning om vållande till annans död.

6 Maj 202429min

Andnöd – Farliga pengar | Del 2

Andnöd – Farliga pengar | Del 2

En dykare sitter fast flera meter under ytan. Han skriker av smärta. En räddningsdykare ger sig ner under ytan, men får slut på luft. Fler dykare börjar berätta om räddningsutrustning som inte hjälper. Del 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 2018 hör Russell Simpson från branschkollegor att det behövs fler anläggningsdykare till arbetet vid Slussen i Stockholm.Han upptäcker snabbt saker som gör honom obekväm. Säkerheten lever inte upp till det han är van vid i Storbritannien. Han reagerar på att den utrustning som finns att tillgå i en nödsituation är luftflaskor att sätta på ryggen - utrustning som han tänker inte kommer räcka långt.Russell dyker ändå. Han och de brittiska kompisarna skämtar om att de höga svenska lönerna är betalning för risken.– It’s kind of danger money, säger han.Larmet går17 september 2018 larmas räddningstjänsten till Slussenbygget. En arbetsdykare har fastnat under vattnet i ett djupt schakt – och han är skadad.Det finns en reservdykare, men han har fått slut på luft och blivit tvungen att lämna sin skadade kollega under ytan.– Antingen var flaskorna inte fulla eller så har han varit väldigt stressad och andats väldigt mycket luft, säger räddningstjänstens dykare Roger Wikström.Roger Wikström dyker ner i schaktet. Vid ytan står räddningsledaren Bengt Tolvers som måste fatta ett avgörande beslut.– Beslutet ligger på mig. Hur jag än gör nu så kan det bli fel. Inte kapa, vad händer då? Dör han då för att han är i så dåligt skick? säger Bengt Tolvers.Del 2 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd.Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson.Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren.

3 Maj 202429min

Andnöd – Livets hårda skola | Del 1

Andnöd – Livets hårda skola | Del 1

En kollega är död och nu har dykarna bestämt sig - de ska inte längre vara tysta. Kaliber och P4 Göteborg granskar dykarbranschen. Del 1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 2017 och 27-årige Christoffer Seyer vill byta bana i livet. Valet faller på ett ovanligt yrke; anläggningsdykare. Han ska jobba som hantverkare - under vattnet.– Lite vattencowboy, liksom. Jag tänkte…det här känns som en bra grej.Christoffer påbörjar sin utbildning och får snart komma ut på praktik. Han får en handledare som ska göra ett stort intryck på honom. Det är den hjälpsamma och skämtsamma Pär Erlandsson som ska lotsa honom in i yrket.Oroad för elevernaPå dykarskolan arbetar läraren Per Almbratt som älskar att lära eleverna allt om dykning, men han är också oroad för vad som väntar eleverna ute i verkligheten.– Min bästa och min sämsta dag under hela året, varje år, det är examensdagen. Jag är jätteglad för eleverna som tar sin examen, men sen vet jag att de ska ut till det här. Jag är orolig för dem, att de ska råka ut för någonting, säger han.Christoffer Seyer får jobb i på företaget Svensk Sjöentreprenad, ett bolag i den stora koncernen Marcongruppen.– Det första du får lära dig när du kommer ut är hur du klarar dig själv liksom. Förlita dig på dig själv och ingen annan.Säkerheten viktigastJörn Ryberg grundade den stora dykkoncernen Macrongruppen och har kanske mer än någon annan satt sin prägel på branschen i Sverige.– Det är ju en ansvarsposition. Där just säkerhetsfrågorna, det är ju något som legat mig väldigt, väldigt varmt om hjärtat, hela livet, säger han.År 2020 är Christoffer Seyer med under arbetet med att bygga ut hamnen i Ystad.När han simmat ner till botten av hamnen ska en stor lyftkran som står på kajen skicka ner ett tolv meter långt stålrör. Han tar emot röret under vattnet och sätter det på plats.– Och sen säger det bara smack… Och, ja, det svartnar för mina ögon. När jag vaknar till så ser jag att det sipprar in vatten. Jag får ju någon typ av panikkänsla, liksom vafan, ska hela havet komma in här nu?Luftslangen fastnade i kranen och drog med sig Christoffer. Men han lyckades till slut ta sig upp till ytan.– Det var nära, säger han.Svenskarna hade annan inställning till säkerhetEn annan dykare som arbetade med hamnen i Ystad är Zak Williams från Skottland. Han har jobbat på flera platser runt om i världen, men under pandemin kom han till Sverige.Han märkte snabbt att de svenska dykarna hade en helt annan inställning till säkerheten än vad han var van vid.– De skojade om att de brittiska killarna för att vi ville ha bailout-flaskor. De refererade till oss som bögar och sådana saker, säger Zak Williams.Nödluften, bailouten, som kan rädda liv verkar inte svenskarna tycka behövs, berättar Zak.– Löjligt. Det är ett livsuppehållande system, så det är bättre att ha det än att inte ha det. Att dyka är tillräckligt farligt ändå, säger Zak Williams.Ingen plats för machomupparDykare som arbetade med hamnen i Ystad berättar om flera incidenter för Kaliber. Men Jörn Ryberg, som då styrde koncernen som Christoffer Seyer och Zak Williams jobbade för, säger att han inte känner till någon av händelserna. Han säger att han satt säkerheten först under sin tid i bolaget.– Har det inte hänt incidenter på dessa 42 år då? Jo, det har det. Men varje gång så lär man sig någonting. Skruvar lite. Rättar till processer. Ja, systematiskt arbetsmiljöarbete helt enkelt. Gemensamt ansvar, tänk till före och då händer det inte saker. Ursäkta uttrycket, men machomuppar, det finns det inte plats för. Då kommer de ju inte hem på kvällen, säger Jörn Ryberg.Jörn Ryberg menar att anläggningsdykare är ett säkert jobb, det kan man till och med se på statistiken.Men dykläraren Per Almbratt litar inte på statistiken. Från sina elever hör han om trasiga dräkter, dykare som blivit intrasslade som inte kommer upp, hjälmar som läcker in vatten och dykare som plötsligt inte kan få luft.– Jag har sagt det under så många år: det krävs ett dödsfall för att någon sorts förändring ska komma till stånd.Efter det som hände PärMed åren börjar yrket synas på Christoffers hud. På ena handen har han en tatuering av en lieman och en propeller, på den andra handen har han en dykarhjälm och texten ”close call” - nära ögat. Tatueringarna är minnen från hans erfarenheter under ytan, en påminnelse om hur fort det går.– Jag har nog tyckt att det var lite av en cool grej innan. Men nu tycker jag att fan…det är ju skitdumt. I och med den här situationen med Pär. Del 1 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd. Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren

29 Apr 202427min

Anstalten 3: Sexanklagelserna – ”Det värsta som hänt mig”

Anstalten 3: Sexanklagelserna – ”Det värsta som hänt mig”

De som anklagas för att trakassera och mobba försvinner inte från Skänningeanstalten. Och en dag ställs allt på sin spets. Elin misstänks för att ha haft sex med fångarna och kallas till chefen. Del 3/3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elin jobbar som timanställd på Skänningeanstalten medan hon utbildar sig till socionom. En dag får hon ett telefonsamtal från sin chef och blir kallad till ett möte. Hon har blivit anklagad för att ha sex med de intagna.– Under mötet är jag i sådan chocktillstånd så jag tänker hinner typ inte tänka alls. Jag svarar bara på automatik på allt hon säger. Det enda jag svarar är: Det stämmer inte, det stämmer inte, det stämmer inte.Ingen utredning görsSammantaget får Elin bemöta 7-8 olika uppgifter. De mer allvarliga går att kontrollera via bilder från kameraövervakning och instämplingar, men inget tyder på att det har gjorts.Efter mötet skriver Elin ett långt mejl med utförliga förklaringar och hon nämner ett tiotal olika namn på andra kriminalvårdare som kan gå i god för henne. Hon mejlar också anstaltschefen Emil Ahlquist och ber om ett möte. Men inget hjälper.– Det är ingen som är intresserad av att höra min version, man känner sig ju väldigt maktlös.Samma vecka blir hon ombedd att lämna tillbaka kläder, namnbricka och tagg. Hennes tid på Skänninge är över.– Det här är det värsta som har hänt mig.Kommenterar inte enskilda fallVi frågar kriminalvårdschefen på Skänningeanstalten, Emil Ahlquist, hur de gör när det gäller misstanke om otillbörliga relationer.– Om det är en otillbörlig relation, så utreder vi den.Men utreder ni alltid misstankar mot tillbörliga relationer på Skänninge?– Ja, vi utreder.Men i Elins fall görs aldrig någon utredning. Emil Ahlquist har ingen förklaring till varför.– Och jag kommenterar inte det specifika fallet.Del 3 i Kalibers serie om Skänningeanstalten; om sexanklagelser, mobbning och utfrysning. Lyssna här eller i SR Play.Reportrar: Frida Grönholm och Ola SandstigProducent: Annika H Eriksson

15 Apr 202429min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
killradet
creepypodden-med-jack-werner
rattsfallen
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
flashback-forever
radiosporten-dokumentar
hor-har
p1-dokumentar
aftonbladet-daily
rss-verkligheten
rss-sanning-konsekvens
vad-blir-det-for-mord