Kaliber – om gömda HBTQ-flyktingar

Aleh ser sig ständigt om över axeln när hen är ute. Hen har fått avslag på sin asylansökan men vågar inte återvända till sitt hemland. Hur förföljd måste du vara för att beviljas asyl?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ropen skallar, kärlek till alla!

– Ropen skallar, kärlek till alla!

– Jag känner mig perfekt!

Stockholm Pride juli 2016. Ett tjugotal personer paraderar bakom banderollen “It’s better to be gay than a dictator”. Bättre att vara bög än att vara en diktator, en fras som syftar på ett officiellt uttalande från Vitrysslands president Aleksander Lukasjenka som härom året sa “Bättre att vara diktator än att vara bög”.

– Sedan kommer Sveriges förenade belarusier! We love you, welcome!

Först i ledet, framför själva banderollen går Aleh, dagen till ära klädd i en vit skimrande fotsid klänning. Runt armar och hals en matchande fjäderboa. Hen slänger kyssar till alla hen passerar och leendet når upp till öronen. Det är Alehs fjärde Stockholm Pride. I hens hemland Belarus, på svenska oftast kallat Vitryssland, har det hittills bara genomförts en Prideparad utan attacker från polis och högerextremister.

Aleh är glad. Där och då känns livet underbart.

– För mig är det väldigt svårt att beskriva mina känslor, för det är något underbart som händer i mitt liv. Det är Prideparad i Stockholm, det är en stor fest för alla.

– Jag tänker att i Vitryssland så skulle det ha varit omöjligt för dig att gå runt i den här vackra klänningen och gå runt med en regnbågsflagga.

– Jag tror inte att jag skulle kunna klara att gå mer än tjugo meter utan att bli nedslagen eller arresterad och sedan misshandlad.

Men det finns smolk i glädjebägaren. Under hela paraden, liksom varje dag, har Aleh hoppat till varje gång hen har sett polis. Aleh lever nämligen som gömd flykting.

– När jag ser poliser, då är jag väldigt rädd att polisen kommer fram och tar mig till förvaret och sen jag hamnar tillbaka till helvetet.

Dagens Kaliber handlar om gömda hbtq-flyktingar i Sverige. I internationella konventioner och i svensk lagstiftning säger vi att personer som förföljs i sina hemländer på grund av sin sexualitet och kön kan få skydd här. Men det finns de som menar att asyllagen inte tillämpas på rätt sätt.

Migrationsminister Morgan Johansson håller inte med, vilket vi återkommer till senare i programmet.

Alehs kamp

Vitryssland, som bara ligger en timme med flyg från Stockholm, kallas ofta för Europas sista diktatur. Det är ett land som kritiseras både av Sverige och EU på grund av bristen på mänskliga rättigheter i landet. Ett land som UD varnar besökande svenska hbtq-personer för att vara öppna.

Sedan juli 2015 lever Aleh som gömd flykting. Hens partner, som hen kom tillsammans med till Sverige i början av 2013, deporterades tillbaka till Vitryssland i fjol efter att paret hade fått avslag på sin asylansökan för fjärde gången.

Hur många hbtq-flyktingar som lever som gömda i Sverige vet ingen. Migrationsverket för ingen statistik över hur många av de drygt 20000 personer som hittills sökt asyl i år som är hbtq-personer. På grund av detta har inte heller Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, några siffror. De möter bara en bråkdel av de hbtq-flyktingar som kommer till Sverige men uppger att deras asylrättsjurister, än så länge i år, har haft hand om cirka hundra fall där de har varit offentliga biträden för asylsökande hbtq-personer. Dessutom ger de varje vecka enskild rådgivning till cirka tjugo asylsökande och deras juridiska biträden.

Innan vi träffade Aleh på Stockholm Pride möttes vi på en organisation där Aleh jobbar som volontär med huvuduppgiften att ta emot gäster. Det är en fast punkt i vardagen. För tillfället bor Aleh hemma hos en kompis, men ibland har hen inte haft någonstans att sova utan hoppat på en nattbuss och åkt runt, runt och runt. Några nätter har hen sovit på centralstationen. Ett annat problem är pengar. Vissa dagar äter Aleh bara lunch och fika på platsen där hen volonterar.

Aleh bjuder även mig på kaffe och tar sedan fram en tjock pärm.

– Här är beslut.

– Är det här det första beslutet?

– Första beslutet.

– Detta är februari 2014. Det är från Migrationsverket. Och då överklagade du och så fick du Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsdomstolen där är det i oktober 2014. Och så överklagade du igen och då är det Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen och det är då i slutet av november 2014. Det är många sidor här, plastmappar fyllda.

Avslag på avslag

Alehs berättelse är lång. Som sextonåring ertappades hen, som identifierar sig som transperson, när hen hade sex med en jämnårig pojke på en födelsedagsfest. Glåporden lät inte vänta på sig, och ryktet om att Aleh var gay spreds fort. Hen tvingades fly sin hemstad Grodno i västra Vitryssland och bosatte sig hos sin farmor på landsbygden.

Alehs sexualitet och könsidentitet har lett till att hen diskriminerats på olika arbetsplatser – och också blivit av med jobbet. Aleh berättar om en gruppvåldtäkt, om hur hen har gift sig med en kvinna efter påtryckningar från familjen och hur hen har blivit misshandlad av polis.

Migrationsverket säger i sitt beslut att det Aleh berättar är trovärdigt, men att det hen har varit utsatt för inte kan räknas som förföljelser då det är “enskilda och separata händelser utan koppling till varandra”.

Efter att ha fått avslag i alla instanser sökte Aleh och hens partner asyl på nytt, och åberopade nya skäl till att få flyktingstatus. Även denna gång blev det avslag.

Aleh tror inte att ett nytt överklagande skulle leda någonstans.

– De kommer att svara samma sak.

Hen ser ingen framtid i Vitryssland. Förutom att vara hbtq-person lever Aleh med hiv som i hens hemland oftast behandlas med de första generationernas bromsmediciner som har starka biverkningar. I Sverige har Aleh, även som gömd flykting, rätt till vård för sin hiv-infektion.

Situationen för hbtq-personer i Vitryssland har hårdnat under de senaste åren, vilket även Migrationsverket har uppmärksammat. Människorättsorganisationer rapporterar om hur hbtq-personer förföljs, trakasseras, misshandlas och hotas av myndigheter, polis, högerextremister och andra i samhället. Och till och med mördas.

Det är i Vitryssland olagligt att vara medlem i en organisation eller förening som inte är registrerad hos myndigheterna. Vintern 2013 ansökte en grupp på cirka 60 hbtq-aktivister om att bilda Gay Belarus, men fick avslag. Samtliga blev sedan enligt organisationen förföljda av myndigheter och polisen som i och med registreringsansökan fick tillgång till hela medlemsregistret.

"Jag hade blod i ansiktet"

– Hej!

– Hej!

– Så kan jag röka en cigg?

– Ja, det kan du göra.

– Jag kan?

– Ja, ja, klart du kan.

– Jag är tillbaka efter tre minuter.

På en gaybar i Stockholm träffar vi den vitryska hbtq-aktivisten Siarhei Androsenka. I Vitryssland var han klassad som kriminell eftersom han var ordförande i den förbjudna organisationen Gay Belarus som bland annat har arrangerat Pride i landet.

– Socker för mig.

– Socker för dig.

– I Belarus homosexuella män, alltid blivit misshandlade. Det är inte en ny situation för oss. Men jag tror nu, belarusiska samhället är mer aggressivt och belarusisk polis gillar inte homosexuella män.

– Det är just män som de inte gillar?

– Först män eftersom Belarus är ett mycket partriakalt land.

Hbtq-personers låga förtroende för polisen gör att många väljer att inte polisanmäla hatbrott.

– Jag kommer ihåg en situation när polisen bröt revben på en man på en plats där homosexuella män träffas i Minsk. Jag var också misshandlad på en polisstation och jag hade blod i ansiktet och på sjukhuset var det diagnosticerat.

Men nu är han i Sverige och säger att han för första gången i sitt liv gillar polisen eftersom den här till skillnad från i Vitryssland skyddar sina medborgare.

– Till exempel polisen kom till min skola och presenterade sitt arbete och talade också om antidiskrimineringslagen och mänskliga rättigheter och alla personer i Sverige har samma rätt. Det är mycket viktigt och polisen sa homosexuella, lesbiska och transsexuella har samma rätt som muslimska kvinnor och andra. Det är mycket viktigt.

Siarhei fick asyl

Men allt är inte bra i Sverige. Siarhei Androsenka och hans partner har en två år lång asyl-process bakom sig. Han säger att de hade en bra advokat, men att det ändå inte hjälpte. Det blev tre negativa beslut.

– Vi var inte förberedda för process. Men jag trodde att det skulle vara lättare.

Men till slut, efter att ha sökt ännu en gång med nya detaljer, fick de i november i fjol flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd.

– Jag och min pojkvän vi är mycket glada. Bor här. Vi älskar Sverige och vi älskar Stockholm. Vi är glada!

Siarhei Androsenka och hans partner fick asyl men inte Aleh. Enligt Migrationsverket ska man ha varit utsatt för en systematiskt förföljelse av kraftig art för att kunna få asyl. Men säger också att det inte finns någon manual till de här ärendena utan att det handlar om bedömningar.

Ulrika Westerlund som var RFSL:s förbundsordförande mellan 2010 och maj 2016 har länge drivit frågan om asylsökande hbtq-personers rättigheter.

– RFSL har ju jobbat med att stötta asylsökande hbtq-personer sedan i början av sjuttiotalet så det är en lång lång historia där det är ganska svårt att få en fullständig överblick och det beror på bristen på statistik. Men vi ser ju det vi ser hos oss. Då kan man väl säga att det enligt oss är en fortfarande, trots olika åtgärder som har gjorts, så är det en rättsosäker situation där prövningar av väldigt likartade fall kan bli helt olika beroende på vilken handläggare man har och hur skicklig din advokat är.

– Ja handläggaren på Migrationsverket och advokaten eller biträdet som man har fått tilldelat sig, där inte alla är kunniga på hbtq-personers asylskäl men kanske ändå åtar sig de här fallen och sen inte driver det på ett tillräckligt kompetent sätt, vilket då resulterar i att personerna får vad vi tycker är en felaktig bedömning och felaktigt beslut. Det är ju väldigt allvarligt för att det är ju människors liv som står på spel.

Migrationsverket, vilka åtgärder tycker du behövs hos dem?

– Vi skulle vilja se en utvärdering av utlänningslagen. Men vi tror också att det krävs tydligare riktlinjer på strukturell nivå från Migrationsverkets ledning. Det har gjorts en del sånt på hbtq-området, men vi tror att det behövs mer. Och så behövs det kontinuerliga fortbildningsinsatser av handläggare där, plus krav på vilka som ska vara biträden och advokater borde vara högre så att man måste kunna någonting om hbtq-personers asylskäl för att kunna få vara biträde till en hbtq-person. Och vi ser ju en jättetydlig skillnad om det är så att man har fått en kunnig advokat för företrädare än om man inte har fått det. Det är ju verkligen ett lotteri.

Vi frågar Ulrika Westerlund om det finns något fall där hon tycker att det är ok att neka hbtq-personer asyl. Hon svarar att alla människor som utsätts för förföljelse ska kunna få asyl i Sverige och att det också gäller hbtq-personer som utsätts för förföljelse på grund av sexuell läggning eller kön.

Det kan ju faktiskt vara så att en person säger sig vara hbtq-person för att få uppehållstillstånd eller att det en person säger sig ha varit med om inte stämmer. Det är väl rimligt att Migrationsverket utreder?

Självklart måste ansökningar utredas, säger Ulrika Westerlund, men hon tycker inte att det är rimligt att prövningarna till exempel baserar sig på vad hon menar är fördomar om hbtq-personer. Som till exempel att man ska skämmas för sin sexuella läggning, eller att man måste kunna berätta om en viss form av känslomässig process och att det är det som skapar ett rättsosäkert system.

"Kraven i utlänningslagen är väldigt väldigt höga"

Vi har följt vitryska Aleh som trots att hen kan vittna om år av omfattande trakasserier och misshandel i sitt hemland inte har fått uppehållstillstånd.

Vi träffar Susanna Fonsell, enhetschef Förvaltningsprocessenheten på Migrationsverket i Malmö, en avdelning som har hand om överklagandeprocessen gentemot domstol.

Hur ser Migrationsverket på situationen för hbtq-personer i Vitryssland?

– Migrationsverket är medveten om att situationen för hbtq-personer i Vitryssland är väldigt svår. Den kan till och med vara farlig. Vi vet att det råder en stor intolerans mot den här gruppen, och att acceptansen och förståelsen är väldigt låg, både bland allmänheten och bland myndigheterna. Kränkningar förekommer, enskilda hot och nedlåtande beteende. Jag tror att många inte vågar visa sin läggning öppet.

Vad är skälen till att Aleh har fått avslag på sin ansökan om asyl i Sverige?
– Vad som är viktigt att komma ihåg och kunna är att i varje enskilt fall så gör Migrationsverket en enskild bedömning, så det är just de skälen som Aleh har framfört om hans situation som hbtq-person i Vitryssland som bedöms. Det går inte att säga generellt att alla hbtq-personer behöver skydd, det är därför viktigt att titta på vad har just Aleh berättat. Migrationsverket har inte ifrågasatt Alehs sexuella läggning, inte heller ifrågasatt att det han har råkat ut för, alltså de trakasserier och de hot som han anför, att det inte skulle ha skett. Utan det här handlar om att det Aleh säger sig ha utsatts för, det är inte tillräckligt för att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Och då görs ju den bedömningen i förhållande till utlänningslagens krav på vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att en person ska ha skydd som flykting.

Hen har misshandlats av polis, polisen har spridit rykten om Aleh och hens partner vilket lett till att de utsatts för förakt från omgivningen, och Aleh har trakasserats på olika arbetsplatser vilket lett till rättegång och tvingat Aleh att byta jobb. Samtidigt så har andra homosexuella vitryssar fått asyl i Sverige. Så vilken typ av trakasserier krävs för att man ska få asyl?
– Ja, det finns ingen manual för detta. Det gör det inte, utan man måste titta på varje enskilt ärende. Kraven i utlänningslagen är väldigt väldigt höga. Det ska vara frågan om en systematisk förföljelse och det ska vara av en kraftig art. Så även om de här enskilda tillfällena som du beskriver här i en människas liv kan upplevas som många så är det inte av den intensiteten som krävs.

Men för att kunna få asyl ska man känna en ”välgrundad fruktan för att förföljas på grund av sin sexuella läggning”, som jag förstår det. Och i ett land som Vitryssland där kränkningar av homosexuella är utbredd, varför tror ni inte att Aleh känner en sådan här fruktan, eller varför är den inte välgrundad?
– Aleh och alla andra som utsätts för diskriminering och hot och kränkningar vill jag ju tillägga, känner sig säkert i en väldigt svår situation. Men den måste ändå komma upp i den graden som utlänningslagen menar.

Som vi har berättat har Migrationsverket fått kritik av RFSL:s förra förbundsordförande Ulrika Westerlund för att besluten ibland är godtyckliga. Men det håller inte Susanna Fonsell med om.

– Jag vill ju säga om det här med att det sker godtyckliga bedömningar att det är precis tvärtom. Men jag kan förstå att överhuvudtaget när man tittar på rättstillämpningen och reflekterar över den att det många gånger kan upplevas som godtyckligt. Men det handlar ju om att det är individuella bedömningar. Och då är det allting som en person har åberopat som ska bedömas och det faktiskt bedömas på olika sätt. Tittar vi på våra domstolar så vet vi ju att utfallet blir inte alltid likadant där, fastän man kanske som lekman tycker att ”ja men det här är väl ett exakt likadant ärende.” Men det är det ju aldrig, för det är ju alltid unika omständigheter i varje ärende som rättstillämparen har att titta på.

Om Ulrika Westerlunds förslag på förbättringar som Migrationsverket kan göra för att asylprövningar för hbtq-personer ska vara så rättssäkra som möjligt säger Susanna Fonsell att även myndigheten tycker att det är viktigt att alla aktörer har en hög ambition i att kvalitetssäkra processen. Migrationsverkets senaste riktlinjer för handläggningen på hbtq-området är från 2015 och under hösten kommer rättsavdelningen att följa upp att de riktlinjer som gäller efterlevs.

Hon säger att Migrationsverket arbetar aktivt för att kontinuerligt bli bättre på området och att de också tycker att det är viktigt med fortbildningsinsatser och fördjupade kunskaper hos myndighetens hbtq-specialister, övriga beslutsfattare och handläggare och att det naturligtvis är viktigt att jurister och advokater som företräder en hbtq-person är insatta.

Vi går tillbaks till Aleh här har ju en hiv-infektion. I Vitryssland råder det ibland brist på den typen av mediciner, och en tredjedel av läkarna vill inte behandla hiv-patienter. Men ni menar ändå att Aleh kan få adekvat vård i Vitryssland?
– Ja, här har ju både Migrationsverket och Migrationsdomstolen sagt just det här som du säger, adekvat vård. Att vården finns i landet som behövs, det är det man menar med adekvat vård. Sen om den är bättre i något annat land, enbart det är ju inte grund för uppehållstillstånd, men med adekvat vård menas att den vård som en person behöver den finns att tillgå någonstans i landet.

Mot bakgrund då vad vi vet om Vitrysslands hållning mot hbtq-personer och vad Aleh har varit med om, hur tror du att hens framtid skulle se ut om hen återvände till Vitryssland i dag?
– Jag spekulerar inte överhuvudtaget, men vad Migrationsverket och Migrationsdomstolen har sagt är ju att Aleh kan återvända och att det inte föreligger en grund för skydd enligt utlänningslagens mening. Och situationen kan säkert fortsatt vara svår just på det här mellanmänskliga planet i kontakt med både enskilda och myndigheterna, men i den framåtsyftande bedömning som Migrationsverket och domstolen har gjort så ska Aleh kunna återvända.

"Jag har inte problem här"

Högste ansvarige politiker för asylfrågor är justitie- och migrationsminister, socialdemokraten Morgan Johansson. Han säger att han har förtroende för Migrationsverket.

– Jag skulle nog vilja säga ändå att Sverige har en rättssäker process, förmodligen en av de mest rättssäkra processerna i världen när det gäller asylhandläggningen. Och den bygger bland annat på att man regelbundet inhämtar landinformation. Och just när det gäller hbtq-frågorna så har Migrationsverket förstärkt sin kompetens på senare år, efter uppdrag från regeringen, med särskilda hbtq-specialister och med särskild utbildning. Samtidigt är det här ofta väldigt svåra beslut naturligtvis och avvägningar att göra.

Men Aleh själv menar att situationen om hen återvände till Vitryssland skulle bli mer än svår. Några veckor efter att vi har setts får vi ett telefonsamtal. Ett video-klipp med Aleh från Pride i Stockholm har spridits på sociala medier i Vitryssland och Aleh berättar att hen har blivit hotad till livet.

– Min video alla kolla och en kille säger gay peoples vi måste döda, kill.

– Hur mår du nu då, hur känns det?

– Jag vill vet inte, jag tror inte jag går till Vitryssland. Jag vill stanna i Sverige, jag har inte problem här. Bara problem med polis och migration.

Reportrar: Nana Håkansson och Magnus Sandelin

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se