Mirakelmetoden del 1: brottet
Kaliber11 Mars 2016

Mirakelmetoden del 1: brottet

Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata ska samhället hjälpa dig göra din röst hörd. Det finns olika metoder för det här. En del är kontroversiella. Del 1: brottet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att kunna kommunicera är en mänsklig rättighet. Om du inte kan prata så ska samhället göra allt det kan för hjälpa dig göra din röst hörd på annat sätt. Man kan till exempel använda bilder, tecken eller talapparater. Vissa sådana här metoder är vedertagna. Andra mer kontroversiella.

Det här är berättelsen om en sådan metod. Första delen: Brottet.

Jag är hemma hos Flemming i hans hus i Göteborg.

– Du fick kortet på Becca va?

Ja, jättefint. Från snön.

– Ja just det. Jag har ju väldigt mycket fina kort på henne också.

Vi har gått ner på bottenvåningen, där Flemming har sin tandläkarpraktik. Han tar fram pärmar där han sparat all sin dokumentation som handlar om ett av de hemskaste brotten man kan bli anklagad för. Det är just det vi ska prata om. Det börjar hösten 2012.

Anklagelser om sexövergrepp

– Min son, som var god man för Rebecca, han fick då ett meddelande från tingsrätten där advokat Anna, ja, vi kan kalla henne bara advokat Anna, hade utsetts till målsägarbiträde för Rebecca i ett fall som rörde sexuellt umgänge med avkomling. Vi blev ju helt… vad är detta?

– Det var väl inte mening att jag skulle få veta något överhuvudtaget, men sexuellt umgänge med avkomling, det var väl pappan då i första hand som skulle vara misstänkt.

Pappan är alltså Flemming. Och för att tala i klarspråk: sexuellt umgänge med avkomling, betyder i det här fallet att Flemming misstänks för att ha förgripit sig på sin då 19-åriga dotter Rebecca.

– Uppgifterna var ju att hon hade berättat om övergrepp. Och då gör vi som vi brukar att vi ska höra den som sagt sig vara utsatt för det här, det vill säga målsägande, säger åklagare Stefan Lind, som var förundersökningsledare för det här fallet.

– Det blev väl i viss mån en liten överraskning när förhörsledaren, polisen, tog in henne och skulle prata med henne.

Kunde bara några få ord

Rebecca föddes med en ovanlig kromosomförändring. En så kallad ringkromosom på tjugoförsta kromosomparet. Det betyder att hon har en grav utvecklingsstörning och inte heller har något tal. Pappa Flemming förklarar.

– I Beccas fall så var hon kanske på en två-treårings nivå mentalt. Jag tror hon hade kanske en 30-40 ord och hälften av dem var namn. Och hon hade ju svårt att säga vissa saker. Mamma och pappa kunde hon säga men sen när hon skulle säga Thomas, som var fritidsledare, så sade hon ”Goff” och när hon skulle säga Sanna, som också var fritidsledare, så kallade hon Sanna för ”Ash”, berättar Flemming.

Jag läser i Rebeccas vård- och omsorgsinsatser under den här tiden. Där står att hon behöver stöd med allt i det dagliga livet. Och så finns fyra mål för vårdinsatserna uppsatta. Ett av målen är överstruket som om det redan uppfyllts: att hon ska känna sig trygg i sin lägenhet på stödboendet där hon bor i veckorna. De andra tre målen är inte överstrukna: att Rebecca ska kunna göra saker själv, kunna kommunicera med andra och begripa sin vardag.

– Vi brukar när det gäller den här typen av ärenden, antingen när det är barn som är utsatta eller när det är människor som har olika handikapp, framförallt mentala handikapp, så brukar vi spela in förhören på video. Vilket vi också gjorde, berättar åklagare Stefan Lind.

"Då är det videoförhör, kompletterande förhör, i K-nummer 178768 för -12, Västra Götaland, Lkp Gbr Ut. Hörd person: Rebecca, målsägande." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012).

– Och sen framkom det då i det första förhöret att hon inte pratade om det här utan att hon hade en personlig assistent som hjälpte henne att skriva ner sin berättelse på en dator, fortsätter Stefan Lind.

"Det blev ju inte riktigt som vi trodde"

"Elevassistenten översätter efterhand som Rebecca visar, och assisterar med sin hand under hela förhöret. Förhöret videoinspelas. Närvarande är också kammaråklagare Stefan Lind." (Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012).

– Det blev ju inte riktigt som vi trodde från början då. Vi var väl säkra på att vi skulle göra ett videoförhör direkt i och med att vi fick en uppfattning om att det fanns ett handikapp här. Men inte att det skulle vara på det här sättet. Det tror jag inte vi förstod från början.

Polisanmälan om att Rebecca ska ha utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa kommer från hennes skola. Sättet som det här har kommit fram på är genom en då ny metod på skolan som de börjat använda sig av bland elever som inte kan kommunicera genom att prata.

– Tidigt på våren 2012, vill jag minnas, fick jag besked från skolan att de introducerat en ny metod med datorkommunikation med eleverna. Och den kallades för FC, facilitated communication.

Flemming berättar om hur han först kom i kontakt med den här metoden, som heter faciliterad kommunikation på svenska. Det är Rebeccas elevassistent i skolan som visar hur det fungerar.

– Hon tog Rebeccas hand. Och vi stod bakom Rebecca då, och Rebecca satt framför datorn och tangentbordet. Och bara för att vi stod bakom så vred Rebecca på huvudet 180 grader och tittade på oss som stod bakom. Under tiden så daskar den här runt med Rebeccas hand på tangentbordet och efteråt säger hon att ”det här har Rebecca skrivit”. Och ut kommer då ett ganska grammatiskt intakt referat om vinterfåglar. Och i Rebeccas vokabulär så ingick inte sidensvansar, domherrar, bofinkar, talgoxar och vad det nu var. Och att hon tyckte bättre om vinterfåglar än sommarfåglar. Alltså, vi fattade ju att det var ju inte Rebecca som hade skrivit, säger Flemming.

Kontroversiell metod

Flemming och hans äldsta son, Rebeccas storebror som också var god man för Rebecca, säger att de inte trodde på metoden men att de höll god min.

– Vi är positiva ändå, det kan väl inte hända något, det kan väl inte göra någon skada i alla fall? Kom vi överens om då. Men det visade sig ju sen vara helt fel, säger Flemming.

Faciliterad kommunikation går ut på att en stödperson, en så kallad faciliterare, hjälper den som inte kan prata att uttrycka sig genom att fysiskt stödja personen. Vanligen genom att beröra personens hand, handled eller underarm så att personen med hjälp av det här fysiska stödet kan peka på till exempel en bokstavstavla eller skriva på ett tangentbord. Det är en kontroversiell metod som figurerat i flera länder ända sedan 70-talet. Runt 2010-2011 introducerades metoden i flera särskolor i Göteborg av personer med koppling till antroposofisk läkepedagogik.

– Och de gav också kurser för föräldrar, säger Flemming.

Flemming tror alltså inte på metoden. Men Rebeccas mamma Catharina var lite mer positiv. Rebeccas föräldrar är skilda och har under den här tiden hand om henne varannan helg.

– Jag gick ju på de här kurserna med FC och jag kunde se de andra barnen. Jag blev helt förvånad över vissa grejer som de andra barnen kunde uttrycka, säger Catharina.

Hon övar lite grand på faciliterad kommunikation med Rebecca.

– Alltså det var ju så att hon hade sådana här bokstäver och så skulle man föra hennes hand, eller hålla den lätt, och så skulle hon peka och så. Det hände ändå vissa grejer som jag tyckte var väldigt konstigt som ändå stämde.

Hon minns särskilt en gång.

– Det var en lärare som hade brutit armen och det hade jag ingen aning om va. Och det kom också fram när jag höll på med henne, med FC. Då frågade hon mig om den här läraren var bra i armen, berättar hon vidare.

Liknande saker här hände vid ett par tillfällen säger Catharina. Hon tror inte att hennes ex-make har begått några sexuella övergrepp mot deras dotter. Men trots att de anklagelserna kom fram just genom faciliterad kommunikation är hon inte helt emot metoden. Hon vet inte hur hon annars skulle kunna förklara vissa av sakerna som kom fram när hon övade med Rebecca.

Kan det vara så att det är du som på något sätt fått fram de här orden när du skrev med Rebecca och samma sak för de andra föräldrarna? På något undermedvetet plan?

– Nej, jag vet inte. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag vet inte. Hur skulle jag kunna skriva och fråga angående hennes lärare om hon har brutit armen. Jag hade ingen aning om det, förstår du?

Socialstyrelsen avråder

2010, två år innan Flemming blir misstänkt för sexuella övergrepp på sin dotter som har en grav utvecklingsstörning, så har Socialstyrelsen gjort en inspektion på ett boende för ungdomar med funktionsnedsättningar som använde faciliterad kommunikation. Slutsatsen efter den inspektionen var att Socialstyrelsen tills vidare avråder från att använda metoden i väntan på en större kartläggning.

Och i maj, fem månader innan skolan anmäler Flemming, så går Sahlgrenska Universitetssjukhusets DART-enhet ut med en skrivelse där de bestämt avråder från metoden. DART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning och där jobbar logopeder, specialterapeuter och pedagoger. Så här skriver de om FC som faciliterad kommunikation ofta förkortas:

"Att använda FC strider mot vetenskapligt grundad metodik och god praktisk erfarenhet, och är att ge sig ut på mycket djupt vatten. Personer med kommunikationssvårigheter har rätt till egen självständig kommunikation! Det är alltid detta vi måste sträva mot. Det finns inga genvägar eller mirakelmetoder – hur gärna vi än skulle önska." (Ur ”Användning av faciliterad kommunikation”, DART 30 maj 2012)

Trots att de här är känt när förundersökningsledaren och åklagaren Stefan Lind kallar Rebecca till förhör så förhörs hon med just faciliterad kommunikation.

– Vi kunde ju inte förhindra henne att berätta på det sättet som hon behövde berätta. I det här fallet hade vi ju inget val. Om vi skulle vi få hennes berättelse så var det på här sättet eller inget sätt, säger han.

Och den som stöder Rebeccas arm under polisförhöret är samma elevassistent som skrev med henne när de misstänkta övergreppen först kom fram på skolan.

Du säger ”det sätt som hon skriver och berättar på”, men egentligen så vet inte du om det är målsäganden eller skrivaren som är upphov till det här, eller?

– Nej, teoretiskt är det naturligtvis så att vi inte kan vara säkra på det, säger Stefan Lind.

Säger "mamma", skriver "pappa"

Polisens andra förhör med Rebecca hålls den 18 december 2012. Förhörsledaren börjar med att fråga hur Rebecca har haft det efter det första polisförhöret.

Elevassistenten håller Rebeccas högra hand i vad som ser ut att vara ett stadigt grepp så att bara hennes pekfinger sticker ut. Elevassistenten för först Rebeccas pekfinger över den nedskrivna frågan på dataskärmen. Sedan flyttar de ner till tangentbordet och deras händer rör sig hackigt fram och tillbaka över tangenterna.

Jag kan inte säga helt säkert vem det är som styr, men jag kan säga att Rebecca verkar fullt upptagen med annat än att skriva. Hon pillar sig i ansiktet, pillar på sina glasögon, vänder sig om och tittar bakåt. Vid ett tillfälle börjar hon fingra på ett par hörlurar som hänger över skrivbordslampan på bordet. Allt medan hennes och elevassistentens händer fortsätter slå på tangenterna. Hon låter ibland, gör ljud. Och ibland hör man hela ord lite tydligare, som här:

"Rebecca: Mamma…

Elevassistenten: Pappa. Jag har varit hos pappa."

(Ur polisens videoförhör med Rebecca den 18 december 2012)

Vad får du för intryck när du ser det här nu?

– Ja, nu när man ser det igen så ser man ju tydligt att dels så tittar hon inte särskilt mycket på varken den som skriver, eller hjälper henne skriva, hon tittar inte på skärmen eller på tangentbordet. Och säger tydligt vid ett ställe ”mamma” medan den som skriver säger ”pappa” och skriver ”pappa”. Och man kan naturligtvis fundera på varför det blir den typen av missförstånd då, för ett av de få orden hon sade tydligt var ju ”mamma” faktiskt, säger åklagare Stefan Lind.

Så, hur löd hela svaret på frågan hur Rebecca haft det sen sist? Så här står det i det utskrivna polisförhöret:

"Det har varoit bra jag har varitn hos pappa och han har hotat mig med att jag ska få en fin present lom jag ine berättgzar mer om detta som han gjort ,med mig” (Ur polisens utskrivna förhör med Rebecca den 18 december 2012)

Det här var första delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 2 publiceras måndag den 14 mars.

Reporter: Mikael Sjödell

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Avsnitt(590)

KALIBER 2006-10-29 2006-10-29 kl. 15.00

KALIBER 2006-10-29 2006-10-29 kl. 15.00

Vad är en varning värd? Kaliber denna vecka handlar om sjukvårdens kontrollsystem. Kaliber har granskat alla beslut som fattats av Hälso- och sjukvårdens Ansvarsnämnd, HSAN, de senaste fyra åren och funnit att det finns läkare och tandläkare som blivit varnade flera gånger, men som ändå fortsätter att utöva sitt yrke. Vi har dessutom ringt runt till alla landsting för att höra vilka rutiner de har när de anställer läkare. Om de kollar upp med HSAN om det finns några anmälningar eller inte. Väldigt få av landstingen gör det. Reporter: Björn Tunbäck, Producent: David Gustafsson, Programledare: Elisabeth Renström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Okt 200632min

KALIBER 2006-10-22 2006-10-22 kl. 15.01

KALIBER 2006-10-22 2006-10-22 kl. 15.01

Lagen om omskärelse kom till för att undvika smärta och lidande för pojkarna, och säger att den som omskär måste vara läkare eller speciellt godkänd av Socialstyrelsen. Ingreppet måste ske under bedövning och får inte ske mot pojkens vilja. Men sedan lagen kom till har antalet landsting i Sverige som erbjuder tjänsten halverats, från 14 till 7. Och i de fall man erbjuder sig att utföra omskärelse är det dyrt - upp till 7000 kronor kan det kosta. Att det blir dyrt beror på att omskärelse inte kan betraktas som sjukvård, utan är ett rituellt ingrepp. Så var och av vem omskärs alla dessa tusentals barn? Ja, inte sällan av mer eller mindre nogräknade personer, med eller utan läkarlegitimation. Det avslöjar Kalibers granskning. Kaliber har träffat Miriam som bor i Skåne och som lät omskära sin lille son när han var tre veckor gammal. Läkaren kom hem till henne och pojken lades på ett bord. Två dagar efter omskärelsen hade pojkens penis blivit alldeles svart. Han hade en infektion som höll Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Okt 200630min

KALIBER 2006-10-15 2006-10-16 kl. 16.01

KALIBER 2006-10-15 2006-10-16 kl. 16.01

De kallas "balkongflickorna", de unga människor som av sina släktingar uppmanas att ta sina liv. Kaliber har, tillsammans med P3-programmet Front, kartlagt fenomenet som myndigheterna nu börjar få upp ögonen för. Poliser, socialarbetare, hjälparbetare och utsatta unga människor berättar alla samma sak; hur unga människor uppmanas att själva ta sina liv. På så sätt kan ingen bli dömd för mord, och ändå upprättas familjens heder. Reportrar: Mikael Funcke och Anna Landelius Producenter: Sanna Klinghoffer och David Gustafsson Programledare: Elisabeth Renström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Okt 200629min

Kaliber 2006-06-11 2006-06-11 kl. 15.01

Kaliber 2006-06-11 2006-06-11 kl. 15.01

Veckans Kaliber följer upp tidigare program - och levererar flera nya nyheter i spåren av våra gamla avslöjanden. Vanna kanske får bo kvar på sitt gruppboende i Österåker! Dammet från den kinesiska stenindustrin har slagit ut hundraåriga traditioner och levebröd i sydöstra Kina. Fonus har backat i fallet Folke. Och svensk forskning var en het riskdagdebatt i veckan. Redaktion: Anna Jaktén, Björn Tunbäck, Kristina Hedberg. Det här är säsongens sista Kaliber. I Oktober är vi tillbaka. Följ utvecklingen tills vidare på vår hemsida: www.sr.se/p1/kaliber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Juni 200631min

Kaliber 2006-06-04 2006-06-04 kl. 15.01

Kaliber 2006-06-04 2006-06-04 kl. 15.01

Kaliber 2006-06-04 handlar om funktionshindrade Vanna Holm och henns tre livskamrater. De har bott ihop i över 30 år, nu vill mkommunen splittra gruppen. En historia om svensk omsorg. Om juridik, politik och ekonomi. Reportrar: Lars Truedson och Martin Wicklin. Producent: Björn Tunbäck. Programledare: Kristina Hedberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juni 200630min

Kaliber 2006-05-28 2006-05-28 kl. 15.00

Kaliber 2006-05-28 2006-05-28 kl. 15.00

Kaliber granskar tillståndet för svensk forskning: Det kostar att söka pengar. Landets forskare lägger massor av tid på att söka pengar till sitt arbete, men de flesta går lottlösa ur processen och eftersom tid brukar kallas pengar, granskar Kaliber svinnet. Reporter: Anna Jaktén Producent: Björn Tunbäck Programledare: Kristina Hedberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Maj 200630min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
aftonbladet-krim
svenska-fall
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
aftonbladet-daily
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
rysarpodden