Så funkar den svenska oljereserven

När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin.

För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden.

Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut.

– IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av.

Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris.

Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel.

– Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten.

Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga.

– Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh.

TEXT: Sylvia Dahlén

MEDVERKANDE:

Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten.

David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare.

Kalle Glas, producent.