Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet.

– Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson.

”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”

Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska.

– Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant.

Språkfrågor om småländska

Lyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”.

Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan?

Vad betyder ordet ”onati”?

”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans?

Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får?

På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag?

Läs mer om småländska

Läs boken Småländska: orden och grammatiken (2021)

Lär dig mer om småländska ortnamn (1992)

Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.