Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.

– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlar

Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.

Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?

Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?

Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?

Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?

Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?

En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?

Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.

Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språk

Läs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?

Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra

Alliansen, blågula laget och rödgrön röra spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partierna använder strategier för att beskriv...

3 Aug 15min

Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – De...

27 Juli 15min

Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTokspråk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i ...

20 Juli 15min

Därför kidnappar politiker ord

Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny inneb...

13 Juli 15min

Språklig kreativitet som politisk strategi

Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle ja...

6 Juli 15min

Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det f...

29 Juni 15min

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”F...

22 Juni 15min

Därför är språket inte logiskt

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vi...

15 Juni 30min