Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(500)

Felplacerad i särskolan

Felplacerad i särskolan

Kaliber uppmärksammar P4 Västernorrlands granskning om barn som nekats rätten till en vanlig skolgång när de felaktigt blivit placerade i särskolan. Granskningen vann Guldspaden 2019. Lyssna på alla ...

11 Mars 201929min

Kreditkriget

Kreditkriget

Kronofogden reagerade 2016 på att skulder de drev in till ett antal bolag tycktes sakna verklig grund. De tror att en och samma man står bakom bolagen och att hundratals personer kan ha drabbats. Lys...

4 Mars 201933min

Flickan som försvann

Flickan som försvann

Ett barn tvingades att tigga i nästan två år utanför olika matbutiker. Trots larm till myndigheter från förbipasserande händer inget tills hon försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app...

25 Feb 201931min

De svenska tjuvjägarna

De svenska tjuvjägarna

Sverige ska ha en livskraftig rovdjursstam. Men rovdjur väcker starka känslor. En del går så långt att de tar lagen i egna händer för att stoppa djuren. Vilka är det? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

18 Feb 201931min

JC-härvan – sista striden

JC-härvan – sista striden

Kaliber följer upp granskningen av klädkedjan JC och turerna kring den nya ägaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Feb 201932min

Säsongsavslutning: Slarvande asyljurister och en kritiserad skola. Vad hände sedan?

Säsongsavslutning: Slarvande asyljurister och en kritiserad skola. Vad hände sedan?

Stimpirater och funny money, en kritiserad friskola och juridik är några av uppföljningarna i Kalibers säsongsavslutning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Dec 201830min

Julia, LKAB och säkerheten del 2

Julia, LKAB och säkerheten del 2

Redan innan Julias dödsolycka fick LKAB kritik för sitt arbetsmiljöarbete bland annat i samband med en annan, allvarlig fallolycka flera år tidigare. Den olyckan handlade också om rostiga golv. Lyssn...

10 Dec 201829min

Julia, LKAB och säkerheten del 1

Julia, LKAB och säkerheten del 1

Julia Markström hade några dagar kvar på jobbet som elektriker då golvet gav vika under hennes fötter i den statliga gruvjätten LKAB:s pelletsverk. Det här hände trots att det fanns varningssignaler. ...

3 Dec 201829min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
gynning-berg
aftonbladet-krim
en-mork-historia
p3-dokumentar
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
svenska-fall
spar
aftonbladet-daily
killradet
hor-har
kod-katastrof
mardromsgasten
rss-brottsutredarna
flashback-forever
vad-blir-det-for-mord
rysarpodden
rss-mer-an-bara-morsa
larm-vi-minns