Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(590)

KALIBER 2006-10-29 2006-10-29 kl. 15.00

KALIBER 2006-10-29 2006-10-29 kl. 15.00

Vad är en varning värd? Kaliber denna vecka handlar om sjukvårdens kontrollsystem. Kaliber har granskat alla beslut som fattats av Hälso- och sjukvårdens Ansvarsnämnd, HSAN, de senaste fyra åren och funnit att det finns läkare och tandläkare som blivit varnade flera gånger, men som ändå fortsätter att utöva sitt yrke. Vi har dessutom ringt runt till alla landsting för att höra vilka rutiner de har när de anställer läkare. Om de kollar upp med HSAN om det finns några anmälningar eller inte. Väldigt få av landstingen gör det. Reporter: Björn Tunbäck, Producent: David Gustafsson, Programledare: Elisabeth Renström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Okt 200632min

KALIBER 2006-10-22 2006-10-22 kl. 15.01

KALIBER 2006-10-22 2006-10-22 kl. 15.01

Lagen om omskärelse kom till för att undvika smärta och lidande för pojkarna, och säger att den som omskär måste vara läkare eller speciellt godkänd av Socialstyrelsen. Ingreppet måste ske under bedövning och får inte ske mot pojkens vilja. Men sedan lagen kom till har antalet landsting i Sverige som erbjuder tjänsten halverats, från 14 till 7. Och i de fall man erbjuder sig att utföra omskärelse är det dyrt - upp till 7000 kronor kan det kosta. Att det blir dyrt beror på att omskärelse inte kan betraktas som sjukvård, utan är ett rituellt ingrepp. Så var och av vem omskärs alla dessa tusentals barn? Ja, inte sällan av mer eller mindre nogräknade personer, med eller utan läkarlegitimation. Det avslöjar Kalibers granskning. Kaliber har träffat Miriam som bor i Skåne och som lät omskära sin lille son när han var tre veckor gammal. Läkaren kom hem till henne och pojken lades på ett bord. Två dagar efter omskärelsen hade pojkens penis blivit alldeles svart. Han hade en infektion som höll Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Okt 200630min

KALIBER 2006-10-15 2006-10-16 kl. 16.01

KALIBER 2006-10-15 2006-10-16 kl. 16.01

De kallas "balkongflickorna", de unga människor som av sina släktingar uppmanas att ta sina liv. Kaliber har, tillsammans med P3-programmet Front, kartlagt fenomenet som myndigheterna nu börjar få upp ögonen för. Poliser, socialarbetare, hjälparbetare och utsatta unga människor berättar alla samma sak; hur unga människor uppmanas att själva ta sina liv. På så sätt kan ingen bli dömd för mord, och ändå upprättas familjens heder. Reportrar: Mikael Funcke och Anna Landelius Producenter: Sanna Klinghoffer och David Gustafsson Programledare: Elisabeth Renström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Okt 200629min

Kaliber 2006-06-11 2006-06-11 kl. 15.01

Kaliber 2006-06-11 2006-06-11 kl. 15.01

Veckans Kaliber följer upp tidigare program - och levererar flera nya nyheter i spåren av våra gamla avslöjanden. Vanna kanske får bo kvar på sitt gruppboende i Österåker! Dammet från den kinesiska stenindustrin har slagit ut hundraåriga traditioner och levebröd i sydöstra Kina. Fonus har backat i fallet Folke. Och svensk forskning var en het riskdagdebatt i veckan. Redaktion: Anna Jaktén, Björn Tunbäck, Kristina Hedberg. Det här är säsongens sista Kaliber. I Oktober är vi tillbaka. Följ utvecklingen tills vidare på vår hemsida: www.sr.se/p1/kaliber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Juni 200631min

Kaliber 2006-06-04 2006-06-04 kl. 15.01

Kaliber 2006-06-04 2006-06-04 kl. 15.01

Kaliber 2006-06-04 handlar om funktionshindrade Vanna Holm och henns tre livskamrater. De har bott ihop i över 30 år, nu vill mkommunen splittra gruppen. En historia om svensk omsorg. Om juridik, politik och ekonomi. Reportrar: Lars Truedson och Martin Wicklin. Producent: Björn Tunbäck. Programledare: Kristina Hedberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juni 200630min

Kaliber 2006-05-28 2006-05-28 kl. 15.00

Kaliber 2006-05-28 2006-05-28 kl. 15.00

Kaliber granskar tillståndet för svensk forskning: Det kostar att söka pengar. Landets forskare lägger massor av tid på att söka pengar till sitt arbete, men de flesta går lottlösa ur processen och eftersom tid brukar kallas pengar, granskar Kaliber svinnet. Reporter: Anna Jaktén Producent: Björn Tunbäck Programledare: Kristina Hedberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Maj 200630min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
mardromsgasten
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
svenska-fall
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
p3-historia
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
radiosporten-dokumentar
rysarpodden
aftonbladet-daily