Del 2/2: Fågelsångsnatten 2023

Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

22 Mars 1h 32min

Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.Programledare är Karin Gyllenklev.

15 Mars 1h 34min

Jonna Bornemark om hur vi kan skapa en kultur med respekt för djur och natur. Och så letar vi pinnar med Miranda Sherman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.Programledare är Mats Ottosson.

8 Mars 1h 34min

Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

1 Mars 1h 34min

En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.

22 Feb 1h 34min

Ärtmusslorna är bara några millimeter, men föder levande ungar. Vi letar efter dem i Aröds å utanför Ljungskile. Vi hör också om läget för humrarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De är så små att de är lätta att missa - ärtmusslorna. Men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. De lever sitt liv på botten, men är inte fastsittande utan kan sticka ut sin lilla fot och simma runt. Trots att de bara är mellan två och fem millimeter stora föder de levande ungar! Det är svårt att skilja de 20 svenska arterna från varandra, och kunskapen om dem har hittills varit liten. Men en ny studie av forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott, och hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å. Ärtmusslorna trivs där vattnet är rent och syrerikt, så att ha koll på dem betyder också att man har koll på hur en sjö eller å mår. Den här lördagsmorgonen letar Sonja Leidenberger efter ärtmusslor vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän tillsammans med fältreporter Helena Söderlundh.Från små till större vattenlevande organismer: Vi möter hummern i ett reportage där forskaren Matz Berggren berättar att en hummer smakar på allt den ska äta innan den slukar maten, och hur farligt det kan vara att byta skal. Och hur går det för hummern? I veckan kom en ny rapport om just det från Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter Lisa Henkow har pratat med Andreas Sundelöf, hummerforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, om de nya resultaten och hur fisket påverkar hummerbeståndet.Det börjar bli dags för vårtecken! Som att ögonkorallerna leker just nu! Det poffas ut spermier och ägg, både nere på djupet i Kosterhavet, och inne på Tjärnölaboratoriet när Naturmorgon är på besök.Det är så kul när lyssnare hör av sig med inspelningar av märkliga ljud i natten! Vilka djur är det som låter, och vad är det egentligen som händer? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på två sådana frågor.Och varför bodde det en snäcka i brevlådan hela sommaren, och hur kom det sig att massor av snäckor satt uppradade på ett stängsel i Frankrike? Det får snäckexperten Ted von Proschwitz svara på.I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson lyssnat på Ulf Lundells tips om att investera i femtio kilo äpplen. Det kan ge en hel sommar av koltrastsång, nämligen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

15 Feb 1h 34min

Mammutforskaren om mammutarnas köldanpassningar och o-kambara päls, och ett besök på laxavelsstationen i Nedre Dalälven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.Programledare är Mats Ottosson.

8 Feb 1h 35min

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.Programledare är Joacim Lindwall.

1 Feb 1h 34min